David paddlar till alla öar i Stockholms skärgård

revengegrundet_inledning

revengegrundet_inledningRubriken överdriver. Egentligen handlar det bara om de 5 122 öarna som utgör ytterskärgården och nu återstår bara 761 stycken. Hamnen får ett snack med David Sandberg Hjelm.

Svenska Högarna, Själbottna, Långviksskär, Fredlarna, Stora Nassa, Gunnarstenarna, Möja…

Listan över redan avklarade färdmål på David Sandberg Hjelms hemsida verkar aldrig ta slut. Varje plats är sedan noggrant dokumenterad i ord och bild. Iakttagelser, dofter, vyer och upplevelser blandas med historik, fakta och naturbeskrivningar.

Se också:
Paddling bättre än båtåka? Vi går till botten med frågan…

Till dags dato har han betat av 4 361 av de 5 122 öar som utgör ytterskärgården, eller havskärgården om man så vill, i projekt som han kallar för Every Single Island.

Hur kom du på den här idén?

– Jag har en förebild i ultralöparen Rickey Gates som bland annat har sprungit varje gata i San Fransisco och tänkte att man skulle kunna göra detsamma med öarna i Stockholms ytterskärgård. Jag gillar havet och att paddla mycket.

Vad är det som driver dig?

– Det är själva projektet i sig. Ett tydligt mål som gör att jag får se och uppleva platser och fenomen som jag aldrig hade fått annars. Jag upptäckte kajakpaddling för 17 år sedan och det var fantastiskt. Men att paddla omkring i skärgården på traditionellt sett är en sak. Det här är något annat.

Få, om ens någon, har paddlat så mycket i Stockholms ytterskärgård som David Sandberg Hjelm.

På vad sätt?

– Jag får med hela paketet med väntade och oväntade möten, naturfenomen, alla slags väder, oväntade väderomslag, tråkiga och händelselösa transportsträckor – ja kort sagt allt som gör helheten fantastisk. Det finns ett värde i ovissheten och att man måste anpassa sig till förhållandena.

Skiftande förhållanden i ytterskärgården. Från vänster – havsörn på Norrpada, is på Söderöra och vacker vy över Nassa.

Så det är inte bara en njutning?

– Nej, det kan vara motigt ibland. Speciellt om det är minusgrader och väldigt blött. Men återigen – det är inget negativt utan en del av grejen.

Vilken är den största enskilda upplevelsen hittills?

– Jag glömmer aldrig när vi rundade Revengegrundet (3,5 sjömil ostsydost om Sandhamn på Sandön i Stockholms mellersta skärgård reds anm.) i höstas. Vi befann oss i närheten av ett åskoväder med makalösa ljusförhållanden och hade regn och sol på samma gång.

Du sa “vi” – du har alltså sällskap?

– Ja, jag är uppe i ett 50-tal turer och har haft sällskap ungefär hälften av gångerna.

Har du råkat ut för några farligheter?

– Nej, inte direkt. Det har hänt att jag har fått vända på grund av stökiga förhållanden som vid ett tillfälle sydväst om Nåttarö på väg över Danziger gatt. Det finns tillfällen då det är bättre att vända än att ta onödiga risker.

Vilken tid på året är kajakpaddling som bäst?

– Alla tider utom möjligtvis högsäsong. Jag tycker att det blir lugnare och skönare när båttrafiken är gles och när tempot i skärgården går ner.

Vilken är din favoritö av de 4 361 som du har besökt?

– Om jag måste välja en så säger jag Håkanskär som ligger långt norrut i ytterskärgården med sina vidsträckta och släta klippor. Där har man en fantastisk utsikt över Ålands hav.

Avslutningsvis – hur är det att sitta i en liten kajak vid möten med större och tyngre trafik?

– Det är sällan några problem men som kajakpaddlare är man väldigt tacksam när andra tydligt markerar att de har uppfattat att man är där och försöker hålla lite avstånd, avslutar David Sandberg Hjelm.

Följ Davids äventyr på Instagram, eller på hemsidan.

Vi är rika!

Bjorkskar ostsidanVad gör man när semestern närmar sig och plånboken är tom? Jo, man släpper charterkatalogen, lyfter blicken och glädjer sig åt de ofattbara rikedomar som finns alldeles intill.
Det är Elias Johanssons bästa sommartips.

Åkersberga Centrum tisdag den 3 juni 2014 klockan 11.45. Två medelålders män kliver in på restaurang China Kejsaren, gör uppehåll i en forcerad konversation, beställer dagens, tar upp tråden igen och fortsätter att nysta i det blykölstunga ämne som är på agendan för stunden.

Det gäller sommarplaneringen. Den ene framhåller att han minsann inte har råd att åka på semester i år. Den andre fyller i, såsom jag minns det, något i stil med:

– Samma här. Vi var ju utomlands i vintras och då gick det ju en del pengar. Sedan var det ju renoveringen. Man får väl se om man hittar någon billig resa i höst så att man kan komma iväg en vecka eller så. Det värsta är att barnen kommer att bli så besvikna…

Så fortsätter konversationen. I mörkaste moll. Jag är snubblande nära att lägga mig i. Vill berätta om en pappa och en pojke som jag hade sett tidigare. Också de tyngda inför sommaren. Men bara av varsina jättelika ryggsäckar. I övrigt var humöret på topp och snart skulle den snacksaliga och väldigt charmiga tioåringen förklara varför.

Det visade sig att de var på väg till Strömkajen där de skulle ta Waxholmsbåten till Finnhamn. Väl framme skulle de tälta, hyra snurrebåt och fortsätta mot nya mål under veckan. Allt detta utan att det skulle kosta mer än att stanna hemma i lägenheten.

Stockholms skargardAllemansrätten gör Sverige till det bästa och billigaste semesterparadiset.

Om man slår upp ordet ”semester” i Nationalencyklopedin så kan man läsa att vi fick en semesterlag i Sverige 1938 och att den gav arbetare två veckors betald ledighet per år. Denna lag utökades sedan i flera steg och idag föreskrivs fem veckor.

Men där står ingenting om att ”semester” skulle vara något som ”man åker på” eller att det skulle ha något med dyra charterresor eller långväga färdmål att göra. Semester är sålunda något som alla har råd med.

Jag lade mig aldrig i konversationen där på restaurangen. Men om våra bekymrade herrar läser detta så vill jag påminna om något som skulle kunna skingra deras svårmodiga tankar:

Sverige har en kustremsa, som sträcker sig från Svinesund i väster till Haparanda i norr och som är 270 mil lång. Om man räknar alla vikar, uddar och öar så blir det 800 mil. Det motsvarar ett femtedels varv runt jorden.

Ta den kustremsan ihop med över 60 000 öar, kobbar och skär som finns i våra skärgårdar och lägg därtill den världsunika allemansrätten. Då har vi ett semesterparadis som åtminstone aldrig gjort mina barn besvikna. Tvärt om.

Man kan som bekant vara fattig på flera sätt. En sak är att ha ont om pengar. En annan är att vara fattig på fantasi och sakna förmågan att se vad man faktiskt har.

Av dessa båda saker tycker jag att den senare är sju resor värre.

Bilder: Wikipedia.

Knepen för att fånga skärgårdsgäddorna

Trosa fiskeguideEnstaka gäddor kan man finna nästan varsomhelst i hela skärgården men för att fånga många varje gång man är ute krävs lite mer specifika kunskaper.

Som alltid med fiske så finns det inga regler för att lyckas, men genom att ha kunskapen om var de bästa platserna bör vara, kan man enkelt öka antalet gäddor i båten. På våren kommer gäddan in för att leka (lägga sin rom), och då finns mest gädda i eller i utkanten av deras lekvikar. Enkla kännetecken för lekvikar är grunda vikar med stora områden av 0,5-2 m djup som har stor växtlighet av vass eller liknande.Vattnet får gärna var grumligt, det ökar chansen till att ta stor gädda, då denna föredrar att gå in i vikar med grumligare vatten. Här hittar man gäddan från december till början av juni.

Under sommarmånaderna, juni till september, drar sig gäddan utåt från lekvikarna. Att hitta aktiv gädda då är enkelt eftersom det är gäddans aktivaste period. Vill man ha stora antal under sommaren brukar det vara effektivast att fiska av stora grundflak (2-5 m) med anslutande djupt vatten, då gäddan gillar att jaga på grunt vatten. Ett exempel på en bra plats är en stor vik som generellt håller stora djup och vid en plats grundar upp, där finns det oftast mycket gädda på det grundare partiet. 

Även om sommaren är gäddans mest aktiva tid kan det vara svårt fånga de riktigt stora madamerna i skärgården, då de ofta har gått och ställt sig i djupen och därav kan vara svår att hitta. Bäst chans att ta stor gädda under dessa månader är att fiska av grynnor och djupkanter där mycket strömming passerar. Gäddor som går efter strömmingen växer sig stora men är svår lokalisera.

På hösten vid oktober-december börjar gäddan återigen drar sig in längre i skärgården, i takt med att vattentemperaturen faller. Att söka gädda in mot lekvikarna fungerar men effektivast fiske brukar jag ha vid djupvassar och djupkanter utanför lekvikarna.

På med ekolodet,

Fredrik Bäck, Fiskeguide med gäddnäsa

www.Trosafiskeguide.se

Flera nya lugna områden i skärgården

logotype hänsynsområde

logotype hänsynsområdeFörsöket med så kallade hänsynsområden, lugna och tysta områden i skärgården för både människor och djurliv, har varit lyckat och i år tillkommer fyra nya områden, två i Södermanlands skärgård och två i Östergötland.

Först ut med hänsynsområden var Stockholms och Västra Götalands län, som införde två områden i respektive skärgård sommaren 2008.

Sedan dess har antalet hänsynsområden vuxit till sju: fyra längs Västkusten, två i Stockholms skärgård och ett i Blekinge skärgård.

Till dessa ska nu läggas två nya områden i Södermanland – Griskärsarkipelagen och delar av Kråmö naturreservat.

Dessutom tillkommer två nya områden i Östergötland: Licknevarpefjärden/Kvädöfjärdens naturreservat nära gränsen till Småland och Ytterö–Innerö i Gryts skärgård, Valdemarsviks kommun.

Karta hänsynsområden Stockholms skärgård

I Stockholms skärgård finns två hänsynsområden: Huvudskär och Stora Nassa. Karta: Länsstyrelsen

Tanken med hänsynsområdena är att förtydliga allemansrätten genom att uppmana besökare att visa särskild hänsyn och omtanke. Hög musik, varvande motorer och festskrål hör alltså inte hemma här.

Trots att hänsynsområdena till stor del ligger inom naturreservat görs inga tillägg i reservatsbestämmelserna. Frivillighet, respekt och sunt förnuft får i det här fallet ersätta lagtext.

Områdena märks ut med informationstavlor, i första hand i anslutning till befintliga naturreservatsskyltar. Informationsbroschyrer ska också finnas bland annat i gästhamnar, på båtklubbar och turistkontor.

Fakta hänsynsområden:

Den som vistas i ett hänsynsområde uppmanas att…

  • …hålla låg fart, högst 5 knop.
  • …undvika att orsaka svall för förtöjda båtar eller badande.
  • …använda motorn så lite som möjligt och undvika tomgångskörning.
  • …inte köra jolle med utombordsmotor i onödan.
  • …undvika bullrande eller på annat sätt störande vattenlek.
  • …dämpa musik och prat.
  • …inte släppa ut toalettavall.
  • …inte skräpa ner.