Sjömanskap – alla fel!

Gott sjömanskap handlar som bekant inte om att kunna styra sin båt genom alla väder utan också om att känna till dess begränsningar. Se videon!

På 70-talet utvecklade Noel Burch på Gordon Training International en modell för inlärning.

Enkelt beskriven handlar modellen om att inlärning sker i fyra faser oavsett vad det gäller.

Nybörjare inom ett område, till exempel båtkörning, är initialt omedvetna om hur lite de vet, eller omedvetna om sin inkompetens. Om de inte känner igen sin inkompetens är de alltså omedvetet inkompetenta.

När de blir medvetna om sin inkompetens kan de börja träna denna och då blir de medvetet inkompetenta.

Så småningom, när de börjar använda sin nya färdighet, så blir de medvetet kompetenta.

Så småningom är den nya färdigheten inprogrammerad och kan utföras automatiskt. Individen sägs då ha uppnått omedveten kompetens.

De fyra stegen:

1. Omedveten inkompetens

Den enskilde har okunskap inom ett visst område. Den kan vara omedveten om områdets existens eller förneka nyttan av områdets betydelse. Den enskilde måste erkänna sin egen inkompetens och värdet av den nya färdigheten, innan hen kan gå vidare till nästa steg. Hur länge en person tillbringar i detta skede beror på styrkan av stimulus för att lära.

2. Medveten inkompetens

Även om individen inte förstår eller vet hur hen hanterar området, så erkänner hen underskottet, liksom värdet av en ny färdighet inom området. Misstag kan vara en integrerad del av inlärningsprocessen i detta skede.

3. Medveten kompetens

Den enskilde förstår eller vet hur man gör något. Men skickligheten eller kunskapen kräver koncentration och medveten delaktighet i utförandet.

4. Omedveten kompetens

Den enskilde har haft så mycket praktik med färdigheten som nu har blivit en “andra natur” och kan utföras enkelt och till och med i samband med utförande av annan uppgift. Den enskilde kan kanske lära ut till andra, beroende på hur och när den lärt sig.

5. Medveten kompetens – omedveten kompetens

Modellen kan utökas med ett femte steg, som inte ingår i den ursprungliga modellen från början. Den exakta sammansättningen av detta steg varierar mellan författare. Vissa hänvisar till en reflekterande förmåga, eller “medveten kompetens om omedveten kompetens”, som det femte steget.


Vilket steg tycker du att båtförarna i videon hör hemma?

Källa: Wikipeda

VeeConnect – frälsningen från kabelhärvorna!

En skärm och en kabel men ändå full kontroll över allt från länspump till radar. Den är den enkla beskrivningen av VeeConnect.

Tekniken bakom kulisserna må vara komplicerad men här tar vi ett jämfotaskutt över allt tjafs och glädjer oss åt resultatet – en båtvärld med full kontroll utan kabelhärvor.

Med VeeConnect kan man alltså styra motorrumsfläkten, tutan, navigationsbelysningen, lanternorna, ankarlarmet, stereon, undervattensbelysningen – ja kort sagt allt – från en och samma skärm.

Naturligtvis kan din mobiltelefon också fungera som en extra skärm att styra hela happarajset ifrån.

Grundpris 20 000 kr.

Mer info här: Veeconnect

Ny konstruktionsteknik ger billigare båtar

Den holländska designbyrån Vripack har kapat utvecklingskostnaden av sina båtar med upp till 75 procent. Hemligheten ligger i virtual reality.

Den holländska designbyrån Vripack har lyckats spara mycket tid och pengar genom att göra alla förändringar och förbättringar av en båt redan innan den första prototypen ens har börjat byggas.

“Känna in båten”
Hemligheten ligger i ett par 3D-glasögon som gör det möjligt att “känna in” den färdiga båten redan på ritningsstadiet. Man får med andra ord en känsla för hur utrymmena ombord är disponerade, hur sikten är genom vindrutorna, om möbleringen verkligen är optimal och hur linjerna harmoniserar. För att nämna några exempel.

När allt känns rätt kan man sedan sätta båten i produktion och på så sätt slippa massor av negativa överraskningar i slutänden.

Nytt för båtbranschen
Denna metod må vara gammal och beprövad i en del branscher men är än så länge ganska oprövad när det gäller båtar.

I ett längre perspektiv är det också tänkbart att beställaren av båten bjuds in för att få en virtuell tur ombord på den båt som ska bli hans eller hennes. 

Se videon!

Test: Quantum – ny radar för vanliga dödliga

 

Ny teknik har pressat priserna och gjort radarn överkomlig och dessutom lätt att tyda även för oinvigda. Här testar vi nya Raymarine Quantum.

Raymarine Quantum
Ingångsspänning: 12 eller 24 V
Nätverk: Wi-Fi eller Ethernet nätverkskabel
Strömförbrukning: Sändningsläge 17 W, standbyläge 7 W, viloläge 2 W
Räckvidd: Skalor från 1/16 till 24 sjömil
Sändningsfrekvens: 9354 till 9446 MHz
Toppeffekt ut: 20 W
Duplexer: Cirkulator
Max räckviddsskala: från 1/16 till 24 sjömil
Strålbredd (nominell): 4,9 grader horisontellt och 20 grader vertikalt
Polarisering: Horisontell
Vikt: 5,6 kg
Pris: ca 15 990 kr
Mer info: www.raymarine.se

Trådlöst dödmansgrepp ökar rörligheten

Ett trådlöst dödmansgrepp är smidigt att bära och ökar rörligheten ombord. På mycket gott. Och lite ont.

All teknik, speciell avancerad sådan, kan fallera. Det är ett argument för att använda det gamla klassiska dödmansgreppet med snöre eller spiralsladd.

Men om man väger in att det hindrar rörelsefriheten och att det därför riskerar att bli hängandes oanvänt så kommer nya WiMEA trådlöst dödmansgrepp i god dager.

Det är, trådlöst, smidigt och dessutom har man ansträngt sig när det gäller designen.

WiMEA består av tre enheter:
En enhet som installeras i båten och som finns i rött och gult. En annan som är själva MOB-enheten och så till sist armbandet som kapslar in MOB-enheten och som finns rött, svart, blått, gult och rosa.

Innan start så trycks knappen på armbandet in för att aktivera dödmansgreppet så att motorn kan startas. Dödmansgrepp stänger sedan automatiskt av motorn om bäraren av armbandet hamnar vi vattnet.

Tål regn och stänk
Om avståndet till båtenheten överstiger 15 meter eller om armbandet kommer under vatten bryts också förbindelsen utan att regn och vattenstänk för den skull påverkar MOB-enheten.

Armband i flera färger. 

Om det finns personer kvar i båten kan de inom sex sekunder starta motorn igen.

Armbandet har 300 timmars batteritid och dödmansgreppet uppges också vara lätt att installera. En nackdel är dock att det inte dödar motorn om båten får ett kast och föraren flyger ur stolen och hamnar (medvetslös) inne i båten.

Pris ca 2 295 kr.

Mer info: Jan Comstedt AB.

Ny teknik ombord på gammal båt

Multimedia ombord Foto: SeaSea

Multimedia ombord Foto: SeaSea Även om själva båten inte är av allra senaste modell, kan den alltid vara helt uppdaterad när det gäller tekniken ombord. Patrik Norling, teknikskribent på hamnen.se, ska i två artiklar berätta om hur multimedia används ombord på hans Albin Delta från 1984.

Min förra båt (en Comfort 26), som jag ägde och seglade i nästan 10 år, var ganska enkelt men samtidigt väldigt omfattande utrustad. Jag hade en stereo med ett par högtalare i sittbrunnen samt ett par högtalare i ruffen.

En laptop fanns med nästan från år ett och fick fungera som plotter ute i sittbrunnen vid fint väder och som underhållning i ruffen under regniga dagar. Men detta kändes alltid som en halvdan lösning, med en massa sladdar som gick kors och tvärs eftersom det inte fanns något vettigt ställe för en permanent installation.

I min nya båt (för mig), en Albin Delta från 1984, är det mesta i utrustningsväg omodernt. Värmaren uppdaterades förra året till en Eberspächer D4 (läs artikeln här) och är ett ordentlig lyft.

Årets projekt är att titta på den elektroniska utrustningen ombord.

I denna artikel tänkte jag beskriva mina resonemang när det gäller multimedia ombord samt även beskriva installationen av utrustningen ombord på båten.

“Vad då multimedia?”, kanske ni tänker. På samma sätt som media i olika former tar en stor del av vår tid, hemma eller på jobbet, vill jag ha samma möjligheter när jag är ute med båten.

Underhållning ombord för både barn och vuxna är något som jag tycker är viktigt, framför allt om man har småbarn. Självklart finns det leksaker, ritprylar och barnböcker ombord. Men i vissa situationer är det väldigt smidigt att ha möjligheten till lite barnprogram, framför allt en regnig dag.

Vi kommer att ha ett bibliotek av filmer och tv-serier för både barn och vuxna lagrat på datorn. Så slipper vi allt pyssel och slitage på dvd-skivorna. Ett par trådlösa hörlurar kommer att komplettera datorn, så att det går att se på film utan att störa sovande barn.

Musik för mig är mycket viktigt inslag i båtlivet. Jag kan nästan inte tänka mig segla utan musik.

Med en dator som källa så ser jag att en vanlig bil/båt stereo är onödigt. Jag kommer i stället att ha en enkel förstärkare kopplad till högtalarna.

Jag har också tänkt mig en liten enkel switchpanel för att välja vilka högtalare som ska spela. I de fallen då man vill ha musik utan att ha datorn igång kommer man även kunna mata förstärkaren från en Ipod i en docka.

Med en permanent monterad dator med 3G uppkoppling, blir det otroligt mycket lättare att hålla sig ajour med hur vädret utvecklar sig. Datorn kommer att både ta hem grib-filer men kan även användas att kolla vädret via exempelvis klart.se.

Att ha möjligheten att på ett enkelt sätt hålla sig uppkopplad mot omvärlden tycker jag också är en stor fördel med en fast monterad dator. Allt från att läsa nyheterna till att kolla sina mejl blir enklare.

Jag ser en dator ombord som ett bra och enkelt sätt att göra backup av sina bilder tagna på semestern. Självklart kan man sen enkelt ta med sig alla bilderna hem på ett USB-minne eller extern hårddisk.

Jag funderar också på möjligheterna till en loggbok online, men har än så länge inte hittat något bra system/mjukvara/sajt att lägga loggboken på.

På min båt har jag en Garmin 525 plotter monterad i sittbrunnen. Detta gör att navigation via en dator inte blir lika viktigt.

Men jag ser datorn som en möjlighet att visualisera seglingen på ett sätt som är svårt med en vanlig plotter. Datorn kan visa sjökortsbilden för besättning som för tillfället är i ruffen, vilket är både kul och en extra säkerhet.

Packard Bell iMax Mini

Fakta: Hårdvara
Dator: Packard Bell iMax Mini C2900 – 1,6GHz 2GB 250GB. Denna dator hittade jag billigt på Elgiganten och får ligga till grund för multimedia systemet ombord. Eventuellt kommer jag att byta ut hårddisken i den mot en 60GB SSD i stället, för att få ner strömförbrukningen samt minska datorns känslighet.
Fördelen med denna typ av dator är att de är väldigt enkla och har en låg strömförbrukning. Men den klarar uppspelning av film i HD-kvalitet och allt annat som jag vill använda den till. 

Skärm: TV LED 16″ 12-230V DVD. Eftersom utrymmet där skärmen ska sitta är lite begränsat i storlek ville jag har en lagom stor skärm, dessutom drar en mindre skärm mindre ström. Jag ville också ha en skärm som kunde drivas på 12 V direkt för att slippa omvandlare som kan vara strömtjuvar.

 

Dator ombord

Den här 16-tummaren (säljs på SeaSea) fungerar både som tv och som datorskärm, har inbyggd dvd-spelare samt en multimediaspelare. Jag kommer i huvudsak att använda den kopplad till datorn men det är skönt med flexibiliteten.

Uppkoppling: Datorn har inbyggt trådlöst nätverk, plus att jag har en 3G-modem som kan användas med datorn. Mitt 3G-modem har tyvärr inte ingång för en extern antenn. Blir det inte tillräckligt bra mottagning ute i skärgården, får jag titta på ett annat modem och skaffa en extern antenn.

Navigering: Det finns en uppsjö av GPS-mottagare för användning för datorer. Jag har två olika i dag, en som är trådlös via Bluetooth och en som kopplas in via USB. Placeringen av GPS-mottagaren kommer att ge sig under installationen.

Mjukvara: Som operativsystem tänkte jag köra Windows XP, främst för att min USB-GPS bara har drivrutiner för XP. Dessutom fungerar XP riktigt bra med de 2GB interminne som datorn har. Windows 7 är det senaste men kräver 4GB internminne för att rulla på bra.

Som navigationsmjukvara kommer jag använda Sea Clear med skannade sjökort samt “Det levande sjökortet”. Jag har inte använt programmen tillräckligt mycket ännu för att bilda mig en uppfattning om vilken jag tycker är bäst.

Luke Skywalker-båten sjösatt

Nydanande Ruptech 32 är nu sjösatt.

Nydanande Ruptech 32 är nu sjösatt.“Äntligen”. Det var min första tanke när jag såg Ruptech 32. Äntligen en designer med influenser från andra håll än gamla båtar.

En som vågar tänja på gränserna och inkludera senaste tekniken direkt från ritbordet. Bland annat kan båten manövreras helt från en Ipad. Den syntes första gången på mässan Allt för sjön 2011. Nu är rymdskeppet sjösatt.

Många som vill färdas snabbt och ofta genom skärgårdar i alla väder, verkar ha en förkärlek till hyttbåtar som bygger på gamla Smugglerskrov.

“De är tuffa och går relativt snålt och klyver sjö som ingen annan”, brukar det låta.

Visst är det sant. Men konstruktionerna är gamla. Faktum är att de flesta båtar bygger på något från förr. Det gör inte Ruptech 32 som sjösattes för första gången i förra veckan.

ruptech_till_artikel_1
Trots sin tyngd ska båten vara kvick och kul att köra.

Bara efter en kort blick och genomgång på mässan känns den nydanande från början till slut. Designen ser ut som en blandning mellan Luke Skywalker och Han Solos rymdskepp i Starwars och det amerikanska Stealthplanet Nighthawk.

Användningsområdet är också liknande. Den passar knappast alla. Men de som vill ta sig vart som helst när som helst, oavsett väder, kommer med största sannolikhet att bli nöjda. Likaså de som vill vara mest macho vid bryggan. Dock lite väl trångt och kompakt vid bjudningar med mer än fyra personer.

Bäst är den att färdas med. Den är standardutrustad med ett integrerat nätverk varifrån samtliga system ombord kan fjärrstyras via en dator eller smartphone. Bland annat kan man dra igång värmaren hemifrån soffan, så att man slipper mötas av en kall båt, samt kontrollera ström- och bränslenivå eller kanske programmera lamporna så att de slås på en viss tidpunkt.

ruptech_frifrn
Luftsmort skrov från extrema racingbåtar ska ge bra fart och bränsleekonomi.

Ted Mannerfelt, son till kände båtkonstruktören Ocke Mannerfelt, står för linjerna. Han har arbetat för sportbilsmärket Lotus i England och för nu in friska tankar i båtvärlden. Det finns en del nya material och tankar kring konstruktionen. Hamnen.se har inte hunnit provköra ännu och får vänta med några omdömen. Så länge nöjer vi oss med några kommentarer.


– Första modellen är ganska mycket tyngre än vi tänkt oss, det är vanligt att ta i lite extra med hållfastheten vid förstabygget. Men jag är ändå nöjdare än väntat, säger Ted Mannerfelt och fortsätter:

– Trots att den första båten väger 4 ton nådde vi hela 44 knop med en vanlig Volvo Penta D6 på 370 hk. Känslan var faktiskt riktigt sportig. Den reagerar snabbt och är följsam, det är inga problem att gira max i full fart.

Tanken är att båten ska vara hela 1 000 kg lättare och då känns det ju inte omöjligt att den kan närma sig den tänkta toppfarten på 50 knop. Enligt säljaren ska de kommande byggena också bli lättare.

Carl Wranding, VD på Ruptechmarine, körde båten på öppna Kanholmsfjärden i vårstormen.

– Det blåste 16 m/s och gick säkert två meter vågor. Vi plågade båten i två timmar. Det gjorde ont i själen men den stod pall och kändes stabil, avslutar han.

Vi återkommer så snart som möjligt med test.

Data Ruptech 32:
Längd öa: 10,10 m
Bredd: 2,60 m
Bredd inkl.fender 2,90 m
Torrvikt: 3 000 kg
Bränsle: 450 Liter
Färskvatten: 80 Liter
Motor: Volvo Penta D6 370/DPR
Pris: från 2,3 milj

 

Räkfrossa – hur skalar man Pandalus borealis?

Pinfärska räkor direkt från fiskebåten

Pinfärska räkor direkt från fiskebåtenVi åkte till Ulebergshamn och köpte färska räkor direkt från fiskebåten LL 425 “Vikefjord”. De var trålade under dagen i djuprännan mellan Väderöarna och Koster och smakade gott, gott. Men hur skalar man egentligen räkor?

Under en skön räkfrossa dök det upp olika tekniker för hur man skalar räkor. Tre eller fyra steg? Eller kanske bara två?

De flesta skalar nog räkor på följande sätt:
1.    Bryt av huvudet
2.    Dra av stjärtskalet
3.    Bryt upp och lossa överdelen.

Men det fanns andra varianter, framför allt bland Bohusproffsen. Datakillen som hjälpte hamnen.se med datastrulet säger att han bara använder två grepp ? böjer upp stjärten och bryter upp på mitten.

“Jag brukar hänga med trålarna ut på hösten. Då kan jag sitta ostörd från support-telefonen och göra hemsidor. Räkorna skalar jag alltid med bara två grepp”, säger Joacim Raiml.

Andra tyckte det var värt att göra i fyra grepp så att geggamojjan under huvudskalet kan ätas.