Satelliter och AI ska förhindra omfattande tjuvfiske

Tjuvfiske-yrkesfiskebat
Tjuvfiske-yrkesfiskebat
Ny forskning pekar på att inte mindre än 75 procent av fiskefartygen smiter under radarn. Bilden är tagen i ett annat sammanhang och har ingenting med tjuvfiske att göra.

Tekniken för att övervaka kommersiellt fiske är begränsad och ny forskning pekar på att hela 75 procent av fiskefartygen går under radarn. Något som man nu hoppas kunna råda bot på med hjälp av satelliter och AI.

Nuvarande tillvägagångssätt för kartläggning av mänsklig aktivitet till havs har begränsningar. Ett faktum som tidskriften Nature har uppmärksammat. En del av problemet ligger i att många system för spårning av fartyg, som till exempel fartygsövervakningssystemet (VMS) som används vid fiske, är patentskyddade. Något som i sin tur begränsar möjligheten att kartlägga fiskefartygens aktiviteter.

Bristfällig övervakning

För offentlig kartläggning har man sålunda förlitat sig till det automatiska identifieringssystemet (AIS), som sänder fartygskoordinater för att spåra fartygsrörelser. Detta med begränsningar som att inte alla fartyg är skyldiga att använda AIS-enheter. Men också att fartyg som är engagerade i olaglig verksamhet lätt kan stänga av, alternativt manipulera, systemet. Därtill är täckningen till havs inte sällan bristfällig.

Se också:
En halv miljard i subventioner – industrifisket stor förlustaffär för staten

Nytt hopp med satelliter och AI

Nu tänds dock hoppet för en ny metod som ska råda bot på det världsomfattande problemet med tjuvfiske. Detta genom att använda artificiell intelligens för att analysera och kategorisera satellitbilder som sedan matchas med GPS-positioner från AIS för att till slut ge en bild av den illegala verksamheten.

Tidiga analyser vittnar om att inte mindre än 75 procent av fiskefartygen smiter under radarn.

Få ljusglimtar i ny bedömning av den svenska havsmiljön

HaV_rapport_havsmiljon

HaV_rapport_havsmiljonEn handfull fiskarter, däribland hälleflundra och marulk, håller stadig kurs och fart på bättringsvägen. Detta enligt en ny rapport som i övrigt är fattig på ljusglimtar.

Tillståndet för de svenska havens arter och livsmiljöer är fortsatt kritiskt. Nyttjandet är inte hållbart. Det visar en bedömning av svensk havsmiljö som Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har gjort. Ett fåtal ljusglimtar finns dock.

Se också:
Tidöpartierna om EU:s fiskestopp: ”Otänkbart att acceptera”

HaV bedömer att de flesta marina däggdjur (tumlare och sälar), sjöfåglar och marina fiskar inte uppnår god miljöstatus. Belastningen på havsmiljön bedöms idag sammantaget vara för stor.

– God miljöstatus är ett tillstånd där haven är friska och produktiva på en tillfredsställande nivå vilket är en förutsättning för ett hållbart nyttjande av havets resurser, förklarar Mats Svensson, chef för HaV:s havsförvaltningsavdelning.

Trycket på haven ökar

Bedömningen visar att haven skulle kunna ge större samhällsekonomisk nytta om tillståndet var bättre. När haven inte mår bra kan de helt enkelt inte leverera så mycket ekosystem­tjänster som de skulle kunna om de var friska. Yrkesfiske, marin turism och rekreation är de näringar som mest påverkas av en försämrad havsmiljö, men de orsakar också stor påverkan. Därtill accelererar klimatförändringarna vilket ytterligare försämrar förutsättningarna för friska hav.

– Samtidigt ökar trycket på haven från växande verksamheter som energiproduktion, turism, transporter och exploatering i kustområdena, säger Mats Svensson.

Chans till återhämtning

Som helhet visar HaV:s bedömning att tillståndet för havens arter och livsmiljöer är fortsatt kritiskt. De ljusglimtar som finns, syns främst om man tittar på längre tidstrender.

Kommersiellt nyttjade fiskar och skaldjur uppnår inte god miljöstatus. Många fiskbestånd utsätts för ett för stort nyttjande. Men nio fiskpopulationer i Västerhavet, som varit mycket ovanliga, exempelvis hälleflundra och marulk, visar positiva trender.

– Det finns chans att dessa arter återhämtar sig i framtiden, förutsatt att nyttjandet minskar till hållbara nivåer vilket är ännu mer viktigt med ökade klimat­förändringar. För Östersjöns fiskbestånd ser det inte så ljust ut.

God miljöstatus uppnås inte heller när det gäller farliga ämnen i havsmiljön. Men över en längre tidsperiod har halter av flera farliga ämnen, till exempel flamskyddsmedel och DDT, minskat väsentligt.

Buller bedöms för första gången

För första gången har HaV gjort en bedömning av undervattensbuller, både det som är kontinuerligt (som främst kommer från fartygstrafik) och det som är impulsivt (exempelvis från sprängningar och undervattensarbeten). Buller stör till exempel de känsliga tumlarna. Knappt hälften av de bedömda havsbassängerna når god miljöstatus för det impulsiva undervattensbullret. Bara de nordligaste havsbassängerna i Östersjön når god miljöstatus för kontinuerligt buller.

– Vi har blivit säkrare i vår bedömning, och har nu en bättre helhetsbild. Det underlättar för oss på HaV när vi ska fatta beslut om miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för havsmiljön. Men naturligtvis återstår otroligt mycket att göra, både på kort och på lång sikt, säger Mats Svensson.

Fakta
Det är tredje gången som HaV gör en bedömning av miljötillståndet i svenska havsområden. Bedömningen ingår i arbetet med att genomföra havsmiljödirektivet i Sverige. Havsmiljödirektivet är EU:s gemensamma ramverk för havsmiljön och omfattar marina vatten. Det innebär också att EU:s alla medlemsländer med kust tar fram motsvarande bedömningar för sina marina vatten.

Trålgränsen flyttas – glädjande besked för sportfisket

Tralgränsen flyttar till 12 sjömil.

Miljö- och jordbruksutskottet har klubbat igenom en flytt av trålgränsen från fyra till tolv sjömil utanför kusten – till stor glädje för sportfiskebranschen.

Men även om det är sportfiskeri-branschen som har varit ihärdigast med att basunera ut beskedet i sina kanaler så glädjer detta många fler än bara dem. Det är också ett viktigt beslut för att skydda sill/strömming och andra hotade fiskbestånd i Östersjön.

Bara på prov

– Det känns riktigt bra. Det blir en utflyttning på prov med en efterföljande uppföljning innan beslut tas om att flytta ut permanent. Vi hade gärna sett att det hade skett en permanent utflyttande med en gång men det här är ändå ett riktigt bra resultat, säger Vänsterpartiets riksdagsledamot Elin Segerlind.

Noggrann uppföljning väntar

Betänkandet som nu har klubbats i riksdagen innehåller även andra förslag som också är kopplade till fiske förvaltning, bland annat kvotfördelning och en nationell plan. Åtgärderna ska följas upp och utvärderas vetenskapligt.

Foto Dirk Ingo Franke

Se också:
Enorma tonfiskar finns åter i svenska vatten!