Nu på lördag har Sjöräddningssällskapet öppet hus för att visa upp sig, sina båtar och sin verksamhet. Och för att locka till sig fler frivilliga.
Många stationer i landet visar upp sina båtar och sin verksamhet på lördag och på två av av dem (Smögen och Ystad) namnges nya räddningsbåtar.
– Det här är en dag då vi firar våra frivilliga sjöräddare, för utan dem skulle svensk sjöräddning vara mycket sämre rustad. Vi hoppas att många tar chansen att träffa de frivilliga på sina lokala stationer, säger Niklas Jendeby, kommunikationsledare på Sjöräddningssällskapet.
En fin chans att se SSRS och en hydrokopter från insidan.
Sjöräddningssällskapet deltar i cirka 80 procent av alla svenska sjöräddningsfall. Organisationen, som är en ideell förening, gör det utan bidrag från staten. Verksamheten är helt finansierad av medlemsavgifter och gåvor. Under året har Sjöräddningssällskapet genomfört en kampanj för att få in fler frivilliga i organisationen.
– En majoritet av våra stationer ligger i glesbygd, där många idag har svårt att kombinera ett frivilliguppdrag med ett jobb på annan ort. Vårt krav att kunna nå båten inom 15 minuter vid larm blir då svårt att klara av.
– Vi kan också bli betydligt bättre på att få in fler kvinnor i organisationen, idag är bara drygt 15 procent av våra sjöräddare kvinnor. Där har vi ett stort arbete framför oss, säger Niklas Jendeby.
Frivilliguppgifterna är varierande och det finns många sätt att engagera sig i Sjöräddningssällskapet.
Det här är en rörande och färsk berättelse om en barnfamilj som hamnar i nöd mitt på Atlanten. Och om godhjärtade medmänniskor som gör allt för att hjälpa. Se videon!
… så ser även de största av fartyg ynkliga ut. Här är det ett containerfartyg som får sig en omgång. Se också naturen jonglerar med krigsfartyg, superjakter med mera i länkarna nedan.
Det nya består främst i att användaren nu kan få varningar för hårt väder samt läsa av vindstyrkan även i byarna.
Att ha koll på väderförhållandena är avgörande för en säker semester till sjöss. Därför lanserar nu Sjöräddningssällskapet en uppdatering av appen Kustväder.
Den ger nu en detaljerad tvådygnsprognos som timme för timme visar alla förhållanden kring vind, vågor, ström, vattenstånd, sikt och lufttryck. Kort sagt allt man kan tänkas vara intresserad av innan man kastar loss.
Skickar varningar En nyhet är att den skickar vädervarningar för hårt väder och att man kan se vindstyrkan i byarna och inte bara medelvind. Appen visar också hur havet ser ut vid olika väderförhållanden. Man kan också rapportera var man befinner sig med hjälp av den så kallade positioneringsfunktionen som på ett ögonblick anger rätt latitud och longitud.
Appens väderprognoser levereras av SMHI och YR. Prognoser och vädervarningar utfärdas och uppdateras sex gånger per dygn och visar lokalt väder från Skagerack och Kattegatt till Norra Bottenhavet, och i Vänern och Vättern. Sjörapporten som finns i appen är densamma som Sveriges Radio sänder.
Kostar inget I Kustväder finns också möjlighet att stödja Sjöräddningssällskapet genom att bli medlem. Hela den sjöräddande verksamheten drivs ideellt, utan bidrag från staten. Alla räddningsbåtar har frivillig besättning som ställer upp dygnet runt, året om. I appen finns en karta och telefonnummer över alla våra 69 stationer, så att användaren snabbt kan komma i kontakt med stationen närmast dig.
Sjösäkerheten ökar om Sjöräddningssällskapets Kustväder används mycket och ofta. Därför kostar Kustväder inget att ladda ner. Har man appen sedan tidigare räcker det att uppdatera till den nya versionen.
Kommer i alla varianter Inledningsvis uppdateras Kustväder för iOS, och finns tillgänglig på Appstore. En uppdatering av Android-versionen på Google Play kommer inom kort.
Naturens krafter är mäktiga och respektingivande. Här blir ett patrullfartyg från Royal New Zealand Navy bryskt påmind om just det.
Platsen är Södra oceanen. Eller Antarktiska oceanen om man så föredrar. Vindstyrkan ligger på en bit över 20 meter per sekund och vågorna är runt 20 meter höga.
Sverige är ett av världens mest fritidsbåttäta länder och bjuder lämpligt nog också på världens mest svårnavigerade farvatten. Därför är grundsmällar vardagsmat. Vissa grund ställer dock till mer problem än andra…
Bosögrundet!, utbrister flera tjänstemän på olika försäkringsbolag. Detsamma säger flera varvsmän, sjöräddare, och andra aktörer i båtbranschen.
Bosögrundet är alltså ett vanligt svar på vad som skulle kunna tänkas vara Sveriges mest påstötta grund.
Värsta drev-slaktaren Det ligger 70 centimeter under vattenytan på Askrikefjärden norr om Lidingö och även om det inte finns någon statistik som styrker att det är Sveriges mest påstötta grund så får vi anta att det ligger bra till.
Ett annat grund som nämns ofta är Svinbådan som ligger bara några decimeter under vattenytan mellan den skånska kusten och fyren Svinbådan.
Svinholmsgrund utanför Långedrags hamn i Göteborg har och kommer att ställa till problem för båtfolket.
På temat “svin” så kan man också nämna Svinholmsgrund som ett populärt grund att trycka upp kölen i. Det ligger på en knapp meters djup väst Långedrags hamn i Göteborg.
Sist men inte minst nämner vi Risögrundet. Det ligger precis vid inloppet till Risö gästhamn i S:t Annas skärgård.
Vad det är som gör att vissa grund är oftare påstötta än andra beror förstås till stor del på att de är belägna där båttrafiken är tät.
Grund kan ligga på olika djup. Sticker det upp väldigt mycket ovanför vattenytan brukar de som bekant kallas för öar.
Men sedan finns det fler noteringar som inte är lika självklara:
Jonas Ekblad som är en mycket rutinerad fritidsbåtskeppare, författare till kursliteratur i navigation, före detta båtjournalist och utredare på Transportstyrelsen, vet besked:
Hemma värst! – De flesta grundsmällar sker på väl kända hemmavatten och inom två sjömil från hemmahamnen. Konstigt kan tyckas, men utredare på andra sidan Atlanten förklarar det med fenomenet “complacency”.
– Enkelt beskrivet handlar det om att man uppfattar navigationen som för enkel och hamnar i en falsk trygghet. Man slappnar helt enkelt av för mycket och då smäller det.
I filmen SOS – en sällskapsresa från 1988 är det Petterssons grund som ställer till problem.
Jonas fortsätter:
– Samma sak gäller åt det motsatta hållet. Vet inte om det var för en eller ett par somrar sedan. Men då noterades noll grundstötningar i den svårnavigerade ytterskärgården där det som bekant kan krylla av grund på sina ställen.
– Det kan bara förklaras med att man håller sig extra alert när man seglar på okända vatten, avslutar han.