Video: Så sänkte Ukrainas specialstyrka den ryska korvetten

Krigsskeppet sänktes med hjälp av så kallade ”kamikazedrönare”.

Nyligen sänktes den ryska korvetten Ivanovets. Nu hävdar en ukrainsk specialenhet sig ligga bakom attacken som genomfördes med så kallade ”kamikazedrönare”. I ett klipp delat på plattformen X ser man hur krigsfartyget går i kvav efter flera explosioner.

Som alltid i krigsrapportering går uppgifter ofta stick i stäv med varandra. Men efter att en ukrainsk specialstyrka i förra veckan sänkt en rysk korvett utanför Krimhalvön tycks bevisen vara otvetydiga.

Den ukrainska militära underrättelsetjänsten publicerade i slutet av förra veckan en video som enligt dem själva visar hur vattenburna drönare attackerar korvetten. Efter flera lyckade träffar syns till slut hur det ryska stridsskeppet går i kvav något som brittiska The Guardian var först att rapportera om.

I ett uttalande från Ukrainas försvarsdepartement skriver man:

”Till följd av flera direkta träffar mot skrovet skadades korvetten, krängde bakåt och sjönk. Fartygets värde uppskattas till ungefär 600-700 miljoner kronor.”

Än har inga kommentarer från ryska toppmilitärer eller den politiska ledningen gjorts. Däremot bekräftas attacken och den sedermera sänkningen av skeppet utav flertalet ryssvänliga bloggare.

Läs även:
Här attackerar drönarbåten det ryska fartyget – se klippet

Stridsskepp från Sovjeteran

Den aktuella korvetten, Ivanovets, tillhör Tarantul-klassen, även känd som Molniya-klassen (översatt till ‘blixt’ på svenska, reds. anm.) och utvecklades under 1970-talet. Under årens gång har modellen uppdaterats och just Ivanovets som kommer från den tredje generationen av dessa fartyg byggdes mellan 1987 och 1992.

Attacken är att betrakta som en specialoperation

Att vi inte ser fler attacker likt denna från kriget i Ukraina kan enligt Hans Liwång, docent i försvarssystem vid Försvarshögskolan, bero på att man har en begränsad förmåga att bygga de kamikazedrönare använts vid attacken.

– Det verkar som att ukrainarna väljer tillfällen då de kan smyga sig på och komma igenom skyddet, säger han i en intervju med Dagens Nyheter.

Att lyckas med en attack som detta kräver dock mer än bara smygmomentet. Det gäller även att träffa rätt.

– Ukrainarna måste punktera fartyget på rätt ställen, att en siktar mot mitten och en annan på fören. Annars kanske de inte får effekt.

Mäktiga hangarfartyget anländer redan idag!

HMS_Queen_Elizabeth_andring

HMS_Queen_Elizabeth_andringÄndrade planer! Storbritanniens största örlogsfartyg som skulle anlända till Göteborg imorgon kommer redan idag.

Idag, fredag den 13 oktober anländer det brittiska hangarfartyget HMS Queen Elizabeth till Sverige och Göteborg. Fartyget är ett av två hangarfartyg i Queen Elizabeth-klass och är tillsammans med sitt systerfartyg, Prince of Wales de största örlogsfartygen som byggts för den brittiska flottan.

Stort samarbete

Besöket är en del i försvarssamarbetet JEF (Joint Expeditionary Force) där tio länder är med och snabbt kan agera vid kris och krig. Storbritannien är ledande nation för JEF och Sverige har varit med sedan 2017. HMS Queen Elizabeth närvaro påvisar vikten av västkusthamnar och östersjöinloppet som exempel på strategiskt viktiga områden att skydda tillsammans inom JEF.

Stannar i en vecka

Förutom besöket sker flera samövningar mellan svenska marin- samt flygstridskrafter och brittiska motsvarigheter såväl på västkusten som i Östersjön. Ett JEF-möte med stats- och regeringschefer äger också rum i Visby. HMS Queen Elizabeth ligger i Göteborg i cirka en vecka.

Bunkring och vila

I hamn kommer det ske samverkan med Försvarsmakten för att fortsätta utveckla hur JEF gemensamt kan stärka förmågan att möta fientliga angrepp i Västerhavet, Göteborgs hamn, inloppet till Östersjön och i Östersjön. En rad andra former av samverkan kommer också ske inom JEF-samarbetet.

I samband med hamnbesöket sker bunkring av förnödenheter och möjlighet till besättningsvila.

Mer om HMS Queen Elizabeths besök här.

Sverige, Finland och Storbritannien övar strid under ytan

Host_23_stridsovning

Host_23_stridsovningMarinövningen Höst 23 är i full gång i Stockholms skärgård där Sverige, Finland och Storbritannien övar på att bemöta olika typer av undervattenshot.

Övningen kommer att pågå fram till och med den 18 oktober i i Stockholms skärgård och Gotska sjön. Höst 23 är en trilateral övning som genomförs tillsammans med marina enheter från Finland och Storbritannien. Alla tre länderna är medlemmar i det multinationella försvarssamarbetet Joint Expeditionary Force (JEF) som snabbt kan agera vid kris och krig antingen självt eller ihop med NATO.

Se också:
Storbritanniens största hangarfartyg gästar Göteborg

– Finland är vår närmaste försvarsstrategiska partner. Samverkan och partnerskap med andra länder ökar den operativa effekten och är krigsavhållande. Genom att öva med andra nationer stärker vi vårt samarbete, interoperabillitet och militära förmåga, vilket i sin tur ökar stabiliteten och säkerheten i Östersjöområdet, säger kommendör Anders Bäckström, chef 4.sjöstridsflottiljen.

Viktigt med mängdträning

– Marinen har en väl utvecklad förmåga att upptäcka och bemöta olika undervattenshot. Genom den här övningen får dels våra besättningar, sensor- och vapenoperatörer mängdträning, och dels träning i att lösa den här typen av uppgifter tillsammans, både i sammansatta förband och tillsammans med andra nationer, fortsätter Anders Bäckström.

KorvetterVisbyklass
Svenska korvetter av Visbyklass övar med Finland och Storbritannien i stridsövningen Höst 23.

– Mötet och örlogsbesöket följs av fortsatta JEF-övningar för att tillsammans stärka förmågan att möta fientliga angrepp i Västerhavet och Östersjöregionen, säger Anders Bäckström.
Syftet med övningen är att träna på att tillsammans upptäcka och bemöta olika typer av undervattenshot.

Nya basbataljoner

Marinövning Höst 23 är även det första tillfället som Försvarsmakten får möjlighet att öva den grundläggande lednings- och underhållskedjan inom marinen med de nya marina basbataljonerna, som etablerades i början av oktober.

Mäktiga HMS Queen Elizabeth

Parallellt med Marinövning höst pågår omfattande marin verksamhet både i Östersjön och Västerhavet. Bland annat träffas ledarna för de tio JEF-länderna i Visby på fredag och på lördag ankommer brittiska hangarfartyget HMS Queen Elizabeth till Sverige.

Foto: Ola Jacobsen/Försvarsmakten

Fyrtio stridsberedda fartyg på rad i Stockholms stad

Krigsfartyg_Stockholm

Krigsfartyg_StockholmNej, rubriken är inte en krigsromantisk vers utan en högaktuell verklighetsbeskrivning då 40 örlogsfartyg från 13 nationer anlöper och förtöjer i huvudstaden.

Fartygen ska delta i en inledande övningskonferens i samband med marinövningen Baltops 22. De första fartygen beräknas anlända idag mellan klockan 12.00-14.00.

Samtliga samlade imorgon

Resterande fartyg kommer 3 juni från omkring klockan 06.00 på morgonen. Vid lunchtid planeras samtliga fartyg vara förtöjda vid kaj. Örlogsbesöket pågår den 2-5 juni. Allt enligt försvarsmaktens hemsida. Under söndag förmiddag, med start runt klockan 08.30 kastar fartygen loss. Detaljer om ankomsttider och förtöjningsplatser här.

Uppvisning i Galärparken

Fartygen kommer att ligga förtöjda vid Stadsgårdskajen, Skeppsbron, Skeppsholmen, Norr mälarstrand, Värtahamnen och Frihamnen. Det bjuds dock ingen möjlighet att gå ombord.

Baltops 22 genomförs parallellt med firandet av svenska marinens 500-årsjubileum. Den 4-5 juni finns marinens personal, en del utrustning och mindre båtar på plats i Galärparken på Djurgården i Stockholm från 10.00 till 16.00.

Övar för 51:a gången

Baltic Operations, Baltops 22, är en marin övning som äger rum 5-17 juni i södra Östersjöområdet. Baltops genomförs i år för 51:a gången. Sexton nationer med drygt 45 fartyg, mer än 75 flygplan och cirka 7 000 personer kommer att delta i Baltops 22.

Övningen ger deltagande enheter unika träningsmöjligheter i syfte att stärka förmågan att bevara säkerhet och stabilitet i närområdet. Årets Baltops inkluderar övningsmoment som luftförsvar, ubåtsjakt, minröjning, amfibieoperationer och sjukvårdsmoment.

Mäktiga USS Kearsarge deltar

Hamnen har tidigare rapporterat om det 257 meter långa amerikanska krigsfartyget USS Kearsarge som anlände till Stockholm för samma stridsövning.

Amerikanskt krigsfartyg bunkrar i Stockholms hamn

amerikanskt-krigsfartyg-i-Stockholm-3

En amerikansk jagare laddad med missiler ligger sedan igår i Värtahamnen för att bunkra bränsle och vila upp sin besättning. Det är en av två jagare av den här typen som just nu opererar i Östersjön.

– Den amerikanska jagaren USS Forrest Sherman (DDG 98) genomför ett örlogsbesök i Stockholm. Besöket i Stockholm är ett rutinbesök där fartyget går i hamn för att bunkra bränsle och andra förnödenheter, samt för att ge besättningen möjlighet till återhämtning efter en längre tid till sjöss, skriver Försvarsmakten.

U.S Navy har totalt 69 fartyg av den här typen i aktiv tjänst. Foto: Philip Werner, Försvarsmakten och U.S. Navy/Paul Farley.

USS Forrest Sherman och hennes systerfartyg USS Donald Cook (DDG 75) opererar sedan en tid tillbaka i Östersjön. Jagaren är av Arleigh Burke-klass som har en avancerad förmåga att både upptäcka och bekämpa fientliga mål, såväl i luften som på land, samt både på och under havsytan. Fartygens vapensystem och sensorer är också utvecklade för att kunna verka på långa avstånd.

Övar tillsammans med svenskt minröjningsfartyg

Enligt Försvarsmakten har jagaren USS Forrest Sherman deltagit i en övning i norra Östersjön under under helgen, tillsammans med det svenska minröjningsfartyget HMS Vinga.

Stridsfartyget-USS-Forest-Sherman-testar-sina-krigsutrustning
USS Forrest Sherman är en 155 meter lång missilförstörare av Arleigh Burke-klass som drivs av Amerikanska flottan. Den har 4 gasturbiner och kan nå farter över 30 knop. Här övar hon på Atlanten. Foto: Mass Communication Specialist Seaman Apprentice Joshua Adam Nuzzo.

Se också: 
Slalom i hög fart med 333 meter hangarfartyg!
Ubåten – så funkar den!

Tillstånd att vara på svenskt vatten

– Det är inte ovanligt att fartyg av den här sorten besöker andra länder. De har varit till sjöss en längre tid och går nu in i hamn för att bunkra och för att besättningen ska få vila. Vi har ett nära samarbete med USA och det här fartyget har tillstånd att uppehålla sig på svenskt territorialvatten fram till torsdag, säger Jonas Olsson, pressekreterare på Försvarsmakten, till Aftonbladet.

Hamnen besöker Värtahamnen för att fota missiljagaren USS Forrest Sherman. Foto: Claes Olivecrona.

– Det var ett stort pådrag runt fartyget med svensk militärpolis som spärrade av och säkerhetsvakter från fartyget som patrullerade, säger Hamnens utsände Claes Olivecrona.

Kunde du få någon mer information av vakterna eller någon annan på plats?

– Jag försökte intervjua en av besättningsmännen men fick i princip inga svar alls. Jag fick nöja mig med en bister blick tillbaka.

Stealth korvetten Visby – en smygare i världsklass!

Stora och starka hangarfartyg i all ära men när det gäller ”smygare” (stealth på engelska) så håller HSwMS Visby absolut världsklass.

För tjugo år sedan, då krigsindustrin gick mot större, starkare och tyngre beväpnade fartyg så gick Sverige en alternativ väg.

Här skulle minsann byggas lätta, starka och smygande krigsfartyg. En satsning som gav Sverige ett försprång inom området stealth (smygande och svårupptäckta fartyg).

Av dessa anses korvetterna i Visby-klassen ha överlägsen styrka jämfört med konkurrerande ”smygare” i världen.

Kort sagt – HSwMS Visby är klassens ledande fartyg.

Slalom i hög fart med 333 meter hangarfartyg!

Trots sin otroliga längd och vikt på 100 000 ton så kan vi genom en video konstatera att amerikanska flottans hangarfartyg visar finfin manöverförmåga. Kärnkraftsreaktorer på 260 000 hk ger också hyfsat hastighet.

Att ett krig mellan Trump och Kim Jong Un skulle kunna bli förödande och vidrigt på alla tänkbara sätt är det nog ingen som tvivlar på. Det stora avståndet mellan länderna är nämligen dessvärre inget som sätter nämnvärda hinder för fullskalig krigsföring. Allt tack vare enorma hangarfartyg.

I videon ovan ser vi ett hangarfartyg i Nimitz-klassen som visar att det inte bara är en otrolig plattform för att ta emot och skicka iväg flygplan. Manöverförmågan går inte av för hackor den heller. 

Här genomförs ett rodertest och vi får se prov på det som vi ibland försöker referera till i våra båttester – känslan av att köra stridsfartyg som kränger utåt i girarna. 

Reaktorkraft ger otrolig prestanda
Tack vare framdrivningen med kärnkraftsreaktorer, som i sin tur driver fyra ångturbiner, så är toppfarten 30 knop. Kärnkraftsdriften ger också väldigt bra bränslesiffror. Eller vad sägs om att slippa tanka på 20 år?

Livslängden bedöms vara 50 år och det stämmer ganska väl med amerikanska flottans planer på att ta USS Nimitz (CVN-68) ur trafik år 2020. Det sjösattes 1972 och är det äldsta hangarfartyget i den amerikanska flottan.

Så lyfter planen
Kuriosa är att USS Nimitz rymmer 85-90 stridsplan och tillvägagångssättet för att skicka iväg och ta emot dem är följande:

I starten placeras flygplanshjulen framför upphöjda fästen på startbanan. Sedan skjuts fästena, tillsammans med planet, horisontellt med startbanan med hjälp av ånga. Inför landningen spänns kraftiga vajrar över landningsbanan. Flygplanen har en krok längst bak som hakar fast i vajern, vilket gör att flygplanet bromsas upp kraftigt och till slut stannar. 

Dyrt med krig
Prislappen för ett fartyg av det här slaget sägs ligga på cirka fem miljarder dollar – tänk vad många snälla saker man skulle kunna göra för de pengarna. 

Källa: Wikipedia.