Bränslecell – en smart investering?

FuelcellMed båten fullproppad av elektronik är det svårt att få strömmen att räcka till. Inte minst om man som båtfeberbloggaren saknar generator. Därför har han investerat i en bränslecell.
Här berättar han om det blev flipp eller flopp?

Min B&R 38 är utrustad med en Saildrive 280. Det är en ombyggd 4-takts utombordare från Honda på 15 hk vars främsta fördel mot en dieselinombordare är att den väger en tredjedel så mycket.

Andra fördelar är att den tar upp betydligt mindre utrymme och är tystare än en dieselmotor.

Men Saildrivemotorn har dessvärre en stor nackdel – den saknar en riktig generator.

Strömmen som kommer från laddspolen räcker inte alls till för att ladda upp min förbrukarbatteribank om 2x90Ah. Spolen är varvtalskänslig och specificerad till 10A vid fullvarv. Men faktum är att motorn sällan körs på mer än halva det varvtalet.

Solceller räcker inte
Min båt har annars en 50W solcellspanel, vilken ser till att ladda upp batterierna under veckodagarna när båten inte används. Det är ju bra men när båten används så räcker inte panelen till för att driva kyl, värmare, instrument, tv, etc. vilket resulterar i att batterierna är urladdade till 50 procent (och mer ska man aldrig dra ur vanliga bly-syra batterier) efter bara ett dygn eller två.

På försäsongen cruisingseglade jag bara några helger och ägnade jag mig mest åt kappsegling. Då klarade jag mig på strömmen som solcellerna alstrade. Men när semestern närmade sig kunde jag inte längre förtränga problemet.

Ska man vara ute i tre veckor i sträck är det inte så roligt att behöva uppsöka en hamn med landström varannan dag! Lösningen på mitt problem stavades bränslecell. 

En bränslecell är ett slags elverk utan rörliga delar. Den utnyttjar en i det närmaste ljudlös kemisk process som omvandlar metanol till el. Enda restprodukten är värme, vatten och en försumbar mängd koldioxid. En fantastisk uppfinning verkade det som!

Installation
Så här enkel är installationen. Tanken innehåller metanol som bränslecellen effektivt omvandlar till el.

Jag var ute efter den minsta och billigaste bränslecellen, kallad Efoy Comfort 80. Ordet billig och bränslecell kanske inte rimmar så bra med tanke på att den kostar ca 28 000 kr. Men börjar man räkna på det och jämför med motsvarande mängd solceller och/eller vindkraftverk så är det inte så dyrt, det är bara väldigt mycket pengar – framförallt två dagar innan semestern!

kontrollpanelen
Enkel panel för att hålla koll på elflödet – något jag tidigare ständigt behövt övervaka.

Installationen var extremt enkel – bara att koppla in plus och minus till batteribanken och ansluta bränsleledningen, avgasslangen och kontrollpanelen till själva bränslecellen.

Jag lät avgasslangen droppa ut vattnet i kölsvinet, det är väldigt små mängder det handlar om.

Det klurigaste var faktiskt att hitta ett bra ställe att montera bränslecellen på. Det var också lite otydligt i manualen åt vilket håll den skulle placeras – längdskepps eller tvärskepps?

Enligt specifikationen tål den olika stor lutning åt olika håll, vilket kan ha ganska stor betydelse i en segelbåt. Jag tolkade specifikationen som att den tål större krängning när den monteras långskepps, kontinuerligt 35gr och 45gr momentant i 10min. Jag monterade den i ett utrymme mellan toaletten och bakre stuven.

Ljudnivå
En av fördelanarna jag kunde notera direkt var att den är tyst. Eftersom det är en dörr in till toaletten så får man verkligen anstränga sig för att höra när den går. Det är inte alls så att den stör, inte ens på natten i en stilla naturhamn. Jag skulle säga att den låter något mindre än kompressorn till kylen.

Efoy bränsleceller drivs av metanol och det skall enligt manualen vara Efoys egna tankpatroner för att garantin ska gälla. Dessa patroner finns i två storlekar – fem eller tio liter. Jag skaffade en 10-liters patron som räckte på vår tre veckor långa semester och resterande helger av säsongen.

Den lilla Efoy 80 sägs leverera 80Ah/dygn vid en nominell spänning på 12V (3,3Ah @ 12,0V), men om batteribanken inte är helt slut (vilket är väldigt dåligt för batterierna) så är ju spänningen betydligt högre än 12,0V. Allt mellan 12,2-14,4volt, vilket i sin tur innebär att man inte riktigt får ut 80Ah/dygn ur bränslecellen, snarare får man nog räkna med ca 70Ah/dygn, detta lite beroende på hur man ställer in bränslecellen.

Förbrukning
I specifikationen står det att bränsleförbrukningen för alla bränsleceller, oavsett storlek, är 0,9liter per kWh men nu använder man sällan enheten Watt i förbrukning i båtar utan istället Ah (Amperetimmar) vilket är lättare att korrelera med batteribankens kapacitet som ju anges i Ah.

Watt/Volt=Ampere, så 1kWh/12V=83Ah x 0,9liter = 92Ah per liter metanol vid 12 volt. Men eftersom den genomsnittliga spänningen är högre än 12,0V så slutade förbrukningen under semestern på ca 80Ah/liter metanol.

Man kan som sagt ställa in vid vilken batterispänning bränslecellen skall starta och när den ska stanna. Standardvärdena från fabrik är start vid 12,3V och stopp vid 14,2V.

Med denna minsta bränslecellen, som ger ca 3A i kontinuerlig laddspänning, så tog det väldigt lång tid att ladda upp hela min batteribank på 180Ah, vilket är i största laget för Efoy 80 som är rekommenderad för 40-160Ah stora batteribanker.

Automatisk laddning
Av denna anledning ställde jag om bränslecellen att sluta ladda vid 13,5V vilket gör att bränslecellens cykler och bränsleförbrukning minskar betydligt. Det finns liksom ingen anledning att toppladda batterierna under semestern, det kan man göra om man kommer till ett ställe med landström, annars sköter solcellen detta när semestern är slut och båten ligger och solar i hemmahamnen.

Jag räknade från början med att bränslecellen skulle gå ungefär halva tiden, vilket den också gjorde, men det är lätt att känna friheten att man har obegränsat med ström ombord och därför börja förbruka betydligt mer ström än vad man hade tänkt från början. Av gammal vana tänkte jag alltid på hur mycket ström som förbrukades ombord och jag stängde alltid av förbrukare som inte var tvungna att vara igång. Jag var alltså lika nojig som vanligt!

Men faktum är att Efoy 80 löste våra strömproblem, en gång för alla, och inte en enda gång var vi tvungna att söka hamn med landström – trots att kylen var på dygnet runt och att vi både körde värmare och kollade på tv nästan varje kväll.

Det var väldigt skönt att inte behöva tänka på att starta motorn andra dagen när man låg i naturhamn för att ladda batterierna (vilket ändå inte hade gjort någon större skillnad utan generator). Egentligen fanns det ingen anledning att springa och titta på voltmätaren med jämna mellanrum, bränslecellen skötte sig helt automatiskt och såg till att batteribanken aldrig blev urladdad mer än 50 procent.

Ytterligare en slutsats är att om jag köpt modellen större – Efoy 140 – så hade nog min elnojja försvunnit helt.

Efoy 80  
Längd: 44 cm
Bredd 20 cm
Höjd: 29 cm
Vikt: 7 kg
Max laddström vid 12 v: 3,3 A
Bränsleförbrukning: 0,9 liter per kWh
Rek batteribank: 40-160 Ah Kont
Ljudnivå från 7 m avstånd: 25 db
Driftstemperatur: -20 – +40
Förvaringstemp: +1 – +20
Livslängd: 5 000 tim
Pris: 28 000 kr
Mer info: www.thermoprodukter.se/shop.asp

Supertanker med solceller och vindkraft ska ge bäst business

Greenship_low

Greenship_lowFritidsbåtmotorbåtar drar mycket bränsle men kan inte beskyllas för några större utsläpp. Fartygstrafiken däremot sägs stå för någon procent av världens CO2-utsläpp. Att sätta segel och solceller på tankers kanske är lösningen.

Designern bakom detta projekt heter Richard Sauter och är specialist på att designa miljöanpassade fartygskonstruktioner och superyachts i kolfiber. Han menar att det går att reducera utsläppen för en supertanker med 75 procent med hjälp av teknologi som redan finns tillgänglig. Och på 25 år, vilket han beräknar som livstid för ett fartyg av den här kalibern, ska man ha besparat miljön på tre miljoner ton CO2.

Enligt FNs klimatpanel släpper världens fartygstrafik ut 1,12 miljarder ton C02 varje år. Borträknat flyg- och fartygstrafik var världens utsläpp 38 miljarder ton C02 år 2005, enligt naturvårdsverket.

Men miljövänlighet duger inte som motivering för att få företag att satsa på miljövänliga farkoster, de måste vara ekonomiskt gångbara. Och det hävar Sauter och hans “Carbon Offset Design” att de lyckats med.
Skrovet på tankern som syns på bilderna är utvecklat av Mitsubishi, det kallas “Bubble Hull” och ska reducera vattenmotståndet gentemot tidigare modeller. Motorerna är av hybridvariant och som drivs av flytande gas och solenergi.

Sol och vind
Det mest uppseendeväckande med fartyget är såklart alla vingmaster (DynaWig-riggar) som ska sänka förbrukningen med 20–30 procent. Därtill är fartyget täckt av solceller som ska reducera förbrukningen med ytterligare 15–20 procent.

– Konceptet ger oss en fantastic win-win situation, säger Sauter i ett uttalande. “Förutom att man blir delaktig i att rädda planeten kan företagen som satsar på detta göra stora vinster på lång sikt.

Fartyget är enligt Sauters beräkningar 15 procent dyrare att bygga än ett traditionellt fartyg men att man kommer att spara 60 miljoner dollar per år i driftskostnad och man kommer att gå plus, gentemot att köpa ett vanligt fartyg, efter fyra år.

Greenship
Se mer på: www.sautercarbonoffsetdesign.com

Test: Greenline hybrid – vi testar eldrift i ytterskärgården

 

Vår seriöse och mycket erfarne seglare och skärgårdsman Magnus Woxén testar Greenline Hybrid i Stockholms skärgård. Den kan drivas av både el och diesel och hela taket är belagt med solceller. Woxén imponeras av hur det går att glida tyst genom ytterskärgården medan hans testkollega, den galne Österrikare Kapten Franz, helst skulle vilja köra på en flod.