SMHI

Minskad satsning på forskning i Östersjön

av
Svea_forskning_inledningsbild

Svea_forskning_inledningsbildÖstersjön är hårt pressad men nu hotar minskade anslag för satsning på provtagningar och forskning om innanhavet. Något som bekymrar såväl oceanografer som forskare.

I 30 års tid har forskare åkt ut på Östersjön en gång i månaden för att ta prover. Allt för att öka kunskapen om syrebrist i Östersjön. Men också för att hålla koll på utvecklingen och se vilka åtgärder som är verksamma för att motverka allt från algblomning till övergödning och klimatförändring.

Se också:
Ny forskning – maneter borde ingå i vår naturliga kost

Det hela bygger på långa mätserier men nu hotas alltså det vetenskapliga arbetet av en kraftig nedskärning i budgeten med närmare en fjärdedel, 23 procent, från 507 miljoner kronor till 392 miljoner kronor.

Svea_forskning_gang
Forskningsfartyget Svea måste ställa in flera expeditioner framöver.

Ökade kostnader

– Budgeten för miljöövervakningen har blivit mindre. Samtidigt har den ekonomiska situationen i världen gjort att kostnaderna har ökat för oss precis som för alla andra i samhället vilket har gjort att den totala minskningen blir ännu mer kännbar, säger Lena Viktorsson, oceanograf på SMHI, till DN.

I klartext innebär det att man redan i år måste ställa in några expeditioner. Bland annat de provtagningar som var planerade att i december. Likaså drabbas såväl Stockholm universitet, Umeå universitet och Göteborgs universitet som också bevakar miljön och tar prover i Östersjön.

En video som förklarar de grundläggande processerna som leder till att syrebrist uppstår i Östersjön. Nu väntar minskade anslag för att öka kunskapen om syrebrist i Östersjön.

Övergödning största boven

Den största anledning till att Östersjön mår dåligt är övergödning. Något som i sin tur beror på utsläpp från jordbruket, från 50-talet och framåt. Ett problem som man började ta tag i först på 80-talet.

syrrkarta-hösten2019
Kartan visar områden med syrebrist (grått) och helt syrefria bottnar (svart) hösten 2019. Punkterna visar var mätningarna gjort som figuren baseras på. Illustration SMHI.

Syrebristen ett problem

Till detta kommer Östersjöns skiktade söta och salta vatten vilket gör det svårt för nytt salt- och syrerikt vatten har svårt att komma in i tillräcklig mängd genom de grunda Öresund och Lilla och Stora Bält. Det leder till syrebrist i bottenvattnet, speciellt i de djupaste delarna av Östersjön.

Se videon ovan som förklarar de grundläggande processerna som leder till att syrebrist uppstår i Östersjön.

Algblomningen slog nytt dystert rekord!

av

Sommaren 2018 bjöd på ett nytt dystert rekord när det gäller algblomningens omfattning. Men det finns hopp i bedrövelsen. Hamnen.se har pratat med SMHIs expert på området.

Rekordet gäller främst algblomningens geografiska utbredning och att nästan hela Östersjön drabbades samtidigt.

Gott om näring
Till grund för problemet ligger ett stort överskott av näringsämnena fosfor och kväve i vattnet orsakat av utsläpp av avloppsvatten, förbränning av fossila bränslen och högintensivt jordbruk kring Östersjön.

– Till detta bjöd sommaren 2018 också på värme och stiltje i en för algblomningen sällsynt gynnsam kombination, säger Lena Viktorsson, oceanograf på SMHI.

Lena Viktorsson, oceanograf på SMHI.

Hur illa är det?

– Det är klart att det inte är bra och vi måste fortsätta arbetet för minskat utsläpp av kväve och fosfor, säger Viktorsson.

Hon fortsätter:

– Läget är ändå inte nattsvart för mycket görs också för att vända trenden. Det byggs många reningsverk och arbetas intensivt med att minska läckage från jordbruk så det finns hopp.

– Till grund för arbetet ligger Baltic Sea Action Plan och vi gör stora framsteg men vi har ännu inte nått målet. Sedan kommer det att ta årtionden innan vi ser något synbart positivt resultat, avslutar Lena Viktorsson.

Sjörapporten nedläggningshotad!

av

Den har anor från 1905 och har varit ett självklart inslag i Sveriges Radios utbud i över hundra år. Men nu väcks frågan om den inte har spelat ut sin roll?

I Sverige utfärdar SMHI sjörapporter minst fyra gånger per dygn. Prognoserna sänds fem gånger dagligen i Sveriges Radio P1. Den gäller för de svenska farvattnen och Nordsjön.

I prognoserna ingår förväntad vindstyrka, vindriktning, siktförhållande och varningar för hårt väder och högt eller lågt vattenstånd.

Har sjörapporten gjort sitt?
Men nu har Sveriges Radio tagit kontakt med en rad båtorganisationer och frågat om den fortfarande behövs? Eller om folk över lag väljer andra informationskanaler när de vill ha väderinformation?

Tyck till! Behövs sjörapporten eller har den spelat ut sin roll?

14,2 meter – nytt rekord i våghöjd på Östersjön!

av

Inatt noterades ett nytt rekord när det gäller våghöjd på Östersjön. Klockan 03.30 nådde en våg i Norra Östersjön en höjd på 14,2 meter.

Det förra rekordet för Östersjön registrerades när Rafael-stormen härjade som värst den 22 december 2004. Då registrerades en våg som mätte 14 meter blankt.

Den signifikanta våghöjden på Östersjön under natten till idag låg på 7,9 meter.

Den signifikanta våghöjden är en mätningsmodell som utgår från höjden av alla vågor under en 30-minutersperiod. Sedan beräknas medelhöjden för den tredjedel av dessa vågor som var högst som sedan definieras som signifikant våghöjd.

Om man ger sig på dårskapen att segla i vindar och vågor som i går rådde på Östersjön skulle det kunna se ut som i videon ovan. 

Skärmdump från appen Viva – friska vindar vid Revengegrundet klockan 20.10 igår.

En positiv effekt av nattens hårda vindar är också att de sannolikt har rört om rejält i Östersjön och gett ett tillskott av livgivande salt och syrerikt vatten.

Videoklipp – frosseri i stormiga förhållanden:
Stormfrossa!
När moder natur spänner musklerna.
Mot stormen!
Södra oceanen visar musklerna!
Lyxjakt i blåsväder!
Red Bull Storm Chase – stollar söker stormar!
Friskt vågat!

SSRS populära väderapp nu ännu bättre

av

Det nya består främst i att användaren nu kan få varningar för hårt väder samt läsa av vindstyrkan även i byarna.

Att ha koll på väderförhållandena är avgörande för en säker semester till sjöss. Därför lanserar nu Sjöräddningssällskapet en uppdatering av appen Kustväder.

Den ger nu en detaljerad tvådygnsprognos som timme för timme visar alla förhållanden kring vind, vågor, ström, vattenstånd, sikt och lufttryck. Kort sagt allt man kan tänkas vara intresserad av innan man kastar loss.

Skickar varningar
En nyhet är att den skickar vädervarningar för hårt väder och att man kan se vindstyrkan i byarna och inte bara medelvind. Appen visar också hur havet ser ut vid olika väderförhållanden. Man kan också rapportera var man befinner sig med hjälp av den så kallade positioneringsfunktionen som på ett ögonblick anger rätt latitud och longitud.

Appens väderprognoser levereras av SMHI och YR. Prognoser och vädervarningar utfärdas och uppdateras sex gånger per dygn och visar lokalt väder från Skagerack och Kattegatt till Norra Bottenhavet, och i Vänern och Vättern. Sjörapporten som finns i appen är densamma som Sveriges Radio sänder.

Kostar inget
I Kustväder finns också möjlighet att stödja Sjöräddningssällskapet genom att bli medlem. Hela den sjöräddande verksamheten drivs ideellt, utan bidrag från staten. Alla räddningsbåtar har frivillig besättning som ställer upp dygnet runt, året om. I appen finns en karta och telefonnummer över alla våra 69 stationer, så att användaren snabbt kan komma i kontakt med stationen närmast dig.

Sjösäkerheten ökar om Sjöräddningssällskapets Kustväder används mycket och ofta. Därför kostar Kustväder inget att ladda ner. Har man appen sedan tidigare räcker det att uppdatera till den nya versionen.

Kommer i alla varianter
Inledningsvis uppdateras Kustväder för iOS, och finns tillgänglig på Appstore. En uppdatering av Android-versionen på Google Play kommer inom kort.

Se också:
Populär navigationsapp nu även med AIS.
1 500 nya uppdateringar i appen “Eniro på Sjön”.