Den förlista träbåten har legat förtöjd längsmed Strandvägskajen under en längre tid. Foto: Niklas Eriksson
Tre dykare har under tisdagen kämpat med att få upp den träbåt som förlist längsmed Strandvägenskajen i centrala Stockholm. Varför skutan sjönk är fortfarande oklart.
Den träbåt som sjunkit längsmed Strandvägskajen i Stockholm har blivit något av en snackis. Efter att man fastställt att ingen befann sig ombord informerades ägaren och planeringen för att lyfta båten till ytan igen påbörjade.
Under tisdagen lämnades ärendet över till Svenska Sjö Båtförsäkringar. Från kontoret i Vaxholm koordinerades en plan för att få upp skutan från vattnet igen. I sedvanlig ordning tog man då hjälp av experterna på Team Marin som påbörjade bärgningen.
– Det är alltid kul att få rädda något såhär fint, säger Niklas Eriksson till P4 Stockholm.
Skutan som sjunkit har under en lång tid legat förtöjd vid Strandvägen, en av Stockholms kanske flådigaste adresser.
– Vi använder inga lyftkranar eller så, utan lyftsäckar som vi fyller med luft. Istället för två sling, som man använder vid ett vanligt lyft, så använder vi åtta stycken sling som kopplas till lyftsäckar. Vardera säck har ett ton lyftkraft, säger Niklas Eriksson.
Varför skutan sjönk är fortfarande oklart. Nu väntar besiktning av båten för att kunna fastställa vad som orsakat förlisningen.
Bärgningen koordinerades av Svenska Sjö Båtförsäkringar och dykningar och lyft gjordes av Team Marine. Foto: Niklas Eriksson
Del 3. En sagolikt vacker ö. Men också en plats som ruvar på otaliga spår och berättelser från gamla tiders sjöfart. Häng med till fantastiska Kobba Klintar utanför Mariehamn.
“När de såg Kobba Klintar långt framför sig så grät dom och när dom såg kobbarna försvinna bakom sig så grät dom.” Det är rader från Kobba Klintars historia som berör. Och som får oss att undra varför denna ö väcker så starka känslor.
Men vi ska ta det från början. Kobba Klintar hör till de där platserna, du vet, som man seglar förbi på vägen till något annat. Och som tänker att man ska stanna till vid “nästa gång”. Därför är vi extra stolta över att faktiskt ha gjort slag i saken. Vi lägger sålunda till med Svenska Sjös assistansbåt i den skyddade gästhamnen och ångrar oss inte en sekund.
Tvärt om är detta en fantastisk plats som dessutom är underhållen med stor omsorg. Och som bjuder allt från ett museum till ett litet café som serverar kaffe, bullar, smörgåsar, öl och vin tisdag till söndag. Men också om flaggan händelsevis skulle vara hissad under andra tidpunkter.
Nygammal båk
För några år sedan återuppbyggdes också båken på Kobba Klintar. Ett sjömärke i form av ett stort pyramidformat torn. Originalet från 1862−1863 revs under 1950-talet. Den nya båken står på samma plats, har samma färg, är vitmålad, och är lika stor som den ursprungliga båken.
– Den är faktiskt så stor att vi har kunnat utnyttja insidan av den som en konferenslokal. Den har till och med fått ett panoramafönster ut mot havet. Byggnaden rymmer 60 sittande och 140 minglande gäster och bjuder på en fantastisk utsikt genom panoramafönstret när färjorna passerar utanför, berättar Birgitta Ström, Föreningen Kobba Klintars Vänner på sin hemsida.
Hamnens Gustav Morin och Svenska Sjös Per Nikolausson har seglat förbi många gånger men aldrig besökt Kobba Klintar.
Hamnen på Kobba Klintar är liten men trygg i alla vindriktningar.
Rune “Öra” Karlsson, eller Mr Kobba Klintar om man så vill, kan det mesta som är värt att veta om denna plats.
Konstutställningarna löser av varandra på Kobba Klintar.
Båken, omgivningen, kulturen, den enorma mistluren – allt på vackra Kobba Klintar minner om gamla tiders sjöfart.
“Mr Kobba Klintar”
På Kobba Klintar huserar också “Mr Kobba Klintar” eller Rune “Öra” Karlsson. En eldsjäl som har drivit verksamheten på ön i över 20 år och som, liksom vi, föll pladask från första stund. En ö som har fått tjänstgöra som “Porten in till Mariehamn” för sjöfarare i alla tider. Men som förtjänar så mycket mer än bara att passeras på håll.
En sjuhelsikes tuta
Vi får ett snack med “Öra” Karlsson och får ena inblick i ställnbinar och förhållanden på ön. Och för all del – en presentation av Lotsstationens jättelika mistlur. En sjuhelsikes pjäs som närmast liknar en tre våningar hög trumpet och som körs igång en per dag under högsäsongen, ofta klockan tretton då det är mest folk på ön. Uppskattat? Ja, absolut – även om ljuder är öronbedövande och hörs – bokstavligt talat – halvvägs till Sverige. Men framför allt minner den om tider då detta ljud var avgörande för att sjöfarare skulle hitta vägen i tät dimma.
Känslofyllda möten och avsked
Och så var det detta med varför Kobba Klintar rörde upp så starka känslor när det begav sig. Återigen har det med gamla tiders sjöfart att göra. Men också om hemlängtan. Många är de sjömän som har vittnat om hur vackert det var att sikta Kobba Klintar efter åratal till havs.
Och som har berättat om hur sorgligt det var att lämna denna plats bakom sig när havet kallade igen.
Del 2. En bra eller en dålig idé? Det visar sig när Hamnens Gustav Morin tar sikte på horisonten med sin foilande surfbräda. Hamnens upptäcktsresa till Finlands och Ålands skärgårdar fortsätter.
Vad Anngret Andersson, boende på Söderarm sedan 25 år, egentligen tyckte om Gustavs Morins idé gick att läsa mellan raderna i förra avsnittet. Men det verkar inte bita.
Tanken att foilsurfa hela vägen från Söderarm till Åland verkar ha satt sig. Med Svenska Sjös servicebåt, en Force 10, som back up om något skulle kulle går snett, får Gustav lift en bit ut från hamnen varpå han får klara sig på egen hand. Så länge tygen håller…
Redo? Jajamen! Hamnens Gustav Morin ska foilsurfa från Söderarm till Mariehamn.
Klart för start. Havet väntar och någonstans där på anda sidan ligger Åland.
Halvvägs. Kännbart – men surfturen över Ålands hav går vidare.
Framme – det gick! Hamnens Gustav Morin och Svenska Sjös Vd Per Nikolausson firar målgången i Mariehamn.
Tufft men roligt. Efter 1 timme och 30 minuter och 22,9 avklarade sjömil når Gustav målet i Mariehamn.
“Stökigt men roligt”
Det skulle komma att bli en påfrestande resa där det gällde att passa på varje våg och vindvrid. Efter 1 timme och 30 minuter och 22,9 avklarade sjömil når Gustav målet i Mariehamn med 23,9 knop som högsta noterade fart.
Se del 2 av Upptäcktsresan – Finlands och Ålands skärgårdar!
Storslagen, idyllisk, säregen och inbjudande. Och allt detta på samma gång. Här är en försmak på Upptäcktsresan Norrlandskusten som vi publicerar i flera delar och i rask takt framöver.
Surströmmingsparadiset Ulvön. Högbonden. Den magnifika kustlinjen. De pittoreska fiskelägena. Nog hade Hamnen utsände spanat in allt det där. Men bara på håll och i samband med allehanda båttester. Vore det inte på tiden att Norrlandskusten fick en egen reportageserie under rubriken “Upptäcktsresan Norrlandskusten”?
Sagt och gjort. När Hamnen så äntligen kommer till skott så tar resan sin början i Skagsudde med målet att besöka ett 20-tal hamnar på vägen till Hudiksvall.
Efterlängtat äventyr
– Jag har alltid velat se den här delen av den svenska kusten, säger Hamnens Claes Olivecrona och fortsätter:
– Det är ett häftigt område och det är nog lätt att man fastnar i sina hemmavatten. Men den svenska kusten är ju fantastisk hela vägen från Nordkoster till Haparanda. Det finns en poäng i att vidga sina vyer och Norrlandskusten är ett otroligt häftigt område.
På vad sätt?
– Ja, var ska jag börja. Man kan säga att den är storslagen och idyllisk på samma gång med sin mäktiga kustlinje och sina idylliska fiskelägen i en unik kombination.
Hamnens Claes Olivecrona och Svenska Sjös Per Nikolausson upptäcker Norrlandskusten.
Högbondens fyr vakar över havet.
Ulvön är berömd för sin surströmmingstillverkning.
Grans naturreservat lockar och förför.
Hamnens utsända reportrar pa väg till Bönhamn
Mellanfjarden
Lill-lubban
Vackra Härnosand är bara en av Norrlandskusten frestelser.
Trysunda
Sven Bodin bjuder in till fiskemuseet.
Övernattning på Ulvö Hotell
Idylliska fiskeläget Skeppsmaln.
Mäktiga Skags fyr.
Upptäcktsresan går vidare mot Trysunda.
Idylliska Bönhamn på Norrlandskusten.
Högbondens fyr.
Storslagen, idyllisk, säregen och inbjudande på en och samma gång. Så lär vi känna Norrlandskusten i en reportageserie som publiceras inom kort.
Något extra starkt intryck?
– Ja, jag gillade verkligen de nyss nämnda fiskelägena som inte bara är idylliska i sig utan som också berättar en historia. En historia om en rik byggd för i världen då man levde gott på sitt strömmingsfiske. Samtidigt är det förfärande att det varken finns fisk eller fiskare kvar här längre.
Inga bakslag, grundsmällar eller andra skandaler under resan?
– Nej, det gick enligt plan. Eller jo – med facit i handen så borde vi ha avsatt mer tid för Högbonden, Ulvön, och alla andra fantastiska platser. Det fanns så mycket mer att upptäcka som vi inte hann med. Sen hade vi ganska utmanande väder på delarna med öppet hav, vi får se om de delarna kommer med i videoredigeringen, skrattar Claes.
Ulvön – du menar surströmmingsparadiset?
– Japp. Jag har ätit allt från rutten haj och rakfisk och chokladdragerade myror och nu fick jag även prova surströmming.
Och vad tyckte du?
– Det får du se när vi publicerar Upptäcktsresan Norrlandskusten i flera delar framöver med början inom kort, avslutar Claes Olivecrona.
Många är de som drar sig när de kommer till att polera båten, andra är ivriga att gå loss med puts och maskin. För att nå bästa resultat krävs både förberedelse och tålamod, men med hjälp av några enkla tips kan din båt bli den alla sneglar mot i gästhamnen. Se inslaget!
Har du också sneglat mot bryggrannens glänsande gelcoat och frågat hur man får till sådan lyster? För att få svar och tips har vi följt proffsen på Carmee som tar sig an att polera överbyggnaden på en Storebro 410 Commander där att ägaren lessnat på putsdukar.
Men som med det mesta krävs lite förarbete innan själva poleringen kan börja.
– Vi börjar med att tvätta båten med ett alkaliskt medel som används inom bilbranschen. Det funkar dock lika bra med diskmedel eller tvättmedel för båtar. Här är det viktigaste att se till så att den lösa smutsen försvinner från båten så att vi kan börja polera. Tips är att använda ett miljövänligt medel, säger Mattias Uddfors, bil och båtvårdare på Carmee.
Efter en snabb tvätt skulle nog de flesta gå rakt på poleringsmaskinen men här kan det vara värt att ha lite is i magen. För att undvika att relingslisten skadas av polermaskinens trissor kan det vara klokt maskera av runt gummit.
Sen kan poleringen första stadie påbörjas – grovpoleringen.
– Vi använder en roterande maskin med ulltrissa för att få bort så mycket av oxiden och reporna som möjligt. Här är det, som i alla poleringsstegen, viktigt att se till så att trissan är ren och att byta trissa ofta för att få bort så mycket report och oxid som möjligt, säger Mattias innan han ger oss nästa tips:
– När du använder roterande maskin är det bra att lägga upp trissan lite på högkant. Då kapar den mer material och blir lättare att använda och polera med.
För att få bästa resultat gäller det att jobba metodiskt. Börja med bestämma en viss yta som ska poleras och jobba sedan i ett sicksackmönster för att hela ytan ska täckas och poleras så noggrant som möjligt.
Genom att hålla den roterande maskinen på högkant skär trissan bättre och maskinen blir enklare att kontrollera.
På bilden kan man se hur en korrekt polering tar fram glansen i gelcoaten.
Att polera hela överbyggnaden tog cirka två dagar.
Det blev ett minst sagt imponerande resultat när maskinerna slutat snurra och polermedlet var borta.
Snart ser du resultaten!
Har du följt de första tipsen så är det snart dags för finpolering – då gelcoaten verkligen kommer till liv.
– Detta gör vi främst för att få bort hologram och polerrosor som uppstår vid grovpoleringen, då blir gelcoaten glänsande blank, säger Mattias.
Sist men inte minst – dags för vaxning. Ett steg man ej bör glömma om glansen ska hålla i längden.
– Vi vaxar gelcoaten så att den skyddas mot UV-strålning och får behålla sin glans så länge som möjligt. Här använder vi, likt i finpoleringen, en ocillerande maskin. Då sprids medlet ut bättre och det fäster bättre. Det viktigt att få ut vaxet över hela gelcoaten.
Överbyggnaden på båten tog proffsen Mattias och Jakob två dagar att få färdig och nu lär ägaren till Storebron inte titta snett på bryggrannens båt igen.
Att ögonstenen sjunker är nog många båtägares värsta mardröm. I helgen blev det verklighet för Stefans klassiska träbåt. Vi fick följa med Svenska Sjö och deras specialister på bärgningen.
Om olyckan är framme går det ofta fort. På fredagen sjösatte Stefan sin träbåt och tidigt på måndagsmorgonen fick han ett samtal om att den var under ytan.
– Vi är här för att konstatera vad som har skett och se hur bärgningen går till. Men framförallt vill vi ta reda på orsaken till att båten sjönk, säger Per Ingberg, skadechef på Svenska Sjö.
Båten hade legat på land över vintern men några jobb som skulle föranleda att båten sjönk hade han inte gjort.
– Jag har haft den länge och har blivit observant, speciellt eftersom att det är en träbåt. Man vill ju vara så säker som möjligt men man vet ju aldrig, det är ju som sagt en träbåt, säger Stefan.
Men vad är den vanligaste orsaken till att båtar sjunker? Vi ställer frågan till Svenska Sjös specialist på båtskador – Niklas Eriksson.
– Mindre båtar lägger sig oftast med aktern utåt. När det då kommer vågor som sköljer över får pumpen jobba. När batteriet efter ett tag tar slut sjunker båtarna.
Olika orsaker från båttyp till båttyp
Majoriteten av de båtar som råkar ut för så kallade sjunkskador är styrpulpetare. Men när det gäller samma typ av skada fast kort efter sjösättning är det träbåtarna som är klart överrepresenterade.
– Just träbåtar ska ju täta sig när de går i vattnet.Oftast så går de på en flottör som ser till att pumparna går igång när de behöver. Men saker kan gå fel, strömmen kan gå, en bordgenomföring kan vara trasig, eller så slutar pumpen fungera, säger Niklas Eriksson.
Så fort en träbåt tagit in så pass mycket vatten att vattenlinjen hamnat under spanten så går det fort. Då börjar sjövattnet sippra in i bordläggningen som normalt sett står ovanför ytan och vattnet rinner på bra mycket snabbare. Så pass snabbt att det ofta är för sent när det väl upptäcks.
Med hjälp av flytsäckar får man upp båten till ytan igen.
När båten väl är upp i ytläge kan länspumparna börja jobba för att få ut vattnet.
Per Ingberg, skadechef på Svenska Sjö berättar om hur skadeärendet går vidare efter att båten bärgats.
Båtar med runda skrov är ofta extra utmanande att bärga då de lättare slår runt när vattnet flyttas från sida till sida. Det är viktigt att flytsäckarna fylls med luft samtidigt.
Så går en bärgning till
I fallet med Stefans båt var det klart fördelaktigt att bärga med så kallade flytsäckar. När båten kommit tillräckligt högt upp sänker man också ner länspumpar som tömmer båten på det invändiga vattnet. Väl uppe så kan man undersöka vad som gjorde att båten sjönk.
– Ofta när det gäller träbåtar konstaterar att de inte har något läckage när de väl bärgats upp till ytan eftersom båten tätats när den varit under vattenytan, säger Niklas Eriksson.
Hur båten bäst bärgas varierar från fall till fall men ofta är lyftsäckarna att föredra.
–Det går då att styra bärgningen utan att ta i mer på ett eller ett annat ställe. Lyftningen av Stefans båt är fördelad över flera punkter. Fördelen med detta är att luften i säckarna och båten jobbar ihop vilket förhindrar slitskador.
När båten väl är uppe tar tar Svenska Sjös skadereglerare över. Per Ingberg, skadechef och kunnig inom området berättar om hur processen går till:
– Det första vi gör är att försöka konstatera felorsaken.Utifrån den får vi titta på försäkringen och våra villkor för att bedöma vad som går att ersätta. Behöver båten bogseras kallar vi hit en resurs som bogserar båten till varv eller närmsta servicekaj där det så snart som möjligt inleds en restvärdesräddning. Under en sådan tittar vi på det som ibland kallas för båtens hjärta, eller den enskilt dyraste saken i båten, vilket oftast är motorn. Den vill vi isåfall rädda först så att den är funktionell inför framtiden.
Ofta finns mycket annat som kan vara av värde i båten, hur gör man med det?
– Gällande inventarier och personlig egendom i båten får vi fatta ett beslut tillsammans med båtägaren. I samråd bestämmer vi vad båtägaren kan göra själv och om man vill ta in ett annat företag som hjälper till. Men det är beslut som får vänta tills dess att båten är uppe, säger Per Ingberg.
Små grundstötningar och misstag vid upptagning och sjösättning kan orsaka stora skador. Inte minst om man inte tar tag i problemen direkt. Det blir tydligt i den här videon där vi följer reparationen av en Elan 36.
På någorlunda moderna segelbåtar med fenköl så kan små grundstötningar ganska snabbt ställa till det ordentligt för båtägaren. Bakkanten på kölen trycks lätt upp i skrovet och kan orsaka sprickor i både skrov och balksystem. I inledningen av videon ovan får ni se en kort sekvens om när vi på Hamnen testade att smälla på med en liten och gammal Helmsman 23 med fullt segelställ i frisk vind. Det gick förvånsvärt bra. Men med en tyngre båt med fenköl blir skadorna garanterat värre.
Grundstötning och fel vagga, vagn eller pallning
I ett framtida reportage kommer vi att följa reparationen av en motorbåt som gått på grund. Men här handlar det om en Elan 36 som varit med om såväl grundstötningar som bristfällig hantering vid torr- och sjösättning.
– Har man fått en liten skada av en grundstötning som försvagat konstruktionen, så är det inte ovanligt att det räcker med felaktig pallning inför vintern för att skadorna ska växa markant. Det är viktigt att åtgärda skadorna i tid, säger Per Ingberg.
Erfarenhet från 4 000 skador hos båtförsäkringsbolag
Per Ingberg är skadechef på försäkringsbolaget Svenska Sjö och har erfarenhet från över 4 000 skadeärenden på sin meritlista. Många av dem handlar om grundsmällar, grundstötningar och felaktig hantering när båten ska sjösättas eller lyftas och förvaras för vintern.
I videon här ovan uttalar han sig både om vad man ska tänka på för att minimera skador som sker under segling och hur man kan undvika skador vid torr- och sjösättning. Till exempel finns det en del att fundera över vid val av pallningsmetod och hur man ska förhålla sig till om båten är långkölad, har fenköl eller till skrovdesign och viktfördelning.
Lagning av grundstött segelbåt på Värmdö
Vi får också följa med företaget som tagit sig an lagningsarbetet av den skadade Elan 36:an. Det är Anndy på Honors Yacht Coatings på Värmdö som ger oss en grundlig genomgång av skadorna som uppstått, samt insyn i hur båten renoverats. Han visar och berättar hur båten såg ut när den levererades till hans verkstad, och hur han och hans mannar sedan åtgärdat problemen.
Del 2. Hamnens båtfärd på Vänern bjuder på fantastiska upplevelser där vackra Alvön, Tyskön, Vålön, Storö, Rövarsand och den fantastiska stranden på Brommö bara är några exempel. Häng med!
Först en liten varning. Vänern – detta av många båtmänniskor gravt underskattade paradis för båtliv – förtjänar bättre när det gäller sjömätning och uppdaterade sjökort. Det blir vi varse då vi upptäcker att sjökorten i många fall stämmer illa överens med verkligheten.
Med detta sagt och med höjd beredskap för vad som kan tänkas dyka upp framför fören på Svenska Sjös assistansbåt som vi fått äran att låna, så kryssar vi oss ändå vidare bland öar, kobbar och skär och upptäcker den ena pärlan efter den andra. Ta bara ett sådant ställe som Alvön strax utanför Kristinehamn i norra delen av Vänern. När man ändå är i krokarna kan man också passa på att beskåda Picassoskulpturen, ett kvinnohuvud föreställande Pablo Picassos hustru Jacqueline vid Vålösundet.
Allkonstnären på Storön
Härifrån sätter vi kursen mot Rövarsand på Brommö. Men längs vägen får vi en frestande inbjudan att besöka skärgårdsbonden Alexander och Judit Lindblad Ernvik på Storön, strax söder om Kristinehamn. Förutom sitt jordbruk har de får, kaniner, svävare, katamaran, vattenskotrar, taxibåtverksamhet, sjöräddningsverksamhet och så tar de hand om utsatta barn i sin idyll (följ dem på Instagram – Storongarden).
Bäst med båt under lågsäsong
Vi återupptar kursen mot Rövarsand på Brommö som är en häftig naturhamn och som också erbjuder en badstrand som sent ska glömmas. Att denna plats är populär på sommaren råder det inga tvivel om. Men frågan är ändå om inte Rövarsand smäller ännu högre under lågsäsong när det är glest mellan de gästande fritidsbåtarna. Mest påtaglig är känslan av öppet hav bara ett stenkast från tryggheten i naturhamnarna på ön och det vill till att ha koll på vilka vindriktningar som funkar för vilka naturhamnar.
Lokalbefolkningen tipsar om Vänerns pärlor för båtfolk
När vår upptäcktsresa börjar lida mot sitt slut släpper den gnagande oron över att inte kunna lita fullt ut på sjökorten. Kvar är bara en stark känsla av upprymdhet. Vänern har verkligen mycket att erbjuda. Varje plats förtjänar betydligt mycket mer tid än vad vi hade på oss denna gång. Ett hett tips är att ta sig tid att prata med folk för att få de bästa tipsen om vad man bör se och uppleva.
Vackra Mariestad
Efter bara 48 timmar är vi tillbaks i Mariestads gästhamn där vi startade. En hamn som för övrigt har allt av wc, duschar, tvättstuga, caféer och matbodar. Därtill ligger den bara några stenkast från Mariestads unika stadskärna med domkyrkan, shopping, kultur och nöjen.
Varför? Det är frågan vi ställer oss gång på gång i detta reportage. Varför i hela världen ägnar vi inte mer av vårt båtliv i Vänern? Häng med på Upptäcktsresan Vänern del 1!
EU´s största sjö. Bara en sådan sak…
Men det verkar förhållandevis få ha fattat. Ej heller har vi fattat hur vackert det är och att Vänern faktiskt bjuder det mesta av det blöta när det kommer till båtliv. Får det lov att vara högklassiga krogar? Eller kanske de bästa gästhamnarna man kan tänka sig. Oavsett vad så finns det här.
Till detta kommer en brokig historia som sträcker sig från 1200-talet och som inkluderar allt från invigningen av Läckö slott till en snöplig grundsmäll där en gammal restaurang-pråm blev liggande. Ett snedsteg som ingen vill ta tag i.
Det mesta av det bästa med båt på Vänern
När Hamnens utsända spanare kastar loss så är det med andra ord med äventyr i blick. Men så har vi också gett oss blanka fanken på att nosa upp de bästa krogarna som insjön har att erbjuda.
Vi tar sats från Mariestad och åker snålskjuts i Svenska Sjös råbarkade servicebåt, en maffig Force 10. Vi siktar på Läckö slott med Kinnekulle tronandes på håll. Snabbt strandhugg och så vidare mot Spikens Fiskehamn som närmast kan beskrivas som Vänerns svar på Smögen. Ett mycket läckert ställe, speciellt för alla som gillar nyfångad sötvattenfisk.
Lurö skärgård på Vänern – seden dit man kommer
Frågan är ändå om det inte var Stånguddens fyr, Värmlands sydligaste udde, som kammade hem priset som den största upplevelsen? Eller så var det Husön i Lurö skärgård där det gällde att ta skeden i vacker hand om man skulle bli accepterad av lokalbefolkningen.
Nya farvatten med fritidsbåt
Oavsett vad så mynnar det hela ut i att Vänern är underskattat av båtfolk som vill upptäcka ett spännande alternativ till Sveriges kustlandskap.
… men också Sveriges lyxigaste bastuflotte, båtliv på vintern, räddningen för förorenade hav och mycket mer. Se Hamnen Studio ep.24!
Trenden är lika tydlig som skrämmande och fascinerande. Späckhuggarna blir allt mer närgångna och aggressiva. Hamnen har vid ett flertal tillfällen rapporterat om den ena obehagliga attacken efter den andra. Inte minst när en svensk barnfamilj attackerad av späckhuggare utanför Spaniens kust.
Raskt vidare till ett inslag om det största som hänt inom området båtshakar sedan begynnelsen. Ett unikum när det gäller enkel förvaring då den rullas ihop (!) när den inte används. Därtill kan den användas som skurborste, selfie-pinne, VHF-antenn, och mycket mer.
Kungen av bastuflottar
Nästa inslag handlar om den sobraste, snyggaste och på alla sätt lyxigaste bastuflotten som skådats. Ett verk av Sandellsandberg arkitektur som förtjänar en närmare titt. På tal om detta kommer vi också in på fler sätt att göra det behagligt för sig till sjöss där vi blickar tillbaks på kända Hamnen-reportage som “Skärgårdsäventyr i enkelhetens tecken” och “Rawcat – en sjövärdig året-runt-villa” och “Sommarbåtliv långt in på hösten“. Den annan som har förmågan att bädda för sig till sjöss är YouTubern Johan Olofsson Överkalix.
Ocean Cleanup ska rädda världshaven
Nästa ämne gäller våra förorenade hav och att det har tänts ett hopp för att komma till rätta med, eller åtminstone motverka, problemet. Återigen är det Boyan Slat, en man som Hamnen har rapporterat om vid ett flertal tillfällen, som gör en hjälteinsats för miljön. Projektet går under namnet Ocean Cleanup och verkar gå¨från klarhet till klarhet. Inte minst tack vare uppfinningen Interceptor som är en högeffektiv skräpinsamlare i flera olika varianter.
Yrvinds bästa knopar
Återkommande på Hamnen är också Sven Yrvind som alltid har tänkvärda ideer i stort och smått. Vi tittar in i Yrvinds verkstad där han delar med sig av sina mest användbara knopar. På samma tema rytmer Gustav Morin till om otyget att förtöja sin båt slarvigt och uppmanar till bättring. Inte minst när det gäller en sådan till synes enkel sak som att lägga en tamp på en knap.
Båtliv på vintern
Vi hinner också med en tur till Grinda Wärdshus i skärgårdsvintern med Svenska Sjös Force 10 och passar på att tipsa om hur man bäst lägger till när isen ligger tjock mellan Y-bommar. Sist men inte minst får vi en uppdatering i hur det går med Hamnens båda renoveringsprojekt fortskrider.
