Flaskpost nr 4 från Atlanten


Sol, vind och vatten, och den lilla dansken är opererad och återställd. Nu väntar vi bara på väder och vind till nypremiären. För övrigt fortgår färden utan överraskningar eller motsättningar, trots att vi tappar två-tre knop för varje stund den lilla dansken ligger nere under däck.

 

Nyhetens behag har oxå förvandlats mer till vardagslunk, om än ett ovanligt sådant. Men igår hade vi lyxmiddag med rött vin och levande musik för att påminna oss själva hur fantastiskt livet på Atlanten ibland kan vara. Nordda fixade grillningen på akterdäck och Staffan trubaurade till allas sång och skrål. Moralen är alltjämt hög och var och en har nu funnit sin arbetsduglighet, favorityta, sovställning, fritidssysselsättning etc. Lina har visat sig vara mästerlig i köket med delikatesser som coscos sallad, biffstek och kladdkaka.

 

Staffan gör sig bäst bakom ratten där han kan stå i timmar och känner sig som herren på täppan. Mange och Nordda vet fortfarande bäst vilka offergåvor havsguden gärna tar emot och vilka böner som bäst behagar vindguden.

Stina är den oumbärlige allt-i-allo som fixar, plockar, städar, kockar etc. allt efter behov. Dessutom har hon genom sin vishet vunnit mandat att ta svåra beslut i svåra situationer. Till exempel skicka en trött gast till sängs trots att det återstår en timme på hans pass, för att hon ser att det i längden gynnar den allmänna funktionen och trivsamheten.

Jimpa… ja, vad kan man säga om honom? Han liksom äger båten. Men mer energi i en sån liten kropp är sällan skådat. I natt vid tre sydde han sista stygnet i den lilla dansken och blev så överväldigande glad att han i extas drog på Fear of the Dark på full volym kl tre på morgonen och invaderade akterhytterna med bländande pannlampa.
Problemet var bara att A-laget, som huserar i akterhytterna, hade en hel timma kvar till skiftpågång, något de gärna hade utnyttjat till fullo. Skiften är fortfarande designade som fyra timmars block, med ett block (16-20) uppdelat på två. Detta för att skapa tidsvariationer mellan in- och utstämpling. I snar framtid (beroende lite på lilla dansken) kommer nog detta upplägg att omformas till tre timmars pass bemannade med två matroser istället för tre.

Victoria af Piteå har nu en sådan erfaren besättning att hon tror sig vara redo för denna justering. Snart blir det mini-cermoni för oss oinvigda, då korsning av kräftans vändkrets stundas. På återhörandes

Victoria af Piteå

 

Position 12:00 UTC 30/11 2007:
23, 45 N
27,50 W

Wind: 16,3 Knots
Speed: 6,3 Knots
Vågor: 2ggr svensbyfjärdens topp notering

Toppfart senaste 12 timmarna: ca 8 knop

Frukost: Scramble egg och skinka, Juice, frukt och kaffe
Lunch: Pizza och avokado salad
Middag: Nordas special grillade kyckling med OLW chips , ris och grönpepparsås toppad med brokoli
Småmat och godis: JA ! 🙂

 

 

 

 

 

Flaskpost nr 3 från Atlanten

God morgon världen, vilken underbar dag… Ja, det beror väl på det. Ombord på Victoria af Piteå är det mest jämmer och elände.

 

Den lilla dansken har än en gång fört otur med sig, då hon ställde båten på bredsida och la sig själv i vattnet med buken uppsprättad från topp till tå.

För all del, vi har väl inte så bråttom, och den lilla dansken går ju att lappa ihop. Ett par dagars syende och sen blir det ett nytt försök, fast denna gång med fräscha sömmar och lagom vind i seglet.

Både Stina och Lina börjar dock misstänka att de annars så pondusrika manliga gastarna har fjollat till sig, då enda sysselsättningen numera är att sy och dricka varm choklad. Till detta står den manliga besättningen utan kommentar, för vad finns det att säga till en sådan anklagelse?

Men i det stora hela är moralen ombord fortfarande oförskämt hög. Vi äter gott, skrattar mycket och sover närhelst vi får chansen. Dom där böckerna man skulle läsa får dock vänta på sig, för sånt nöje finns dessvärre ingen tid till.

På Victoria af Piteå kommer plikten i första hand. Men varför inte förena nytta med nöje, så musiklekar, frågesport, ljudböcker etc. låter sig inte tystas bara för det.

Stina har visat sig vara exeptionellt begåvad i igenkännande av svenska åttiotals-hits där hon visar ingen pardon mot övriga deltagare. Jimpa har inte mycket över för den typen av kunskap, utan leder istället Atlantic Race for Gymmers med 190 armhävningar, 200 sit ups, 100 armböj och 60 armuppdragningar.

Första pris i denna macholek består av 10 Fernet-shots och 30 GT’s, vilket kommer att bli något av i särklass att åskåda när dessa ska inmundigas. Nä, nu stundas nål och tråd ackompanjerat av en kopp varm choklad.

På återhörandes

Victoria af Piteå

Flaskpost nr 2 från Atlanten

Ännu en strålande dag på sjön! Kanske inte ur vädersynpukt, men det blir i alla fall många anekdoter om tecknad film med Simpson-moln på himlen. Dessutom pryds nu Victoria av en praktfullt lagad gennaker som kravlöst drar oss framåt med en fart på 7 knop.

Position 12:00 UTC 27/11 2007:
25, 55 612 N
20, 20 967 W
 
Wind: 18,1 Knots
Speed: 7,0 Knots
Väder: Lite måln och sol
Vågor: Ja ! Men inte tokhöga!
 
Topfart senaste timmarna: 10 knop
 
Stämning: Tävlingsinstinkten börjar ta övertag (inte för seglingen ännu dock .. ) Alla har nämligen förberett lekar och tävlingar av olika slag och nu ska Norda köra sin lek! Och alla sa i kör , “jag vinner Lätt!”

VIctoria af Piteå 2007-11-27

Den lilla dansken har vi döpt ginakern till, då hon är blodröd i grundfärg med numerade patchade partier av snövit tejp. Och även om hon associerar till fienden, utgör hon en maktsymbol på Victoria som vi stolta visar upp när vi elegant glider förbi övriga skepp, även om det i detta nu är Victoria af Piteå som ensamt regerar på havet. Det går faktiskt rätt bra för oss. Igår fick vi veta att vi låg som båt 53, och i detta nu är samtliga besättningsmedlemmar vakna, mätta och belåtna. Ja, Nordda är för ögonblicket nere och gör kaffe, men så fort han kommer upp stundar lekdags ombord.

Mange håller i ratten och Jimpa funderar på om han skulle hamna i Guinnes Rekordbok med världens längsta driver om han slår ut den över altantens djupaste punkt; skulle hela fallet till botten då räknas in? Han har i alla fall med sig två golf set och tre drivers, så möjlighet till rekord känns inte helt ogörbart.

Än så länge har alltså allt flytit på smärtfritt. Rutiner och scheman börjar ta sin form med A-lag och Farma-lag som består. Det enda klagomål som yttrats är över Griseknoen (5 kg torkad skinka som är silvertejpad fast i matlagningsbänken, fortfarande dränkt i stanjolpapper) som folk tycks besväras av.

Det är svårt att säga varför denna irritation uppstår ur ett livlöst köttstycke, men teorin är att den tar väldigt stor plats på helt fel yta. Ett designfel vid monteringen helt enkelt.

Trots detta är Farma-laget lite extra nöjda idag, för medan A-laget sov som stockar, fick de bevitta en flock lekande delfiner som strök sig efter Victorias skrov. Farma-laget är övertygade om att det var Jimpas dans som hade lockat fram dom, men A-laget är skeptiska till denna romantisering. Vi har alla sett Jimpa dansa, och det har mer skrämt bort än lockat till sig vackra varelser.

Mat och middag är ett ständigt samtalsämne, och igår hade vi faktiskt fisk på kroken, så nu vattnas det i allas munnar av bara tanken på färsk tonfisk, makrill eller mahe-mahe. Ett annat bestående område som kräver timslånga utlägg är hygien. Är det ok att köra DEO i tjugo dar, eller ska man skölja lite med sötat, kolsyrat vatten som annars inte duger till mycket mer än utfyllnad av packutyrymmen?

Det mindre erfarna ber om råd när kalsongbyten borde vara på sin plats, men inga svar känns helt och hållet tillfredställande. Visa saker görs helt enkelt bäst efter eget huvud.

Nu är det dags för musiklek: skriven, producerad och regisserad av Nordda. På återhörandes

Victoria af Piteå

Flaskpost nr 1 från Atlanten

Fyra på morgonen någonstans på Atlanten, eller närmare bestämt N 26°58,5 – W 16°42,7. Månen står som fullast på himlen och lyser upp ett glittrande hav, populerat av små, små lanternor som ibland kan skymtas i horisonten.
 
Position 12:00 UTC 26/11 2007:
26, 36 235 N
17, 38 189 W
 
Wind: 17,8 Knots
Speed: 7,9 Knots
Vågor: Ja ! Men inte tokhöga!
 
Topfart senaste 12 timmarna: ca 15 knop (35 knop vind) med genaker (det stora röda)
 
Lunch: Soppa (Grönsakssoppa+Championer) och nybakat bröd!
 
Stämning: På topp!! Dock kom en våg över
 
Fråga: Hur ligger Tindra till ?
 
 
Victoria af Piteå 2007-11-26

A-laget, beståendes av Stina, Magnus och Staffe, har precis klivit på sitt fyra timmars skift. Farma-laget, som utgörs av de övriga clownerna, dvs. Jimpa, Nordda och Maggan, lämnade just över ett harmoniskt Victoria af Piteå med en snitthastighet på 8 knop, cruisandes i en nordostlig vind på 25 knop. Vi har som sagt fått förstärkning i form av en ung blondin i blygsam ålder. Men trots Maggans (hon heter egentligen Lina Berggren, men vi kan ju inte ha en Stina och en Lina ombord utan att det skulle skapa alltför stor förvirring bland rop och vindpustar), ringa ålder, hon är blott 20 år, märks det att hon är en född havsgudinna med både kunskap och passion för det marina livet.

Lina är en av de många äventyrare som hade sin packning på hostlet med det väldigt konstiga spanska namnet på A, men tillbringade mesta delen av sina dagar och nätter på Sailors Bar, för att om möjligt hitta en godhjärtad skipper som var villig att ta med henne.

Jimmie och Staffe, som lärde känna henne först, blev direkt stormförtjusta i hennes lättsamma, men ändå målmedvetna förhållningssätt. Men en skipper som kastar allt ljus på sig själv är ingen skipper Victoria af Piteå vill ha ombord, så Lina fick vänta på besked tills alla i besättningen hade anlänt till Grankan och fått en chans att själva uppleva hennes busiga gladlynnhet. Detta var naturligtvis väldigt frustrerande för Maggan, men desto lyckligare blev beskedet.

Hur som, har hon inte kvalificerat sig in i A-laget ännu 🙂 Alltså, med en besättning på sex, 340 liter vatten, 160 liter extra diesel och 2 ton mat, har nu äntligen färden över börjat. Det har väl inte gått helt smärtfritt. Vi har redan fått en reva i den asymetriska spinackern, eller ginakern som Staff idag har fått lära sig att det heter. Men det tejpar vi så fort de första ljusstrålarna ler mot oss.

Dessutom har Staff fått brännsår i händerna när han försökte hålla fast i 160 kvadratmeter segel som ville åt ett helt annat håll. Men misstag ger lärdom, och varför inte välja den första av alla dagar att begå dom på. Annars är det rätt soft på havet, speciellt när vågor och vind INTE väljer att skölja tonvis med vatten över fördeck, och alla lemmar (ta inte detta bokstavligt) går åt till att hålla i sig eller ta spjärn med. Detta fick vi erfara under de första nattimmarna, då vågorna stod som levande höghus omkring oss, och ratten gick fibrilt 180° från höger till vänster oavsett vem som stod bakom den.

Men hur tufft cruiselag atlanten än behagar ge oss, kommer nog inget i närmelsevis slå den första kritiska timmen när starten för ARC 2007 gick av stapeln. Det var en adrenalinupplevelse av grövsta slag och definitivt inte lämpat för folk med dåligt hjärta.

Tänk er ett skådespel med 254 gigantisk tandgnisslande gladiatorer som möts på koloseum för att göra upp, regisserat av Steven Spielberg himself. Victoria af Piteå var väl nån meter från ett spjut rakt igenom bröstet, om det inte hade varit för Magnus osannolika precision och manövreringselegans.

Jag törs knappt säga det, men det är nästan som starten i ett kappseglingsrace kan jämföras med ett VM brons i fotboll, eller 60 000 hårdrockare som låter sig förföras av Maiden’s Fear of the Dark! Helt enkelt – så jävla ballt! Nu ska vi cruisa vidare.. På återhörandes Victoria af Piteå

Med Victoria af Piteå över Atlanten

En långsegling över Atlanten finns på de flesta seglares önskelista. För besättningarna på de 234 segelbåtar som nu ligger i Las Palmas, Kanarieöarna, börjar äventyret söndagen den 25 november. Då går starten för ARC, Atlantic Rally for Cruisers.
Favoriten för en lyckad översegling heter “Victoria af Piteå”. Med en stor portion humor kommer besättningen att rapportera om sina bravader på hamnen.se

Atlantic Rally for Cruisers, ARC, är seglingen över Atlanten som kombinerar avkopplande långfärds-segling med en lätt form av kappsegling. Varje år ger sig över 1 000 seglare ombord på de sammanlagt över 200 båtarna sig iväg från Las Palmas, Kanarieöarna, till Guadeloupe i franska Västindien.


Intresset för ARC ökar stadigt. Här en startbild från 2006. I år är det tio båtar fler än förra året på startlinjen.

I år är 234 båtar anmälda, varav sju seglar under svensk flagg.

I hamnen i Las Palmas är det några dagar före start livligt och riktigt trångt. Många av segelbåtarna har extra stora fendrar för att inte skavas sönder där de ligger och förbereder sig för ARC. Det är många saker som ska fixas.
– Här är det fullt upp med bestyr och otaliga spanjorer som springer runt och skruvar och monterar överallt, inte minst på vår båt. Men nu är det inte så många dagar kvar tills vi drar, meddelar Staffan, den eminente kommunikatören och filmaren ombord på Beneteau Oceanis 50:an “Victoria af Piteå”

Staffan har författat en presentation över den besättning som besökare på hamnen.se har nöjet att följa, förhoppningsvis ända till målet i St Lucia, Västindien.

“Jimmie, ägare och kapten på Victoria af Piteå. Ålder och arbetstitel är
oviktiga i Jimmies värld, så låt oss bara säga att var än i världen Jimmie
hamnar finns det alltid två saker i hans närhet: affärsmöjligheter och dyra
leksaker. Att “investera” i en yacht krävde inte mycket fundering; det
gjordes med ett leende på läpparna i sittliften på väg upp till Riksgränsens
topp, någon gång i våras.

Styrman Lars, eller Nordda som han benämns i kända kretsar, 37 år,
egenföretagare och husvagnsförsäljare, är en sann seglare med huvudet på
skaft. Det här blir tredje gången han seglar över Atlanten, men aldrig tidigare
med ett Guitar Hero Rock The 80’s ombord. Hans senaste seglats präglades av
disciplin, nuditet och nykterhet, något övriga besättningsmedlemmar ängslas
en smula över. Chocken kan bli övermäktig när Nordda får höra att halva
lasten består av DVD-filmer, leksaker och alkohol.

Stina är en sprallig, skötsam, skid o seglarälskande tjej. Som
marknadstjej på H&M med epititet: katamaran-guru, kommer hon
lattja sig igenom denna tripp som refrängen på Mauro Scoccos: Sarah, med
andra ord, smärtfritt passionerat.
För övrigt är Stina obesegrad i “Sarah,” liksom samtliga övriga låtar på de fyra
Sing Star skivorna som huserar ombord på Victoria af Piteå.

Man kan fråga sig vad en medarbetare på eventbolaget “Ski Unlimited” gör på en
segelbåt. Men för Magnus är det helt naturligt. Om inte hans käraste Stina
hade varit nog dragningskraft, kan förklaringen ligga i 20 års erfarenhet av
vindsurfing och kappsegling. Magnus utgör det tunga artilleriet på Victoria
af Piteå och har lovat hela besättningen att när vi väl anländer till St.
Lucia, gör vi det i god tid till luciatågsgenrepet.

Staffan, 33 år, en bostadslös, arbetslös och partnerlös fd. IT-konsult som
sadlat om till filmskapare. Med endast tre veckors livserfarenhet på sjön,
fyller han ut leken som joker. Primärt är Staffan med för att dokumentera
äventyret, men det vet inte de övriga besättningsmedlemmarna. Utan
förhoppning eller förväntning om hur livet ombord på en 50 fots benetau kan
tänkas bli, har han bara ett krav; något spektakulärt måste hända så att
dokumentären blir en succe.”

 

Seglingen över Atlanten för Victoria af Piteå och de drygt 200 andra båtarna i ARC kan starta i allt från mycket lätta vindar till kraftiga passadvindar. Några dygn ut från Kanarieöarna är det som regel riktigt lätta vindar, ibland bleke.

Vägvalet för att så fort som möjligt ta sig till Västindien står emellan att gå långt söderut mot Kap Verde öarna och troligen få mer vind, eller den kortare vägen rakt över med risk för att hamna i bleke. Ju närmare Västindien man kommer desto mer fyller den sammetslena passadvinden in.

När land dyker upp framme vid horisonten, efter ungefär två veckor till havs, blåser passadvinden fullt ut. Då har de som haft en bra översegling kunnat njuta av allt från stjärnklara himlavalv och stekande sol till möten med valar, delfiner och flygfiskar.

För andra kan ARC bli något av en mardröm. Intriger ombord är vanliga för dem som saknar erfarenhet av långfärds-segling. En illa förberedd båt kan råka ut för haverier.

Det är inte bara sol, passadvind och stjärnklara nätter över Atlanten. Här brittiska Juno i ARC 2006.

Men ombord på Victoria af Piteå verkar de känna varandra väl, och med en stor gnutta humor vore det märkligt om inte stämningen ligger på plussidan hela vägen över Atlanten.

Och skulle den dippa ner under minus-strecket så lär den definitivt stiga när besättningen kliver i land på St Lucia i Västindien.
Här hemma är vi en gnutta avundsjuka, men det är klart att vi önskar Victoria af Piteå all lycka på färden.

hamnen.se och våra hårt arbetande besökare kommer att följa er via resebreven. (Om nu tekniken fungerar och att inte latmasken slingrar sig ombord)

Det finns nämligen ett ordspråk som säger; “Under solen tänks ingen vettig tanke”

Lycka till och ha det så bra.

 

Anmälda svenska båtar i ARC 2007:

Arcadia

Regina af Vindo 49, 15.58 m

Lennart Lindstrom

Atliajat II

Bavaria 50, 15.20 m

Leif Blomquist

Baila Baila
Beneteau 50, 15.48 m

Mikael Randhem

Spirit
Baltic 50, 15.24 m
Erik Lindgren

Tabasco of Stockholm
Najad 490, 15.00 m
Peter & Lena Rosen

Thindra
Swan 46 Mk1, 14.36 m
Hans Sundquist

Victoria af Piteå
Beneteau Oceanis 50, 15.10 m
Jimmie Wiklund

Mer om ARC 2007 här