Dolprop och Strana i nytt samarbete – ska fasa ut propellern

Dolprop_fendrift_inledning

Dolprop_fendrift_inledningDet är hög tid att ifrågasätta propellern. Det menar den svenska uppfinnaren Thomas Jemt som anser sig ha något avsevärt bättre på gång. Nu offentliggörs ett nytt samarbete mellan uppstickaren Dolprop och elbåtstillverkaren Strana Boats. 

Propellern – så som vi känner den – har sett ungefär likadan ut sedan början av 1800-talet. Lika länge har den varit ohotad för framdrivning av allehanda motordrivna flytetyg. Något som den svenska uppfinnaren Thomas Jemt tyckte var värt att utmana när han började utveckla Dolprop.

Se också:
Sommarens haj-hysteri var troligen Dolprops drönare
Fendrift – ny utmanare till propellern
Dolprop – blivande svensk världssensation?

Enkelt beskriven är Dolprop en fena inspirerad av flasknosdelfinen. Och som i en rak jämförelse med en propeller ska ha en fantastisk verkningsgrad – eller ett fenomenalt grepp i vattnet om man så vill. Något som Hamnen rapporterade om 2016 i ett inslag från båtmässan Allt för Sjön.

Redan i höstas kunde vi berätta om att Dolprop inlett ett samarbete med Strana Boats. Ett samarbete som nu tycks bära frukt.

– Vi är stolta att sjösätta en båt med fendrift tillsammans med Strana Boats under våren. Detta är ett stort steg för mänsklighetens strävan mot hållbar marin teknik och tysta hav, säger Thomas Jemt.

När Hamnen når Arne Lindström, vd för Orust e-Boats, har båtmässan i Göteborg nyss avrundats och därifrån har de enligt honom själv inte hört något annat än lovord om det nyfunna samarbetet.

– De som gästat montern tycker det är genialt om man kan få till det. Vi har då påtalat att det har forskats på tekniken många herrans år och att man nu alltsammans fallit på plats, säger Arne Lindström.

Vad beträffar räckvidd, förbrukning och pris är man än så länge tystlåten men lovar att återkomma under de kommande månaderna när prototypen testats utförligt.

Inspireras av flasknosdelfinen

Men tillbaka till tekniken och de hinder som Thomas Jemt brottats med för att optimera denna möjligtvis revolutionerande teknik.

Problemet har länge varit att fenan – till skillnad från en roterande propeller – dragits med en ojämn kraftöverföring som gjorde att den står stilla ett ögonblick när den vänder. Ett problem som nu är löst. Därtill har han utfört en lång rad andra förfiningar och förbättringar.

– Flasknosdelfinen är en stor förebild i mitt arbete. Den väger drygt 300 kilo, har en helt osannolik prestanda och accelelererar från noll till trettio knop på några få meter med en effekt som bara motsvarar ett par hästkrafter. Och så är den utvecklad under 50 miljoner år av evolution, vilket kan vara värt att låta sig inspireras av, säger Thomas Jemt.

Låg profil i åtta år

Tiden efter mötet på Allt för Sjön har sedan varit åtta år med låg profil och hårt arbete i det tysta. Dock med en växande förvissning om att ha något stort på gång. Något som äntligen skulle kunna ersätta propellern som man anser är ineffektiv, miljövidrig och bullrig i en enda olycklig kombination.

Dolprop har ingått ett samarbete med eldrivna Strana med målet att göra en redan effektiv båt ännu mer effektiv. Något som i klartext innebär att man konverterar deras Seadrive POD-drivlina till fendrift.

Det är heller inga dåliga siffror som man har kommit fram till under arbetets gång. Enligt Dolprops egna beräkningar så ska deras fendrift ha en verkningsgrad på betydligt mer än vad en traditionell propeller kan skryta med.

Ljudlös gång i havsmiljön

– När det gäller propellerdrift är det annars containerfartyg som kan redovisa den bästa verkningsgraden med sina 70 procent, säger Thomas Jemt.

Han fortsätter:

– Men frågan är ändå om det inte är den ljudlösa gången under vattnet som är den största vinsten. Speciellt känsliga för ljud är valarna i världshaven som tappar orienteringen, kommunikationen och därmed också livsgnistan – av propellerljud. Kalvarna simmar vilse och forskning har visat att vuxna valarna begår kollektiva självmord.

Njord_eldriven_vattendronare
Sommarens ståhej kring den misstänkta hajen som hade siktats i Stockholms skärgård var mest troligt Dolprops el- och fendrivna drönare.

Det är många som undrar hur man ska kunna backa med fendrift?

– När det gäller samarbetet med Strana så är uppsättningen anpassad för Pod-Drive. Man vrider helt enkelt poden/fenan ett halvt varv under båten. Sen har jag flera lösningar för att kunna backa på andra applikationer. Men det är en lång story som kanske kräver en separat artikel, avslutar Thomas Jemt.

Artikeln har uppdaterats med en intervju den 13 februari 2024 i samband med offentliggörandet av Stranas och Dolprops samarbetr.

Dolprop – blivande svensk världssensation?

Hamnen.se har tidigare rapporterat om innovatören Thomas Jemt och hans Dolprop, fenan som ska utmana propellern och bli det nya stjärnskottet inom framdrivning. Nu är frågan – hur går det egentligen?

Han heter Thomas Jemt, har varit innovatör på heltid i över 20 år och har fler patent i bagaget än han själv kan hålla reda på.

Några exempel är ett avancerat och väl etablerat system som håller tåg isfria, en robot som tvättar flygplan och ytterligare en som tvättar flygplansfönster.

All kraft på Dolprop
Men ingen av dessa innovationer har så fullständigt slukat hans uppmärksamhet och intresse så som Dolprop, ett alternativt framdrivningssystem som han hoppas och tror ska kunna utmana och i vissa fall ersätta propellern.

Intervju med Thomas Jemt på allt båtmässan Allt för sjön förra våren.

Det ovan sagda framgick i en intervju som Hamnen.se gjorde med innovatören på båtutställningen “Allt för sjön” förra våren. En intervju som sedan har engagerat många. 

Thomas Jemt tror sig ha något stort på gång.

Men nu är frågan – vad har hänt sedan dess?

– Jag ska villigt erkänna att det var motigt under en period då jag brottades med problemet att min fena – till skillnad från en roterande propeller – dras med en ojämn kraftöverföring som gör att fenan står stilla ett ögonblick när den vänder och det var ett problem, säger Thomas Jemt.

Genombrottet! En fjädringsmekanism på fenan.

Imperfekt? Det VAR ett problem?

– Ja för sedan kom jag på att någon slags fjädrande infästning av fenan skulle kunna vara lösningen. På så sätt släpar fenans rörelse efter själva mekanikens rörelse. Vinsten är att fenan får en mer vinkande rörelse och är då fortfarande på väg upp medan själva mekaniken har hunnit vända och är på väg ner. Och tvärt om. På så sätt får man en jämnare och ännu mer effektiv kraftöverföring.

Heureka – typ?

– Ja, jag kanske inte ropade det rakt ut men det var verkligen ett genombrott. Man kan säga att fjädringen på Dolprop fungerar som ländryggen på en flasknosdelfin. En viktig detalj som jag hade missat.

Flasknosdelfin?

– Ja, flasknosdelfinen är en stor förebild i mitt arbete. Den väger ungefär 240 kilo, har en helt osannolik prestanda och accelelererar från noll till trettio knop på två meter med en energi som bara motsvarar en hästkraft.

Han fortsätter:

– Ett annat tydligt exempel på effektiv fendrift är fridykare som tar sig ned till hundra meters djup med obefintlig energiåtgång. Det kan de bara göra tack vare sina simfötter – ja alltså också en slags fendrift.

Today’s test shows that the tilted fin create lots of swirls and bubbles when moving in very slow speed, but seems to be working better when the water flow increase around the fin. Summary, it seems that the evolution had decide,either a dolphin or a shark?!

Publicerat av Dolprop den 11 augusti 2016

Uppdatering! Nytt videoklipp med Dolprop på en elsnurra från Minn Kota.

Men har ditt hårda arbete resulterat i något som gagnar vanligt båtfolk ännu?

– Ja, jag har tagit fram ett kit som passar Minn Kotas elmotorer. Det tar max tio minuter att ersätta propellern med min fena och med allt vad det innebär av fördelar.

Ja, vilka är fördelarna egentligen?

– Det är en mer effektiv framdrivning med ett oslagbart grepp i vattnet utan vare sig slip eller kavitation. Det är också säkrare eftersom fenor inte fastnar i linor eller skadar någon som kommer för nära. Men framför allt är gången helt ljudlös under vattnet vilket jag tycker är den största vinsten.

Vem bryr sig hur det låter under vattnet?

Hela det marina livet faktiskt. Det är en stor drivkraft för mig i mitt arbete. Speciellt känsliga är valarna i världshaven som tappar orienteringen, kommunikationen och därmed också livsgnistan av propellerljud. Kalvarna simmar vilse och de vuxna valarna begår kollektiva självmord.

Tar valarna sina liv?

– Ja, det finns forskning som visar att det är propellerljudet som gör att valar strandar och dör. Tidigare var detta beteende en gåta men detta ljud är så pass plågsamt för valarna att de hellre går i döden. Discovery Channel har gjort en skrämmande dokumentär om detta fenomen.
(Länk till trailern samt länk till hela dokumentären, reds. anm.)

Så vad krävs nu då för att du och Dolprop ska få det stora genombrottet?

– Jag har fått många ryggdunkar och glada tillrop från världens alla hörn. Det har bland annat varit forskare och professorer på olika universitet och högskolor som har använt stora ord som “blivande succé” och “världssensation”.

– Och det är ju roligt. Men nu växer behovet av en stark finansiär som tror på detta eftersom mina egna medel från tidigare innovationer inte räcker hur länge som helst. Det där med marknadsföring är verkligen inte min grej, avslutar Thomas Jemt.

Komplettering gjord 2014–12–14: Den högst relevanta frågan om hur man backar med Dolprop ställdes blixtsnabbt av Jarl Modén och därefter av flera alerta läsare. Se Thomas Jemts svar i kommentarsfältet nedan.

Se också:
Dolprop fendrift – ny utmanare till propellern.
Sven Yrvind – om det fenomenala med fendrift.

Fendrift – ny utmanare till propellern

Propellern – så som vi känner den – har sett ungefär likadan ut sedan slutet av 1700-talet. Men nu kommer en uppstickare i form av Dolprop, en fena som är inspirerad av flasknosdelfinen.

Om man får tro upphovsmannen, Thomas Jemt, så är den överlägsen den traditionella propellern. Inte minst tack vare sitt fenomenala grepp i vattnet.

Se reportaget!

Se också Sven Yrvinds tankar kring att ta sig fram med en valfena.
Se också de andra inslagen i reportageserien Yrvinds verkstad