swede | Hamnen.se

Hur ser inredningen ut på en lång, relativt smal och välseglande modern skärgårdsbåt. Här delger Håkan Södergren och Bengt Jörnstedt sina tankar. Håller du med?
(Klicka på bilden för större format)

Kraven på utrymme inombords har med åren ökat till en grad där det ofta känns ”övermöblerat” i båtarna. Vår båt är visserligen 40 fot lång men ganska smal i jämförelse med andra båtar i samma storlek.  Tanken är inte att båten ska vara den rymligaste och lyxigaste båten på marknaden men däremot välproportionerad för en besättning på fyra till sex personer. Idealiskt är nog fyra till fem personer för att utrymmena ska kännas tillräckliga.

Jag har mina käpphästar när det gäller båtinredningar för normalstora båtar. Den första är toaletten, eller ännu värre – toaletterna. En ruff är en liten yta där kanske en hel familj skall rymmas. De flesta människor / familjer har en hyggligt stor bostad med en toalett. Varför ska man då flytta in på en väldigt begränsad yta och då trycka in fler toaletter på den lilla ytan? Jag kan inte ens se att det är nödvändigt, även om det är flera personer som ska samsas, som inte tillhör samma familj.

Idiotiskt med två toaletter
Utrymmena är få och funktionerna är många. Därför väljer vi en toalett eller snarare ett våtutrymme. Däremot tycker jag att det är bökigt att stå och duscha i ett litet utrymme där toalett, handfat med handdukar och toalettpapper finns och har en tendens att bli blött när man duschar. Därför har vi valt att göra ett utrymme framför huvudskottet som är både våt- och toalettutrymme men separerat så att dusch finns på SB sida och toalett på BB sida.

Förpiken kan knappast göras utrymmeseffektiv på annat sätt än att placera de sedvanliga kojerna där. För att få lite utrymme och privatliv i den delen av båten, med tanke på våtutrymmeslösningen så har två rejäla garderober placerats akter om de förliga kojerna och därefter en dörr mot våtutrymmet.

Enkel passage i salongen
Det är ganska naturligt att placera salongsutrymmet i centrum av båten eftersom det är där båten är som bredast. Däremot tycker jag inte att en layout med soffa på både SB och BB är självklar. Den layouten innebär, om inte båten är extremt stor och bred, att man har ett stort bord med en klaff på ena sidan. När alla är på plats så är bordets klaff uppe och det blir en väldigt bökig salong att ta sig fram genom.

Samtidigt tycker jag att nästan alla pentryn är för små att laga mat för sex personer, både i hamn och under gång. Avställningsytorna är för små och förvaringsutrymmena i allmänhet otillräckliga. Varför inte använda utrymmen runt om i båten?

Vi har valt att ha en större soffa på BB sida som rymmer sex personer, om man räknar med ett extra säte som går att svänga ut till mittgången. Hela SB-sidan har nu blivit ett stort och rymligt pentry med stora kyl- och isboxar plus ytterligare förvaringsutrymmen. Överskåpen blir efter hela pentryts längd och ger ytterligare rikliga förvaringsutrymmen. Aktre delen av pentryt blir U-format och skapar ett bra stöd för kocken under gång. Vid middagar blir den bänken en bra avställningsyta, som kan behövas då bordsytan är mindre än normalt. Alla lådor i pentryt går långskepps,, så att man slipper lådor som flyger ut vid krängning eller grejer som lämnar lådorna när man drar ut dem. Denna lösning ger en lättare kommunikation mellan främre delen av båten och den aktre, även när alla sitter till bords.

Torka kläder
De flesta båtar saknar ett lätttillgängligt utrymme för tork av kläder där man kan hänga in dem direkt när man kommer ner i båten. Av den anledningen har vi placerat en uppvärmd torkgarderob bordvarts vid nedgången. ”Torkrummet” måste vara ventilerat och uppvärmt för att fungera. Vi har valt att göra ett mindre navbord bordvarts på SB sida som är vänt mot skrovet.

Min uppfattning är att man numera sällan använder navbordet som tidigare, utan man sitter ofta i salongen och studerar sina kort. Därför kan navbordet vara orienterat så att man kan stå vid det. Alternativt ha ett svängbart säte. Jag är väl medveten om att många anser att den lösningen är otillräcklig, därför att många vill ha en bra plats för en laptop. Därför har vi gjort en alternativ lösning med ett stort arbetsutrymme. Den lösningen innebär för vår båt att den koj som vi har på SB sidan faller bort och istället ger ett mycket stort förvaringsutrymme från sittbrunnen.

Redaktör Jörnstedt, som är bollplank til projektet, anser att denna lösning är den bästa med den erfarenhet han har från långsegling då han stort värdesätter stora yttre förvaringsutrymmen.

Tillräckligt för kärleksparet
Akterkabinen eller kabinerna har vi gjort väldigt enkla med var sin stor koj och en garderob. Kojerna är utformade som mediumbreda, så att man enkelt kan ta sig in utan att behöva krypa över kuddarna för att komma in i kojen. Den bredden man då får är tillräcklig för kärleksparet men kanske lite smalt för två personer som vill ha lite distans mellan varandra. En liten iläggsbit till kojen löser det problemet. Om man väljer en lösning med endast en koj akterut får man nog leva med att krypa över kuddarna.

Av: Håkan Södergren och Södergren Group med Oscar Fredrik samt Blomqvist Ekman Naval Architects med Jens och Patrik.

Här nedan kan ni livesändningarna från Allt för sjön där Håkan Södergren berättar om sitt koncept med “den moderna skärgårdsbåten”.

Håkan Södergren fortsätter att berätta om sitt arbete med sin moderna version av en skärgårdsbåt. Nu delar han med sig om sina tankar kring däckets utformning. Håller ni med honom?

I arbetet med däcket har jag till stora delar utgått från erfarenheten av några säsongers segling med min egen Tarac 33, både som ensamseglare, segling med liten besättning och som kappsegling med fyra personers besättning.

För mig är segling en upplevelse som sker företrädesvis i sittbrunnen, vilket gör att jag prioriterar en förhållandevis rymlig sådan. Jag anser också att en sittbrunn skall vara lättarbetad och bekväm. Därför har mycket av denna sittbrunn tagits från Tarac 33 som av alla som seglat båten upplevs som väldigt bekväm, rymlig och lättarbetad.

Jag tycker om att sitta högt så att man kan se framåt över däck utan att behöva resa sig upp. Det innebär också att man då kan sitta i brunnen på kryssen och inte behöver sitta uppe på däck. Att ha ett obekvämt mantåg som ryggstöd, även om där ofta finns en rem eller liknande som ryggstöd, kan inte jämföras med en rejäl ryggplatta eller ryggkudde. I det fallet är Tarac 33 mycket lyckad.

Varken back- eller häckstag, stor sittbrunn och relativt låga fribord är några av kännetecknen för den moderna skärgårdsbåten.

Vår konceptbåt är större än Tarac 33 och därför blir avståndet till däckskanten för stort för att ha ryggplatta på mantåget. Dessa har istället placerats på däcket där de är lätta att lyfta av för den som föredrar att tex kappsegla utan ryggstöden.
En högre placerad sittbrunn ger dessutom ett bättre utrymme under däck.

Ratt eller rorkult
Moderna båtar, även av mindre storlek, har ofta ratt i stället för rorkult. En ratt är överlägsen på havet och då särskilt på friska undanvindar då en rorkult kan bli ganska jobbig att styra med. I våra skärgårdar är det dock helt annorlunda. Många slag och mycket svängande åt alla håll gör rorkulten så mycket bekvämare, snabbare och roligare att styra med. Dessutom tar ratten eller rattarna upp en väldigt stor del av sittbrunnen som lämnas tillgänglig med rorkult.

Dagens båtar har ofta stora sittbrunnar med öppen akterspegel. Somliga tycker att det känns OK medan andra tycker att de känns osäkra eller rent av farliga. Vissa båtar har därför en fällbar akterspegel i höjd med sittbrunnsdurken. En bra lösning tycker jag som vi därför använder oss av på vår konceptbåt. En badstege på den fällbara delens insida gör att den nerfälld ger en utmärkt badplattform. Vi har dessutom gjort badstegen efter hela den fällbara akterspegelns bredd, vilket ger en mycket bred badstege. Det ger också möjlighet att fördela steghöjden på badstegen efter både vuxna och barn, dvs halva stegen för barn och den andra för vuxna benlängder.

I våra vatten ankrar vi för det mesta från aktern. Till skillnad mot de kontinentala båtarna som oftast ligger på svaj i naturhamnar. Oavsett ska det alltid upp ett ankare och en ankarlina som ska rengöras och sedan stoppas undan i någon lucka. Under 70- och 80-talet så gjorde jag några båtar med en separat däckslucka för ankaret och ankarlinan. Under luckan fanns en fast monterad rymlig behållare som var dränerad ut genom skrovet. Man slänger då ner ett rimligt rent ankare och tamp i luckan och häller en hink vatten över hela kalaset. Man behöver då inte något smålerigt ankare eller tamp ner bland andra saker man har i sittbrunnsluckorna. Den lösningen har vi därför infört på vår konceptbåt.

Tarac 33 har öppna fack för fall och andra tampar och det har varit högt uppskattat av besättningarna, varför vi har använt oss av samma öppna fack igen.

I och med att vi använder rorkult hamnar rorsman långt fram i brunnen och får då vid ensamsegling nära till både skotwinchar och fallwinchar. Det innebär, till skillnad från Tarac 33, att vår konceptbåt får fallwinchar som placeras uppe på rufftaket med alla fall dragna under det heltäckande luckgaraget.

Med den riggkonfiguration vi valt hamnar vanten långt ut vid relingen. Det ger en lättare mast och möjliggör vår rigg utan akter- eller backstag. En nackdel med vanten långt ut vid relingen är framkomligheten på däck under undervanten. Det har vi löst genom att placera undervanten intill däckshuset, vilket då gör att man kan gå mellan topp och undervant.

Vår största innovation för däcket är stävlösningen. Oavsett om vi har ett högt fribord eller ett något lägre så är den raka stäven och en undervattenskropp som går ända fram till yttersta längden på båten och ner en bit i vattnet ett problem vid tilläggning i naturhamnar. Det finns en uppsjö av olika landgångsanordningar i rostfritt, kolfiber etc men ingen ger en bekväm och säker landstigning. De olika stegarna som vanligtvis hängs på pulpiten eller stäven är oftast rangliga och svåra att ta sig upp på, särskilt om man har något att bära samtidigt som tex ett barn eller mat för partyt iland.

Hydraulik är inte längre särskilt dyrt, vilket gör att Håkans smarta stävlösning blir möjlig.

Vi har därför valt att göra en hydrauliskt skjutbar stävdel upp och ner. På den skjutbara delen sitter dessutom en del av pulpiten som då ger ett utmärkt handtag på bägge sidor. Den skjutbara delen kan sättas i valfritt läge, kanske till och med, med en remotecontrol, och skjuts under natten upp i sitt vanliga läge som då innebär att båten kommer ut en bit från land och minskar risken för att skadas om en båt passerar som skapar vågor.

Idag är hydraulik i den här storleken ingen stor kostnad och man får nog troligen, med tanke på vår rigglösning utan back och akterstag, välja en hydraulisk kick för storen i alla fall. Adderingen till vår stävhydraulik blir då inte särskilt kostsam.

Klicka på bilden för att se den i full storlek.

Läs de tidigare artiklarna om “den moderna skärgårdsbåten”.

Optimerad inredning

Smarta däcklösningar och val av ratt eller rorkult