tidvatten

Bay of Fundy – världens mäktigaste tidvatten

av

TidvattenIngangSkagerrak tio cm, Kattegatt fem cm och Östersjön bara någon enstaka centimeter. Fjuttigt! På Kanadas östkust är skillnaden mellan ebb och flod desto större. Se otroliga videor.

I Skagerrak och Kattegatt finns ett så kallat halvdagligt tidvatten som en följd av öppningen mot Nordsjön och Atlanten.

Amplituden på tidvattnet är normalt ca 10 centimeter i Skagerrak och 5 centimeter i Kattegatt men när de olika faktorerna samverkar (springflod) kan det vara 40 respektive 20 cm.

Den dominerande perioden är 12 timmar och 25 min vilket är halva tidsintervallet mellan månens minsta avstånd över en plats. Detta syns tydligt på vattenståndskurvorna för västkustens mätstationer.

Östersjön är för liten och har för trång öppning för att ha något egentligt tidvatten. Det rör sig bara om någon centimeter. Tidvattenvågen från Kattegatt genom sunden ger dock några centimeters tidvatten i södra Östersjön.

Men i I Bay of Fundy på Kanadas östkust rinner det in tvåhundra miljarder ton vatten varje dygn. Det motsvarar jordklotets alla insjöar tillsammans.

Då är det förstås heller inte tal om centimetrar i nivåskillnad. Se videorna nedan!

Källa: SMHI

Går den under tror du?

av

Är hålet för litet eller båten för stor? Skepparna i de här videorna verkar söka svar på just den frågan.

Vanebeteende är något man försöker undvika i såväl trafiken som till sjöss. Många struntar i stoppskyltar på sin egen gata och går på grund på hemmavattnen. Andra glömmer att räkna med tidvattnet eller helt enkelt att öppna ögongen när de ska under broar. Av de tre videorna nedan att döma verkar det sistnämnda problemet vara särskilt vanligt i Norfolk Broads i England.

Konsten att segla över torra land

av

Att segla i tidvatten ger båtlivet en ny dimension. I Bretagne åker du upp och ner tolv meter två gånger varje dygn. Och strömmarna drar iväg med upp till tio knop – och i varierande riktning. Sånt bör alla seglare prova någon gång.

Hyr båt eller segla dit med din egen. Det är inte svårt – men du måste hålla koll på tidvattentabellen.

Kolla inseglingen till Paimpol i Bretagne här ovan. Jag tog bilden fem timmar efter att vi anlöpt den lilla hamnen och slussat in. Vattnet på bilden är fotknölsdjupt. Inseglingsbojarna har förvandlats till sorgsna flöten uppspolade på en sandstrand.

Bara några timmar tidigare guppade de stolta i mörkblått vatten och visade den säkra vägen in. Då kom vi seglande och hade fem meter vatten under kölen enligt ekolodet. Enligt plottern gick vi över torra land. Färgen på plotter och sjökort var ljusgrön.

Jag har alltid hävdat att den som kan segla från Stockholm till Sandhamn eller från Göteborg till Marstrand klarar sig på världens alla vatten. Det stämmer vad gäller navigation. Men att segla i tidvatten tillför ytterligare en dimension. Du måste hela tiden ta hänsyn till ström, ebb och flod. För en svensk är det spännande, intressant och exotiskt.

Att i svag vind dansa förbi The Needles, väst Isle of Wight, med fem knops medström bör varje seglare få uppleva. Att göra det i motström och kuling är en mardröm som alla bör undvika.

Men att lära sig segla i tidvatten i Engelska kanalen är inte bara tidvattentabeller, högvatten, lågvatten, kartdatum (CD), Mean High Water Springs (MHWS), Standard Ports, Secondary Ports och allt det andra.

En upplevelse är också att förtöja i hela världens seglar- centrum, Cowes på Isle of Wight och släntra upp till puben Duke of York. Eller att köpa ett dussin huître (ostron på franska) och en flaska kyld Petit Chablis i Cherbourg efter tio timmars segling över Engelska Kanalen.