skräp i havet

Ungdomar rensade stränder från tolv ton skräp

av
Stadning_strander

Stadning_stranderFimpar, snusdosor, förpackningar och plastpåsar. Men också solstolar, kundvagnar och plastleksaker. Allt sammantaget mer än tolv ton skräp som idrottande ungdomar lyckades samla ihop på en dag.

Strandens Dag, som är den svenska upplagan av internationella Coastal Cleanup Day, ordnas av Städa Sverige – idrottens miljöorganisation. I år deltog 86 idrottsföreningar i hela landet med nära 2 000 deltagare totalt. Storstädningen, från gästhamnen i Ystad till Strandvägen i Pajala, gav resultat: mer än 12 ton skräp plockades upp.

Se också:
Delta i unikt forskningsprojekt – leta skräp på stränder

– Idrottsföreningarna har verkligen fattat galoppen, kan man säga. De gör något som är både bra och viktigt, samtidigt som de tjänar en slant till föreningskassan. Vi ser också att fler och fler kommuner visar intresse för att vara med – och då får vi ju ut ännu fler städande ungdomar, säger Anton Hedlund, projektledare på Städa Sverige.

Tillskott i klubbkassan

Många idrottsföreningar vittnar om att helgens städning betyder mycket för sammanhållningen, men också för föreningens ekonomi. Tillskottet möjliggör inköp av material, hyra av hallar, resor till cuper och mycket mer. Landskrona Ridklubb berättar att pengarna från städningen kommer att gå till en ny häst för elever med funktionshinder.

Fimpar och snusdosor

Så vad har ungdomarna samlat upp? Allt möjligt. Fimpar, snusdosor, förpackningar, plastpåsar. Men också saker som solstolar, kundvagnar, plastleksaker och metallskrot.

– Ungdomar och barn blir ödmjuka när de ser hur mycket skräp man kan samla ihop på en kort tid, skriver Vilhelmina Judoklubb som var med och städade.

Bakom Strandens dag står ett flertal företag och organisationer gör Strandens Dag-städning möjlig.

Plastimist – första jollen av plastskräp från havet

av

PlastimistDen allra första optimisten som innehåller plastskräp från havet, som samlats in längs den svenska kusten under förra året, är nu färdigbyggd – och döpt. 

– Det är fantastisk kul att döpa vår första färdiga jolle. Visst är det bra att plasten som finns i haven kan tas tillvara, men lösningen på problemet är inte att städa utan istället att stoppa tillförseln. Det är här vi kan göra skillnad genom att visa upp våra fina jollar och genom utbildning, säger Thomas Hansson-Mild, projektledare för Svenska Seglarförbundet.

Plastskräp i havet är ett av vår tids största miljöproblem. Det mesta av skräpet kommer från land, och har förts ut till havet med vindar och vattendrag. Men mycket av skräpet kommer tillbaka till våra kuster med strömmar och vågor.

Under våren och sommaren har frivilliga plockat skräp utmed den svenska kusten. En del av den hårdplast som plockats har sedan använts för att bygga optimistjollarna.

Den nedmalda “skräpplasten” används som utfyllnad och syns bra i form av färgklickarna på skrovet. Det handlar alltså inte om en ny revolutionerande byggmetod, utan snarare om ett sätt att belysa problematiken med plastskräp som hamnar i havet. ´

Optimist av avfallNågra av ambassadörerna för projektet är seglarna i “Team Anna”.

– Vi är så glada för alla roliga och innovativa namnförslag som kom in. Juryn tyckte att namnet Plastimist passade vår fina jolle allra bäst, säger Thomas Hansson-Mild projektledare för Svenska Seglarförbundet.

En rad olika namnförslag kom in i en tävling i sociala medier, och vann gjorde Madeleine Källmarks förslag Plastimist. 

Plastimist boatshowPlastskräpet har sorterats, malts ner och kapslats in och härdats. Sammanlagt ska fem jollar byggas.

– Vi hoppas att jollarna ska skapa nyfikenhet och engagemang när vi visar upp dem på våra event, mässor och i våra klubbar i sommar, inte minst hos barn och unga som ju är vår framtid, säger Thomas Hansson-Mild.

Bygget sker på SSPA Sweden AB av Christian Finnsgård, forskningschef, och John McVeagh, båtbyggare och seglare samt Giada Lo Re, docent vid Chalmers tekniska högskola.