Enkät: Bransch- och båtfolk tycker till om toatömningslagen

toatomning-septitank-ny-avgift-pengar-hamnen 1
toatomning-septitank-ny-avgift-pengar-hamnen 1
Åtta år har gått sedan toatömningslagen trädde i kraft. Hur har det funkat? Vi har frågat såväl branschfolk som er, våra läsare.

Åtta år har passerat sedan toatömningslagen trädde i kraft, men hur har det gått? Vi frågade både båtägare och aktörer inom branschen. Kritiken som kom fram var samstämmig – stationerna har varit för få och sällan fungerat. 

När vi på Hamnen ställde frågor om den nya toatömningslagen till mässbesökarna under 2014 upplaga av Allt för Sjön var svaren minst sagt varierade. Många tyckte att det var ett steg i rätt riktning, andra var rädda att logistiken runt tömningar skulle bli för jobbig och vissa nöjde sig med att uträtta sina behov i en spann på durken. Nu har det gått åtta år sedan lagen trädde i kraft – men hur har det egentligen funkat?

Vi har pratat med såväl branschfolk som vanliga båtägare för att samla intryck från åren där däckstömning varit ett krav.

Vad tycker man om kravet, hur har tillgängligheten sett ut och hur kan det skötas bättre framöver?

Håkan Wakander, förvaltningschef Skärgårdsstiftelsen

Vad är din inställning till kravet på däckstömning?

– Jag kan väl tycka att det alltid är bra att vi samlar in mänskliga fekalier. Det som har varit pyssligt är ansvarsbiten med de här olika stationerna. Där ser det lite olika ut  vi som äger gästhamnar där är vi skyldiga att se till tömningsmöjligheter, säger Håkan Wakander, förvaltningschef på Skärgårdsstiftelsen.

Tycker du att regelverket har fungerat, och hur kan det fungera bättre framöver?

– Jag står och väger någonstans mittemellan. Det blir lätt halvgjort när väldigt många ska vara ansvariga. Hade det funnits fler stationer som dessutom varit tekniskt enkla för att inte kunna gå sönder så hade det nog varit att föredra. Ett mer cirkulärt tänk hade varit att stationerna legat på fastlandssidan. Nu blir det istället så att en större båt behöver åka runt för att samla upp, säger Håkan Wakander.

mats_eriksson_VD_Sweboat

Mats Eriksson, vd Sweboat

Vad är din inställning till kravet på däckstömning?

– Om det funnits möjlighet att tömma i alla gästhamnar så hade det varit en väldigt bra lösning. Det är ganska styvmoderligt skött av de som har haft ansvaret liggande på sig. Ofta ligger stationerna svårtillgängligt och alldeles för många är i dåligt skick eller avstängda. Sammantaget det blir ett dåligt rykte och sanningen blir att stationerna inte funkar och att de är för få, säger Mats Eriksson, vd för branschorganisationen Sweboat.

Tycker du att regelverket har fungerat, och hur kan det fungera bättre framöver?

–På så sätt är det ett misslyckande för hela regleringen. Men i teorin så måste det finnas i framtiden, vi kan inte fortsätta åka runt och släppa ut det i sjön. Då måste det finnas på så många fler ställen. Nu när kommunerna tar över tillsynen kommer det nog i alla fall inte att bli sämre. Vill en kommun faktisk profilera sig som en plats med bra hamnar, ha ett bra destinationstänk så kan det istället tillföra turism, säger Mats Eriksson.

Läs även:
Toatömningslagen ändras – nya krav på hamnar och kommuner
Krönika: Nu kan mina båtgäster sluta fråga om toaletten!
Snart kan toatömning kosta pengar – ”En reell förbättring”

Läsarnas reaktioner

Efter att vi i förra veckan berättat om de ändringar i toatömningslagen som träder i kraft 1 maj frågade vi er, våra läsare, om hur ni tycker regleringen fungerat sedan den tillkom. Gemensamt för alla är att stationerna varit för få och att de under högsäsong allt för ofta varit ur funktion. Här kommer några utdrag.

Per Windhamn skriver:  ”Jag har upplevt stora svårigheter att finna fungerande anläggningar med rimlig tillgänglighet med hänsyn till manöverutrymme och djupgående in till stationerna.

Seglar man tillexempel med en större segelskuta på >20m med kollo-barn, skolklasser eller andra större grupper kan det vara svårt att pumpa iland sitt toalettavfall när man är ute några dar.”.

Christian Henriksen skriver: ”Jag tycker det funkat bra tidigare men förra året var lite mer vanligt med trasiga anläggningar och sämre info på hemsidan som visar statusen. Så man tvingades slarva lite”.

Björn och Catrine Ahlgren påtalar att tömningsmöjligheter ser olika ut: ”Alla båtar har inte båtklubbar som hemmahamn”.

 

 

Snart ska toatömning få kosta pengar: ”En reell förbättring”

toatomning-septitank-ny-avgift-pengar-hamnen.jpg

hamn_tomningsstation_1200_801Redan i sommar får gäst- och hemmahamnar börja ta betalt för toalettömning. Ändringen ska ge ekonomiska incitamentet för fler hamnar att anlägga tömningsstationer. Beslutet är ett glädjebesked inom branschen som kan göra skillnad för båtfolk i hela landet.

Sedan toatömningslagen trädde i kraft 2015 har den kritiserats vitt och brett. Det huvudsakliga problemet har varit bristen på tillgång till stationer runt om i skärgårdarna. Ytterligare ett problem har varit de löpande kostnaderna med att tillhandahålla en tömningsstation.

Att få ekonomi i anordningarna har varit svårt vilket i sin tur lett till att alldeles för få byggts. Enligt Transportstyrelsen som varit den tillsynspliktiga myndigheten har antalet byggda stationer inte kommit i närheten av det man förväntade sig innan lagen trädde i kraft.

En del av lösning på problemet är att föra över tillsynsansvaret på kommunerna, något vi på Hamnen rapporterade om i förra veckan. Nu kommer även nästa åtgärd.

Nya regler

För ge bättre incitament till båtklubbar och hamnar av toalettavfall slopas ”no special fee”-principen som säger att tömningar ska vara gratis. Hamnar kommer med andra ord från och med den 1 maj få ta ut en avgift för såväl hemmahörande som gästande båtar som vill tömma sina septitankar.

– Vi vill försöka ge fritidsbåtshamnarna en chans att lösa detta utefter egen förmåga. Avgiften ska vara direktkopplad till kostnaderna, och det kommer inte vara tillåtet att gå med vinst, säger Lina Petersson, sakkunnig inom sjöfartens miljöfrågor på Transportstyrelsens sektion för miljö.

Hittills har det vara varit tillåtet för exempelvis sjömackar att ta ut avgift då dessa inte tillhandahåller en hamnplats. Har en hamn velat få tillbaka sin investering i toatömningssystem har detta endast kunnat göras med en generell höjning på hamn- eller båtplatsavgiften utöver de bidrag man fått för anläggningen. Det finns däremot inget krav i de nya reglerna som säger att en hamn måste ta ut en avgift för tömningen.

Läs även:
Toatömningslagen ändras – nya krav på hamnar och kommuner
Enkät: Bransch- och båtfolk tycker till om toatömningslagen
Krönika: Nu kan mina båtgäster sluta fråga om toaletten!

Ett glädjebesked i branschen

Att den så kallade “no special fee”-principen är ett glädjebesked Svenska Båtunionen, SBU, länge väntat på.

– Det har inte funnits något incitament för en båtklubb, gästhamn eller kommun att underhålla tomtömningsstationerna på ett bra sätt. Så ser man till hur systemen fungerat sedan det infördes krav på att tömma toalettavfall i hamn har det varit under all kritik. Framförallt sedan förra våren när Transportstyrelsen tog bort möjligheten att rapportera huruvida en station fungerat eller inte, säger Carl Rönnow, sakkunnig inom miljö och hållbarhet på SBU.

Carl-ronnow-sbu-svenska-batunionen
Carl Rönnow är sakkunnig inom miljö och hållbarhet på Svenska Båtunionen.

De intäkter som en båtklubb eller hamn får generera genom avgifter för toatömning får inte överstiga 70 procent av den totala underhållskostnaden. Hur avgiften ska utformas är det upp till hamnarna själva att besluta om.

– När den matematiska biten i hur avgifterna ska utformas faller på palts så tror jag att detta kommer att bli väldigt bra.

Vissa kritiska bekymrade röster har höjts bland de klubbar som har taggsystem, bommar och grindar vid sina stationer men det hoppas man från SBU:s håll kunna reda ut.

Även ändringen så att kommuner blir bär tillsynsansvaret tror man är en förbättring mot den tidigare ordningen där Transportstyrelsen burit ansvaret.

– När kommuner ska börja bedriva en ny typ av tillsyn är det är en möjlighet för båtklubben att leva upp till regelverket vilket i sin tur gynnar båtarägarna, säger Carl Rönnow.

Båtfolk tycker till om toatömningslagen

Kommunala hamnar är enligt Sweboat rustade inför ny avfallslag.  Men många båtkommuner erbjuder ännu ingen toatömning. Sweboat berättar om läget och vi hör båtfolkets röster.

Om mindre än ett år får Sveriges båtägare inte längre tömma toalettavfall i hav, sjöar och vattendrag. Det ska från 1 april 2015 ske i land. En färsk undersökning av det svenska båtlivet visar att de flesta kustkommuner redan idag erbjuder båtägarna den här servicen.


– Det här är ett positivt besked för båtägarna. Men tyvärr är det flera kommuner med utbrett båtliv som ännu inte kan ta emot fritidsbåtarnas avfall i sina hamnar, säger Mats Eriksson, vd Sweboat, Båtbranschens Riksförbund.

59 kommuner har svarat
I Sweboats återkommande undersökning, Årets båtkommun, som i år genomförs för fjärde gången, uppger 66 av 110 svarande kommuner att de bedriver egen hamnverksamhet. Av de 59 kommuner som svarade på frågan om de erbjuder mottagning av toalettavfall erbjuder 49 hamnar, eller 83 procent, servicen i samtliga eller i någon av kommunens hamnar.

– För många båtägare är detta ett lugnande besked. För att båtlivet ska fungera efter lagändringen måste Sveriges hamnar se till att ha toalettavfallsstationer. Den utbyggnadstakt vi nu ser är lovande. Men vi hoppas samtidigt att de kust- och sjökommuner som ännu inte erbjuder servicen tar efter övriga landet, säger Mats Eriksson.

Mycker kvar att göra
Undersökningen visar att flera av Sveriges kust- och sjökommuner saknar toalettavfallsstationer. Kommuner som Umeå, Vänersborg och Leksand saknar kommunal mottagning av toalettavfall helt och hållet.

I storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö har man bara tömningsstationer vid några hamnar vilket kan medföra långa transportsträckor för att ta sig till en hamn med avfallsservice.

Sweboat granskar återkommande förutsättningarna för båtliv i svenska kommuner. I undersökningen som leder fram till utmärkelsen Årets Båtkommun 2014 svarar kommuner och andra båtlivsaktörer på frågor om bland annat båtplatser och service. I undersökningen har huvudsakligen kustkommuner och kommuner runt de större sjöarna, hittills totalt 110 kommuner, valt att delta, jämte båtklubbar och kommersiella företag.

Lär mer om toatömningslagen  och se intervju med Transportstyrelsen om vad som gäller.

Fängelse för att tömma latrin och äventyr i Norge

I lördagens Hamnen live show diskuterar vi den nya lagen om latrinrömning med Transportstyrelsens Lina Petersson och Martin Sandell från Dometic. Vi gästas också av Asgeir Blindheim från Visit Norway som målar en spännnade bild av vad vi kommer att få uppleva under vår kommande äventyrsresa till Ålesund och Sunmarsalperna. Det blir också inslag från mässgolvet.