toatömning

Enkät: Bransch- och båtfolk tycker till om toatömningslagen

av
toatomning-septitank-ny-avgift-pengar-hamnen 1
toatomning-septitank-ny-avgift-pengar-hamnen 1
Åtta år har gått sedan toatömningslagen trädde i kraft. Hur har det funkat? Vi har frågat såväl branschfolk som er, våra läsare.

Åtta år har passerat sedan toatömningslagen trädde i kraft, men hur har det gått? Vi frågade både båtägare och aktörer inom branschen. Kritiken som kom fram var samstämmig – stationerna har varit för få och sällan fungerat. 

När vi på Hamnen ställde frågor om den nya toatömningslagen till mässbesökarna under 2014 upplaga av Allt för Sjön var svaren minst sagt varierade. Många tyckte att det var ett steg i rätt riktning, andra var rädda att logistiken runt tömningar skulle bli för jobbig och vissa nöjde sig med att uträtta sina behov i en spann på durken. Nu har det gått åtta år sedan lagen trädde i kraft – men hur har det egentligen funkat?

Vi har pratat med såväl branschfolk som vanliga båtägare för att samla intryck från åren där däckstömning varit ett krav.

Vad tycker man om kravet, hur har tillgängligheten sett ut och hur kan det skötas bättre framöver?

Håkan Wakander, förvaltningschef Skärgårdsstiftelsen

Vad är din inställning till kravet på däckstömning?

– Jag kan väl tycka att det alltid är bra att vi samlar in mänskliga fekalier. Det som har varit pyssligt är ansvarsbiten med de här olika stationerna. Där ser det lite olika ut  vi som äger gästhamnar där är vi skyldiga att se till tömningsmöjligheter, säger Håkan Wakander, förvaltningschef på Skärgårdsstiftelsen.

Tycker du att regelverket har fungerat, och hur kan det fungera bättre framöver?

– Jag står och väger någonstans mittemellan. Det blir lätt halvgjort när väldigt många ska vara ansvariga. Hade det funnits fler stationer som dessutom varit tekniskt enkla för att inte kunna gå sönder så hade det nog varit att föredra. Ett mer cirkulärt tänk hade varit att stationerna legat på fastlandssidan. Nu blir det istället så att en större båt behöver åka runt för att samla upp, säger Håkan Wakander.

mats_eriksson_VD_Sweboat

Mats Eriksson, vd Sweboat

Vad är din inställning till kravet på däckstömning?

– Om det funnits möjlighet att tömma i alla gästhamnar så hade det varit en väldigt bra lösning. Det är ganska styvmoderligt skött av de som har haft ansvaret liggande på sig. Ofta ligger stationerna svårtillgängligt och alldeles för många är i dåligt skick eller avstängda. Sammantaget det blir ett dåligt rykte och sanningen blir att stationerna inte funkar och att de är för få, säger Mats Eriksson, vd för branschorganisationen Sweboat.

Tycker du att regelverket har fungerat, och hur kan det fungera bättre framöver?

–På så sätt är det ett misslyckande för hela regleringen. Men i teorin så måste det finnas i framtiden, vi kan inte fortsätta åka runt och släppa ut det i sjön. Då måste det finnas på så många fler ställen. Nu när kommunerna tar över tillsynen kommer det nog i alla fall inte att bli sämre. Vill en kommun faktisk profilera sig som en plats med bra hamnar, ha ett bra destinationstänk så kan det istället tillföra turism, säger Mats Eriksson.

Läs även:
Toatömningslagen ändras – nya krav på hamnar och kommuner
Krönika: Nu kan mina båtgäster sluta fråga om toaletten!
Snart kan toatömning kosta pengar – ”En reell förbättring”

Läsarnas reaktioner

Efter att vi i förra veckan berättat om de ändringar i toatömningslagen som träder i kraft 1 maj frågade vi er, våra läsare, om hur ni tycker regleringen fungerat sedan den tillkom. Gemensamt för alla är att stationerna varit för få och att de under högsäsong allt för ofta varit ur funktion. Här kommer några utdrag.

Per Windhamn skriver:  ”Jag har upplevt stora svårigheter att finna fungerande anläggningar med rimlig tillgänglighet med hänsyn till manöverutrymme och djupgående in till stationerna.

Seglar man tillexempel med en större segelskuta på >20m med kollo-barn, skolklasser eller andra större grupper kan det vara svårt att pumpa iland sitt toalettavfall när man är ute några dar.”.

Christian Henriksen skriver: ”Jag tycker det funkat bra tidigare men förra året var lite mer vanligt med trasiga anläggningar och sämre info på hemsidan som visar statusen. Så man tvingades slarva lite”.

Björn och Catrine Ahlgren påtalar att tömningsmöjligheter ser olika ut: ”Alla båtar har inte båtklubbar som hemmahamn”.

 

 

Snart ska toatömning få kosta pengar: ”En reell förbättring”

av
toatomning-septitank-ny-avgift-pengar-hamnen.jpg

hamn_tomningsstation_1200_801Redan i sommar får gäst- och hemmahamnar börja ta betalt för toalettömning. Ändringen ska ge ekonomiska incitamentet för fler hamnar att anlägga tömningsstationer. Beslutet är ett glädjebesked inom branschen som kan göra skillnad för båtfolk i hela landet.

Sedan toatömningslagen trädde i kraft 2015 har den kritiserats vitt och brett. Det huvudsakliga problemet har varit bristen på tillgång till stationer runt om i skärgårdarna. Ytterligare ett problem har varit de löpande kostnaderna med att tillhandahålla en tömningsstation.

Att få ekonomi i anordningarna har varit svårt vilket i sin tur lett till att alldeles för få byggts. Enligt Transportstyrelsen som varit den tillsynspliktiga myndigheten har antalet byggda stationer inte kommit i närheten av det man förväntade sig innan lagen trädde i kraft.

En del av lösning på problemet är att föra över tillsynsansvaret på kommunerna, något vi på Hamnen rapporterade om i förra veckan. Nu kommer även nästa åtgärd.

Nya regler

För ge bättre incitament till båtklubbar och hamnar av toalettavfall slopas ”no special fee”-principen som säger att tömningar ska vara gratis. Hamnar kommer med andra ord från och med den 1 maj få ta ut en avgift för såväl hemmahörande som gästande båtar som vill tömma sina septitankar.

– Vi vill försöka ge fritidsbåtshamnarna en chans att lösa detta utefter egen förmåga. Avgiften ska vara direktkopplad till kostnaderna, och det kommer inte vara tillåtet att gå med vinst, säger Lina Petersson, sakkunnig inom sjöfartens miljöfrågor på Transportstyrelsens sektion för miljö.

Hittills har det vara varit tillåtet för exempelvis sjömackar att ta ut avgift då dessa inte tillhandahåller en hamnplats. Har en hamn velat få tillbaka sin investering i toatömningssystem har detta endast kunnat göras med en generell höjning på hamn- eller båtplatsavgiften utöver de bidrag man fått för anläggningen. Det finns däremot inget krav i de nya reglerna som säger att en hamn måste ta ut en avgift för tömningen.

Läs även:
Toatömningslagen ändras – nya krav på hamnar och kommuner
Enkät: Bransch- och båtfolk tycker till om toatömningslagen
Krönika: Nu kan mina båtgäster sluta fråga om toaletten!

Ett glädjebesked i branschen

Att den så kallade “no special fee”-principen är ett glädjebesked Svenska Båtunionen, SBU, länge väntat på.

– Det har inte funnits något incitament för en båtklubb, gästhamn eller kommun att underhålla tomtömningsstationerna på ett bra sätt. Så ser man till hur systemen fungerat sedan det infördes krav på att tömma toalettavfall i hamn har det varit under all kritik. Framförallt sedan förra våren när Transportstyrelsen tog bort möjligheten att rapportera huruvida en station fungerat eller inte, säger Carl Rönnow, sakkunnig inom miljö och hållbarhet på SBU.

Carl-ronnow-sbu-svenska-batunionen
Carl Rönnow är sakkunnig inom miljö och hållbarhet på Svenska Båtunionen.

De intäkter som en båtklubb eller hamn får generera genom avgifter för toatömning får inte överstiga 70 procent av den totala underhållskostnaden. Hur avgiften ska utformas är det upp till hamnarna själva att besluta om.

– När den matematiska biten i hur avgifterna ska utformas faller på palts så tror jag att detta kommer att bli väldigt bra.

Vissa kritiska bekymrade röster har höjts bland de klubbar som har taggsystem, bommar och grindar vid sina stationer men det hoppas man från SBU:s håll kunna reda ut.

Även ändringen så att kommuner blir bär tillsynsansvaret tror man är en förbättring mot den tidigare ordningen där Transportstyrelsen burit ansvaret.

– När kommuner ska börja bedriva en ny typ av tillsyn är det är en möjlighet för båtklubben att leva upp till regelverket vilket i sin tur gynnar båtarägarna, säger Carl Rönnow.

Stor frustration vid tömnings-stationerna

av

På flera håll i Sommarsverige rapporteras det om stor frustration vid stationerna för toalettömning då en tredjedel av dem är trasiga.

Transportstyrelsens karta över tömningsstationer för båttoaletter talar sitt tydliga språk. Många, närmare bestämt en tredjedel, av dem är trasiga vilket skapar problem i Sommarsverige.

Se också:
Klubbat – förbud för färjor att skita i Östersjön
Töm toatanken rätt

Inte nog med att båtfolket får leta vidare med fulla septiktankar. Risken för olagliga handlingar, att man tömmer tanken till havs, ökar – med allt vad det innebär av bidrag till övergödning och farliga bakterier som hamnar i vattnet.

Riskerar böter

2015 infördes ett förbud för fritidsbåtar att tömma toaletten i havet. Den som bryter mot förbudet kan få böter.

De röda markeringarna som indikerar stängda/trasiga tömningsstationer  är många.

– Det är inte bara avföringen, utan också urinen som har negativa effekter, säger Transportstyrelsens Lina Petersson till Svenska Dagbladet.

I Nacka komun är det särskilt illa där fyra av sju stationer ur funktion och i Orust kommen rapporteras fem av åtta stationer vara trasiga.

Tydliga instruktioner som i det här fallet, då alla tömningsstationer inte fungerar på samma sätt, efterlyses av båtfolket.

I Sverige är det gästhamnarna som ska ansvara för att bygga och upprätthålla stationerna och Transportstyrelsen som ska ska sköta tillsynen och att reglerna efterlevs. För det senare finns dock inte ens en heltidstjänst reserverad för arbetet hos myndigheten.

Men allt är ändå inte nattsvart menar Lina Petersson.

Nytt direktiv

– I ett nytt direktiv kommer det att ställas hårdare krav på fritidsbåtshamnarna. Det kommer att krävas registrering, så det blir lättare att hålla koll på att stationerna fungerar, säger hon till Svenska Dagbladet.

Töm toatanken rätt

av

Sedan en månad tillbaka är det förbjudet att tömma toatanken i sjön. Det innebär att den som har båt med toalett kan behöva skapa nya rutiner.

– Det gäller att inte vänta ända tills tanken är full, utan passa på när man ändå är i närheten av en anläggning, säger Tore Källmark, på Fyren i Västervik.

Många moderna fritidsbåtar har i dag toalett ombord. De är också utrustade med toatankar som lätt går att tömma i de anläggningar som finns i hamnarna.

I dag finns tömningsstationer på cirka 400 olika platser längs de svenska kusterna, i insjöar och vattendrag. Det finns även flytande stationer ute i havsbandet.

Flytande tömningsstation. 

Tore Källmark, grundare och delägare till Fyren, som säljer tömningsanläggningen Latrina, tycker att alla bör ta för vana att ta hand om latrinet samtidigt som de ändå är i land och gör andra ärenden. Då kan toalettavfallet gå rakt in i kommunernas vatten – och avloppssystem och transporterna minimeras.

– Man går vanligtvis in till civiliserade trakter var tredje-fjärde dag. Då ska man självklart passa på och dumpa skiten där också och inte forsla ut den till någon flytande anläggning som snabbt blir full och måste tömmas av en slamsugare, betonar han.

Förändrad attityd
Många båtägare var kritiska när lagen kom på tal för några år sedan, eftersom de menar att utsläppen från båttoaletter är en så begränsad del av den totala miljöpåverkan våra sjöar och vattendrag utsätts för. Men attityden håller på att förändras.

Den största båtorganisationen, Svenska Båtunionen, SBU, bytte nyligen ståndpunkt och skriver nu på sin hemsida: ”Att ta hand om sitt toalettavfall på ett riktigt sätt ligger i allas intresse, i synnerhet båtägarnas. Papper och illaluktande avfall på land och i vatten vill ingen ha!”

Mobil tömningsstation.

Sten Persson, ordförande i Degerhamns båt- och sportfiskeklubb, söder om Mörbylånga på Öland, var drivande för att hamnen skulle installera en tömningsanläggning redan när den nya lagen började diskuteras runt 2010.

– Vi blev först i Mörbylånga kommun. Nu är vi inne på femte säsongen. Om det kommer en båt med holdingtank utrustad för däckstömning kan jag enkelt stå på kajen och suga, och trycka latrinet direkt upp i kommunens avloppssystem, säger han.

Ett sätt att öka efterlevnaden av lagen vore att låta alla hamnvärdar göra en notering i loggboken varje gång båten tömmer toaletten vid en station.

– Då kan Kustbevakningen se att de gjort rätt för sig och inte bara öppnat kranen till havs, säger Sten Persson.

Tips för äldre båt
Den som har en äldre båt med toalett och tank saknar antagligen anslutning för modern vakuumtömning. Om du väljer att bygga om toalettsystemet själv med däckbeslag kan det kosta från 1 500 kronor och uppåt. De flesta återförsäljare av båttillbehör har speciella kit med anvisningar för detta jobb.

Båtfolk tycker till om toatömningslagen

av

Kommunala hamnar är enligt Sweboat rustade inför ny avfallslag.  Men många båtkommuner erbjuder ännu ingen toatömning. Sweboat berättar om läget och vi hör båtfolkets röster.

Om mindre än ett år får Sveriges båtägare inte längre tömma toalettavfall i hav, sjöar och vattendrag. Det ska från 1 april 2015 ske i land. En färsk undersökning av det svenska båtlivet visar att de flesta kustkommuner redan idag erbjuder båtägarna den här servicen.


– Det här är ett positivt besked för båtägarna. Men tyvärr är det flera kommuner med utbrett båtliv som ännu inte kan ta emot fritidsbåtarnas avfall i sina hamnar, säger Mats Eriksson, vd Sweboat, Båtbranschens Riksförbund.

59 kommuner har svarat
I Sweboats återkommande undersökning, Årets båtkommun, som i år genomförs för fjärde gången, uppger 66 av 110 svarande kommuner att de bedriver egen hamnverksamhet. Av de 59 kommuner som svarade på frågan om de erbjuder mottagning av toalettavfall erbjuder 49 hamnar, eller 83 procent, servicen i samtliga eller i någon av kommunens hamnar.

– För många båtägare är detta ett lugnande besked. För att båtlivet ska fungera efter lagändringen måste Sveriges hamnar se till att ha toalettavfallsstationer. Den utbyggnadstakt vi nu ser är lovande. Men vi hoppas samtidigt att de kust- och sjökommuner som ännu inte erbjuder servicen tar efter övriga landet, säger Mats Eriksson.

Mycker kvar att göra
Undersökningen visar att flera av Sveriges kust- och sjökommuner saknar toalettavfallsstationer. Kommuner som Umeå, Vänersborg och Leksand saknar kommunal mottagning av toalettavfall helt och hållet.

I storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö har man bara tömningsstationer vid några hamnar vilket kan medföra långa transportsträckor för att ta sig till en hamn med avfallsservice.

Sweboat granskar återkommande förutsättningarna för båtliv i svenska kommuner. I undersökningen som leder fram till utmärkelsen Årets Båtkommun 2014 svarar kommuner och andra båtlivsaktörer på frågor om bland annat båtplatser och service. I undersökningen har huvudsakligen kustkommuner och kommuner runt de större sjöarna, hittills totalt 110 kommuner, valt att delta, jämte båtklubbar och kommersiella företag.

Lär mer om toatömningslagen  och se intervju med Transportstyrelsen om vad som gäller.

Ny lag – skit inte i sjön

av

Finnhamn tömningsstationFrån och med den 1 april nästa år är det förbjudet att tömma båtens toatank i havet. Det innebär i praktiken att alla laglydiga båtmänniskor har skitit i sjön för sista gången redan vid båtupptagningen i höst.

Efter en långdragen och tidvis upprörd debatt står det alltså klart. Det blir en lag som förbjuder toatömning rakt ut i sjön från och med den 1 april 2015. En lag som kritiseras av många båtägare som menar att den del av miljöpåverkan som båtfolket står för med sitt utsläpp av båttoaletter är näst intill försumbar i jämförelse med vad jordbruket och enskilda avlopp på torra land släpper ut i sjön.

TömningsstationDe som är för förbudet framhåller å andra sidan att det inte är någon anledning att inte själv göra en insats. Fritidsbåtar rör sig till stor del i inner- och mellanskärgårdarna där belastningen redan är hög där vattenutbytet går långsamt. Något som i sin tur innebär att näringsämnen koncentreras med övergödning som resultat. Toalettavfallet medför att badvatten blir smutsigt vilket kan ge upphov till infektioner i tarmar, öron, näsa, hals och hud. Smittan sprids via sår eller om man sväljer vatten.

– Bara vetskapen om detta minskar ju trivseln till sjöss, säger Anna Ehn som är projektledare på Skärgårdsstiftelsen.

Kräver en insats
I praktiken innebär den nya lagen kostnader och/eller jobb för den som inte redan har en hålltank med tillhörande däcksanslutning för sugtömning på sin båt. Och som lagligt vill kunna använda sin toalett ombord.

Flytande tömningsstationOm det är en mindre eller äldre båtmodell kanske det innebär allt eller delar av det som krävs för att kunna tömma tanken vid en tömningsstation saknas. Hur mycket arbete som krävs för att man ska få en fungerande och laglig toalett ombord skiljer sig alltså stort från fall till fall. En grov uppskattning för den som väljer att bygga om toalettsystemet själv och som redan har toalett, hålltank men inget däcksbeslag är att det kommer att kosta från 1 500 kronor och uppåt beroende på val av komponenter.
För att underlätta för båtägarna så finns det speciella kit och anvisningar för detta jobb hos de flesta återförsäljare av båttillbehör.

Fler tömningsstationer på gång
I en perfekt värld så kommer inga toatankar att tömmas i havet från och med nästa sommar. Men det bygger också på att det finns toatömningsstationer så att det räcker runt om i Sveriges farvatten. När det gäller detta så uttrycker Ann Ehn en viss oro.

– Än så länge så finns det inte toatömnings-stationer så att det räcker till för alla fritidsbåtar med toaletter ombord. Det kostar trots allt någonstans mellan 100 000 och 200 000 kronor för en båtmack, marina, gästhamn eller båtklubb att investera i en sådan. Men än så länge är det lång tid kvar tills lagen träder i kraft och det troliga är att hamnarna spurtar på slutet för att kunna upprätthålla en fullgod service. 


– Att kunna erbjuda toatömning är egentligen inte konstigare än att man kan ta emot båtfolkets sopor i hamnarna, avslutar Anna Ehn.

Fängelsestraff för dem som skiter i sjön

av

År 2015 träder ett generellt förbud mot att släppa ut toaavfall från fritidsbåtar i kraft. Alla båtar måste då ha en tömningsbar toalettinstallation. Här berättar vi varför och om hur man kan installera ett godkänt toasystem.

Den nya regeln säger att alla fritidsbåtar ska ha en fast toalettinstallation med tank som kan tömmas i land.  Enda sättet att slingra sig är att få sin båt K-märkt. Eller att helt enkelt kasta ut toan och bara göra sina behov på en potta och kasta eftergifterna över bord. Det är nämligen tillåtet, och det är förmodligen vad större delen av Sveriges båtmänniskor gör. Alternativt att de håller sig tills de kommer i land. Av Sveriges drygt 880 000 fritidsbåtar är det nämligen bara 108 000 som har en toa ombord.

Av de 880 000 båtarna har bara 50 000 moderna toalettsystem som tillåter tömning i land. Cirka 38 000 båtar har septiktank som bara kan tömmas i havet. Antalet fritidsbåtar med toa utan septiktank är cirka 20 000.  Det är alltså många som antingen behöver ta beslut om att slänga ut sin toa eller se till att montera en ny tömningsbar tank. Det sägs kosta runt 2 000 kr att bygga om en redan installerad hålltank och 5 000 kr och uppåt för den som redan saknar tank. Hur man gör kan man läsa på batmiljo.se. Lagen kräver tömningsstationer
För att den nya typen av tömning i land ska kunna efterlevas kommer också lagen kräva att fritidsbåtshamnar ska tillhandahålla mottagningsanordningar som klarar belastningen för antalet båtar som normalt angör hamnen under en säsong. Det är behoven som styr vilka möjligheter som ska finnas i en viss hamn. De som definierats som fritidsbåtshamnar får inte ta ut en separat avgift för toalettömning. Däremot kan avgiften ingå som en del av en allmän hamnavgift, till exempel årsavgift eller dygnsavgift. Syftet med den nya regeln är att hämma övergödningen i svenska och internationella vatten och minska utsläppen av kväve och fosfor. Så här säger Transportstyrelsen om upprinnelsen till de nya reglerna:

“Sverige har genom konventioner inom ramen för FN-samarbetet, genom EU-förordningar och genom avtal med övriga östersjöländer förbundit sig att minska utsläppen av bland annat fosfor och kväve. Ett exempel är att vi som en av medlemsstaterna i HELCOM kommit överens om att förbjuda utsläpp av toalettavfall från fartyg i Östersjön. Genom förbudet från toalettavfall från fritidsbåtar bidrar vi till att vi i Sverige kan uppnå vårt åtagande om minskade utsläpp av kväve och fosfor samtidigt som vi bidrar till en östersjö som mår bättre och därmed ett attraktivare båtliv. Transportstyrelsen fick i uppdrag av regeringen att genomföra det.

Enligt detta lagrum kan den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot förbudet att släppa ut avfall dömas till böter eller fängelse i högst två år. Detta lagrum kommer också att omfatta utsläpp av toalettavfall från fritidsbåtar. “

Fråga app om var
Det finns även en “app” till både Android, IPhone samt IPad där de mottagningsanordningar som är öppna för allmänheten finns utsatta. Sök på “båtmiljö” i Market eller Appstore.

Här kan se ett seminarium om förbudet mot utsläpp av toalettavfall från fritidsbåtar som Havs- och vattenmyndigheten och Skärgårdsstiftelsen höll på båtmässan Allt för sjön i våras.

Latrina – En ren skitsak

av
Latrina_bild_puff

Latrina_bild_puffÖvergödning har länge varit ett av de allvarligaste miljöproblemen i våra svenska vatten. Sedan början av 1900-talet har tillförseln av näringsämnen till havet mångdubblats. Idag släpper stora delar av alla fritidsbåtägare i Sverige ut sitt toalettavfall rakt ut i havet och bidrar på så sätt till en fortsatt övergödning. Transportstyrelsen har fått regeringens uppdrag att genomföra förbudet mot att släppa ut toalettavfall från fritidsbåtar. Det innebär att samtliga fritidsbåtar med avfallstank kommer att kräva en utökad service i form av en pålitlig och effektiv latrintömningsstation.

Latrina® är en latrintömningsanläggning för fritidsbåtar och en ny revolutionerade produkt som under sommaren 2009 lanserades med en testanläggning i Västerviks gästhamn. Sedan dess har intresset bara ökat. Flera hamnar i Sverige har valt att investera i den nya tömningsstationen och på Allt för sjön i mars 2010 utsågs den miljövänliga stationen till en av årets bästa sjörelaterade produkter. Tack vare den nya produkten kan Sveriges fritidsbåtar snabbt och smidigt tömma sin septiktank med latrin på ett miljövänligt sätt.

Latrina

Genom ett specialdesignat och patentsökt system underlättas en snabb och smidig tömning av latrintankar. Man använder sig av en förträngningspump från ITT Flygt och en 90-literstank töms på mindre än en minut.

Testanläggningen i Västervik har efter sommarsäsongen fått mycket positiv respons. – Det är inte enbart en förbättrad service gentemot våra kunder, den fungerar även som en tankeställare och uppmuntra folk att tänka på miljöfrågor i en vidare mening, säger Sanna Swaan, gästhamnschef i Västervik.
Regeringen har också beslutat om ett nytt bidrag som ska minska mängderna kväve och fosfor i havet. Bidraget kallas för LOVA och står för Lokala vattenvårdsprojekt. Bidrag kan bland annat ges för installation av latrintömningsstation. Kommuner och ideella organisationer kan ansöka om bidraget hos länsstyrelsen.

Latrina-1

Tömningen med Latrina går snabbt och smidigt. Den tydliga signalmasten gör den lätt att se på långt håll för angörande båt.
En åtta meter lång slang kopplas direkt till båtens avfallstank. Med ett enkelt knapptryck påbörjas sedan tömningen. När tömningen är klar rullas slangen automatiskt upp på slangvindan igen.
Hus och signal är utfört i glasfiberarmerad plast med en eller två slangvindor i rostfritt utförande och två låsbara serviceluckor på var sida.
Signalprofilen är i strängsprutad aluminium med kanaler för lod och linor som med sin patenterade funktion möjliggör en automatisk inrullning av slangarna.
Bottenplattan är i vattenbeständig Plyfaskiva med distansreglar i tryckimpregnerat trä, vilket medger en ökad exibilitet och valmöjlighet vid placering och montering.
Latrina ansluts till det kommunala avloppssystemet eller till en separat septiktank.

Mer info på www.latrina.se.