It-proffsen berättar – så slipper du wifi-ångest på sjön

Fungerande wifi kommer strax efter behovet av mat och sömn i den nya behovstrappan. Den viktigaste frågan är då förstås hur vi får wifi att fungera till havs. Här berättar it-proffsen om sin framgångslösning. 

En person som inte lider av uppkopplingsångest är it-proffset Jonas Vikander, som till vardags driver Appleåterförsäljaren Macrent i Stockholm.

Han kastar loss med sin fyrbarnsfamilj så ofta som möjligt och är ofta ute flera veckor i sträck ombord på ögonstenen – en Nord West 42. Det brukar bli mellan 120 och 150 dagar ombord varje år.

Med jobb och sex personer ombord, varav fyra grabbar som på en och samma gång vill se olika filmer och spela olika spel, så räcker en vanlig 4G-mobil inte långt.

En proffsrouter är värd sina pengar

– Jag insåg tidigt att det inte gick att ha något enkelt från butikshyllan så jag satte in en proffsrouter som tål lite mer och som är betydligt mer kraftfull. En enklare router klarar man sig med i gästhamnen, men under färd klarar de enklare routrarna inte av jobbet, säger Jonas.

Det blev en Teltonika 4G-router av samma sort som yrkestrafiken använder och efter många års hård användning har den inte svikit.

Routern starkare än telefonen

– När vi är ute kan det ofta hända att vi har fungerande wifi samtidigt som det inte går att ringa. Ett sådant ställe är till exempel bryggan vid Björkskär.

Anledningen till att wifi fungerar när mobilen är död, är att starkare routrar förstärker minsta signal. Sedan kan det handla om var antennen sitter.

Hög placering ett stort plus

– Har man en targabåge eller mast att fästa antennen i så är det bra. Med en högt placerad antenn så kan man ofta ligga på “fel” sida om ön och ändå ha en bra mottagning.

Placeringen av routern i båten är också viktig för att eliminera problem. Torrt, stadigt och framförallt inte i närheten av högtalare eller annan elektronik. Det kan vara frestande att placera routern tillsammans med övrig elektronik, stereo, eller tv. Men risken att routern stör ut övriga enheter ökar då påtagligt.

Bra i brödskåpet

– Vi placerade vår router i brödskåpet och satte en strömbrytare lätt tillgänglig så den enkelt kan startas om när det hänger sig, för det gör även routrar till sjöss.

Kostnaden för en router är överkomlig, de finns från tusenlappen upp till tiotusen. Det som kostar är installationen.

Installationen avgörande

– Jag tycker det är viktigt att lägga lite krut på installationen, att kabeldragningen är riktigt gjord och att routern håller sig på plats när det är grov sjö.

Jonas gjorde installationen i samarbete med Tymar Marinelektronik som Hamnen.se frågat om råd:

– Det finns förstås olika lösningar beroende på behov. Om man ska hålla sig i de svenska farvattnen klarar man sig med en sorts router, medan den som tänker ge sig ut på större resor behöver en router som är förberedd för andra mobildatasystem. Kvaliteten på kabeln och kontakterna mellan routern och antennen helt avgörande för hur väl installationen kommer fungera. En bra stabil router, inklusive tillbehör och installation kostar totalt cirka 13–14 000 kronor, säger Marcus Edström, vd på Tymar.

 

 

Hur funkar en antenn – och vilken modell ska man välja?

strong>Ingen välutrustad båt, oavsett om den drivs av segel eller av motor, klarar sig utan antenn. Frågan är bara vad man behöver veta inför val av antenn till VHF, FM, 4G, TV eller wifi. Här ger Hamnen.ses expert sina bästa tips. 

Lång eller kort? Vilken kabeltyp? Hur går monteringen till och behövs något underhåll?

Först och främst är det båttyp och användningsområde som avgör vilken typ av antenn man ska välja. Det finns också olika kvaliteter och prisnivåer och en del att tänka på inför monteringen och sen några knep för att slippa problem och förlänga livslängden.

I det här avsnittet av Studio berättar Pelle Hjertman från Comstedt allt man behöver veta inför köpet av båtantenn.

Om vikten att hinna ljuga

Här arbetar Gustav Morin under Volvo Ocean Race 2008–2009. Satelituppkoppling gör att man inte kan få ro ens på Södra Oceanen. Ett otyg tycker Erling. 

En ljugarbänk ska finnas i varje bättre hamn. En bänk för möten, utbyte av erfarenhet eller bara en luftig diskussion om väder.

På ljugarbänken satt sjömanshustrun, oroligt väntande och spanande mot horisonten.

I dag sitter seglare där och söker kontakt – men inte med båtgrannen utan med internet. En laptop i knät, skugga på skärmen och fula ord i mun. Den djävla symbolen för wifi är blek och visar tji kontakt.

– Vi har ett litet problem med uppkopplingen, förklarar hamnkapten.

– Märker det, säger jag.

Om båtgrannar över huvud taget pratar med varandra idag handlar det om problem med uppkopplingen. Alla verkar vara beroende av att ta emot och skicka epost, twittra, tjatta, skypa, facebooka, instagramma, Youtuba och TikToka.

Och fungerar det inte blir alla galna.

När jag seglade över Atlanten första gången, det var 1993, tappade vi all kontakt med omvärlden efter ungefär 10 timmar. Sen var vi utanför VHF-teckning. Jätteskönt!

Tre veckor utan annat än mjuk passadvind, matlagning, en och annan guldmakrill som behövde rensas och fyra timmar på vakt. Och vakthållningen var enkel. Vindrodret styrde och inte en båt i sikte på 20 dagar.

Jag hann skriva en bok om sevärdheter i Sverige. Järvzoo i Järvsö, djävulsdansen på Hårgaberget och Sveriges enda sjuhåliga dass i Katthammarsvik och mycket annat. Det skulle aldrig funka idag med ständig uppkoppling via satellittelefon. Synd.

Alltså bygg fler ljugarbänkar, gör dem till internetfria zoner och glöm gärna datorn i sittbrunn. Börjar det regna tvärdör den. Det gjorde min.