sjöräddning

Coronan bromsar SSRS nytillskott av sjöräddare – så ska falsklarmen minskas

av

Kommande båtsäsong riskerar att bli extra tuff för SSRS, sjöräddningen och de frivilliga sjöräddarna. Coronan har hämmat årets utbildningsinsatser av nya sjöräddare.

– Fortsätter restriktionerna får vi svårt utbilda nya sjöräddare i den takt vi önskar. Utan nytillskott riskerar det att bli en tyngre sommar för de frivilliga som finns på plats, säger Niklas Jendeby, kommunikationsansvarig på SSRS.

Alla prognoser i båtvärlden pekar uppåt, det är rusning efter begagnade båtar. Sweboat, båtbranschens medlemsorganisation märker av ett fortsatt starkt köptryck. Med fortsatta reserestriktioner, ”hemester” och nya båtentusiaster ser det ut att bli en minst lika intensiv säsong som förra året.

Enorm ökning av haverier

Baksidan av den ökade aktiviteten är förstås att antalet haverier ökar. Förra året ökade antalet räddningsuppdrag med 29 procent för SSRS och antalet ”förebyggande uppdrag”, exempelvis bensinstopp, enklare grundstötning, tamp i propellern, ökade med 52 procent.

Läs också

Hamnens läsare upplever skrämmande brist på sjövett
Sjöpolisen – det här irriterar de sig på hos svenska båtfolket
Intervju – Sjöräddningen tycker till om båtfolkets kunskaper

– Det var hårdast tryck runt storstäderna, en av våra stationer hade 27 utryckningar under en och samma helg. Då fick stationen byta jourlag mitt i helgen efter att det första laget var helt slutkört, säger Niklas Jendeby.

Antalet falsklarm måste minska

Det finns idag 2 300 frivilliga sjöräddare över hela landet så SSRS kommer, med eller utan nytillskott av frivilliga sjöräddare, att klara av en eventuell anstormning, tror Niklas Jendeby.

Det ökade båtintresset har gynnat SSRS medlemsmässigt. 12 000 nya medlemmar tillkom 2020, vilket är en ökning med 10 procent.

Inför kommande säsong har SSRS dessutom tagit initiativ till att minska antalet falsklarm.

– Av 1 400 larm förra året handlade 140 om drivande båtar och andra mindre flytetyg som slitit sig. De allra flesta av dess löste sig när vi eller andra fick fatt i ägaren, säger Niklas Jendeby.

Viktigt att märka sin båt

SSRS medlemmar kan nu bidra till att göra livet lättare för de frivilliga sjöräddarna. I dagarna när den obligatoriska medlemsdekalen skickas ut finns det även några extra dekaler med texten ”Den här är min”. På dekalen kan man skriva namn och telefon och sedan fästa på sin eka, kajak, sup eller vad det kan vara.  Det går också att beställa dekalerna i SSRS webshop.

För den som inte har, eller som inte vill fästa någon dekal på sitt flytetyg går det naturligtvis utmärkt att montera en egen namnbricka med sina kontaktuppgifter.

 

Självrätande räddningsbåt in action

av


För en vanlig båt skulle resan vara över efter en smäll som denna. Men här får vi se brittiska räddningstjänsten agera under stormen Ciara. 

Brittiska RNLI:s båtar (Royal National Lifeboat Institution) är helt klart av den tuffare typen och låter inte en brytande våg som slår in från sidan hindra framfarten. Man stannar bara upp ett ögonblick, ungefär som en boxare som går ner för räkning, och reser sig sedan sakta men säkert för att strax slå tillbaka.

Videon ovan är filmad under stormen Ciara som drog in över Storbritannien under helgen. I Europa rapporteras sju personer ha omkommit i sviterna av stormen. I Sverige kapsejsade en båt varpå två personer omkom. Hela 14 000 svenska hushåll blev utan el.

RNLI agerar över alla stationer i Storbritannien och Irland – en kuststräcka på 19 000 sjömil – och de har 400 båtar i sin flotta.

De ska samtliga klara hyfsat hög fart och vara rustade för att kunna gå ut i precis alla väderförhållanden. Enligt videorna som just publicerats så verkar det ju finnas sanning bakom de orden.

Brittiska räddningstjänsten backar inte för stormar och orkaner.

 

Här får vi följa räddningstjänsen från Weymouth under en övning i söndags.

Det är knappast bara stora och tunga båtar som ingår i den stora flottan. Flera räddningsaktioner måste genomföras med båtar som kan sjösättas från en strand där brytande vågor ständigt slår in. Då är det RIBar som används och som då backas ner av en tålig traktor och sjösätts i otroligt tempo. Se fler fantastiska videor på www.rnli.org.

Sjöräddningen tycker till om svenskarnas båtkunskaper

av

Hamnen.se intervjuar en av Sveriges mest erfarna sjöräddare som tycker att det vore bra med lite extra kunskap hos många båtmänniskor.  

“Vi gör det mycket och vi gör det bra – färdas på sjön i fritidsbåt alltså. Men det finns ju alltid utrymme till förbättring.”

Ungefär så beskriver Mikael Hinnerson, sjöräddare på Sjöräddningssällskapet (SSRS) sedan 21 år, båtfolket i Sverige. Han har med andra ord sett otaliga snitsiga manövrar och pinsamma blunders genom åren och här är några tips som kan spara liv, pengar, trassel och besvär.

Det som ställer till problem på sjön oftast småsaker som lätt hade kunnat undvikas eller avhjälpas med god planering.

– Många gånger tvingas SSRS rycka ut lite i onödan kan jag tycka. Det är synd om de ska behöva vänta in vår hjälp bara för saker som bränslestopp, igensatt bränslefilter eller vattenavskiljare, säger Mikael Hinnerson.

Han fortsätter:

– Om alla bara kunde tänka på att kolla det mest grundläggande innan man sticker ut så skulle det spara massor av besvär både för oss och den som råkar ut för motorstopp. Viktigt är också att kolla att motorn får kylvatten.

Sjöräddningssällskapet är alltid redo att rycka ut och hjälpa människor i nöd. Men vissa utryckningar hade kunnat undvikas. Foto: Mats Ryde.

– Ett annat tips är att har rätt grejer med sig ombord. Om man får motorstopp är ett rejält ankare guld värt som hindrar båten från att driva upp på elaka klippor eller in i en tungt trafikerad farled.

– Sedan, gällande motorstopp, så bör man ta några djupa andetag och göra en lägesbedömning om motorn skulle dö. Finns det risk att man driver mot något farligt så är det förstås läge att fälla ankaret omedelbart.

Många gånger tvingas SSRS rycka ut lite i onödan.

Mikael Hinnerson, Sjöräddningssällskapet.

– Men om ankaret sedan fäster eller om man inte ser ut att driva mot något farligt, så vore det önskvärt om var och en kunde göra en egen enkel felsökning innan man kallar på hjälp.

– Ofta är orsaken något så enkelt som dödmansgreppet, att reglaget inte är i friläge vid startförsök eller att man måste ta till reservdunken.

– Sist men inte minst bör man planera för oförutsedda händelser innan man ger sig iväg. Om någonting händer så kanske den tänkta dagsturen blir mer än bara en dagstur. Då vill det till att man har extra proviant, en filt och en vattenskyddad mobiltelefon med väl laddat batteri, avslutar Mikael Hinnerson.

Mikael Hinnerson är sjösäkerhetsledare och har arbetat med sjöräddning i 21 år.

Nedan följer två cheklistor där vi utelämnar självklarheter som flytväst och sjökort och fokuserar på sådant som ofta glöms bort.

Checklista enkel felsökning
Bränsle?
Kylvatten?
Dödmansgrepp?
Reglage i friläge?
Luftskruv? (äldre småsnurror)

Checklista packning
Reservbränsle
Ankare
Vattensyddad och välladdad mobiltelefon (laddarsladd, reservbatteri)
Reservproviant
Färskvatten
Varma (regn)klädesplagg
Filt

Fyr rammad utanför Kapellskär!

av
Just nu – fyr rammad utanför Kapellskär!

Fartyget M/S Regal Star har fått en så kallad blackout och drivit på Remmargrunds fyr utanför Kapellskär som har gått av på mitten.

Med blackout menas att allt av motorer, styrsystem och annan teknik har slagits ut.

Fartyget, med 38 personer ombord, går mellan Sverige och Estland och ligger nu ankrat med dubbla ankare.

Inga personskador
Enligt Sjöfartsverkets Sjö- och flygräddningscentral ska ingen ombord vara skadad och det finns inga tecken på läckage.

Frivilliga sjöräddare från RS Räfsnäs är på plats med räddningsfartyget Rescue Stenhammar och finns till hands vid behov. Men att bogsera M/S Regal Star därifrån låter sig inte göras så lätt då även ankarspelen är utslagna och vinden är hård.  

Kablar i riskzonen!
När ankarspelen väl fungerar igen är problemen likväl allt annat än över då man ankrat på ett känsligt ställe med kablar på havsbotten. Risken att något ankare sliter av en kabel är sålunda överhängande. 

Hamnen.se har också vittnesuppgifter från Benny Gustafsson som till vardags fraktar bland annat timmer till sjöss men som sökte lä i Kapellskärs hamn i morse.

– Vi följde fartyget på AIS samtidigt som vi tittade på vindmätaren som sitter på Remmargrund. Plötsligt försvann vindmätarinformationen – samtidigt som vi på AIS:en såg att fartyget stod stilla på fyren. 

RÄTTELSE:
Tidigare uppgifter om att fartyget lämnat hamn tidigt på morgonen och sedan kommit tillbaka på grund av problem var felaktiga och berodde på ett missförstånd som Hamnen.se tar ansvar för. 

UPPDATERING:
Vid 16-tiden på tisdagseftermiddagen bogserades fartyget i hamn. 

Foto: Sjöräddningssällskapet RS Räfsnäs

Mission impossible

av

Be safe when boating. Always check bar conditions before crossing. All on board were retrieved from water with only a few scratches and dampened egos. @Evans Head bar this morning. Jukin Media Verified * Find this video and others like it by visiting https://www.jukinmedia.com/licensing/view/1007836 For licensing / permission to use, please email licensing@jukinmedia.com

Publicerat av Jarrett Harding Fredag 5 oktober 2018

Det finns tillfällen då det enda raka är att stanna i hamn och här är ett sådant. Se videoklippet! 

Lyxjakt i knipa på Mallorca!

av

Videoklippet är från igår och visar hur den 32 meter långa ketchen Sila Sibiri har hamnat i svår knipa på Palma de Mallorca. 

Stormen som nyligen drog förbi Palma de Mallorca har ställt till det för många och inte minst för ketchen Sila Sibiri och dess ägare.

Hur ketchen kunde hamna i sitt bedrövliga läge är oklart men enligt uppgift ska hon ha slitit sig när hon låg på svaj och strandat mot klipporna.

Abröt bärgningsförsöket
Försök att dra loss Sila Sibiri har gjorts – men avbrutits då grund av de svåra väderförhållandena.

Sila Sibiri (f.d Kestrel) byggdes 2012 av Kestrel Superyachts på Aganlar Boatyard i Turkiet.

Pang! – vattenskotern flyger i luften

av

Holy Farrrrkkkkk

Publicerat av Everything Watercraft Fredag 10 augusti 2018

Smällen är våldsam och kastar föraren ett par meter upp i luften. Men varför? Räddningsledare Henrik Norberg på Stockholms Brandförsvar berättar hur man minimerar risken.

Videoklippet ovan med vattenskotern som exploderar är vida spritt på sociala medier. 

Hamnen.se kontaktar räddningsledare Henrik Norberg på Stockholms Brandförsvar och frågar hur det kunde ske.

Och hur man undviker en katastrof.

Läckage
– Det troliga är att mannen har spillt bensin eller att det har läckt bensin på annat sätt, säger Henrik Norberg.

Han fortsätter:

– Sedan räcker det med att bensinen antänds av en gnistbildning, ett varmt grenrör eller liknande. Då antänds bränslet och om blandningen av bränsle och luft är exakt rätt så kan det explodera.

Så vad gör man för att undvika att det sker?

Undvik spill!
– Man får vara vaksam med hanteringen av bränsle och se till att man inte spiller eller att det läcker någonstans. Bränsle luktar som bekant starkt och luktar det bensin så ska man ta det som en varning.

– Har det läckt bensin så får man torka noggrant och lufta utrymmet ordentligt, avslutar Henrik Norberg.

Se videoklippet!

Rekordmånga fall av sjöräddning i sommar

av

Rekordsommaren 2018 går också till historien som en särdeles intensiv sommar för landets sjöräddningsenheter då både antalet drunkningstillbud och båtbränder har ökat drastiskt. 

 

Sommarmånaderna har varit intensiva för landets sjöräddningsenheter. Det totala antalet sjöräddningsfall under säsongen maj till juli fortsätter att öka för tredje året i rad.

Ökningen landar på 27,8 procent mer än medel för de föregående fem åren. Detta visar statistik från Sjöfartsverket.

Ökning av drunkningstillbud och båtbränder

70 procent (457 fall) av sjöräddningsfallen från maj till juli rörde fritidsbåtar. 14,6 procent (95 fall) av insatserna berörde personer som hamnat i nöd utan farkost, till exempel simmare. 7,7 procent (50 fall) rörde handelsfartyg.

Likt tidigare år är de flesta insatserna riktade mot nödställda i fritidsbåtar, men det är bland personer utan farkost vi ser ökningen.

Nästan fördubbling
– Antalet ärenden som rör personer utan farkost, till exempel simmare, har nästan fördubblats sedan motsvarande period förra året.

I år har vi gjort insatser i 95 ärenden varav 44 har varit drunkningstillbud. Vädret kan ha varit en påverkande faktor till ökningarna men kan inte med säkerhet beläggas, säger Mattias Hyllert, direktör sjö– och flygräddning vid Sjöfartsverket.

För de två föregående åren registrerades under perioden 20 respektive 35 fall av drunkningstillbud inom statlig sjöräddningstjänst. Även antalet fall med båtbränder har ökat i år. Från 17 för två år sedan, 27 i fjol till 35 i år. Siffran gäller endast den statliga räddningstjänsten, ytterligare fall finns inom den kommunala räddningstjänsten.

Viktigt med samverkan
Sjöfartsverket ansvarar för svensk sjöräddning och den bygger på samverkan mellan myndigheter, frivilligorganisationer, yrkessjöfart och grannländer.

Sjö- och flygräddningscentralen, JRCC, nyttjar samhällets samlade resurser vid insatser och räddningsledaren gör vid varje enskilt ärende en bedömning av vilka resurser som krävs för insatsen med hänsyn till bland annat avstånd, lämplighet och farans beskaffenhet.

Sjöräddningssällskapet fortsätter att spela en viktig roll som resurs i arbetet med att undsätta nödställda. Under årets fritidsbåtsäsong skickades frivilliga sjöräddare från Sjöräddningssällskapet ut i 81,2 procent av fallen där någon form av räddningsenhet användes.

Många bränder
Sjöräddningssällskapet bekräftar bilden av en ökning i antalet båtbränder och drunkningstillbud och tillägger att larmen från Norrlandskusten ökat i år jämfört med tidigare. Förutom en ökning i antalet sjöräddningsfall har även insatserna i mindre akuta situationer blivit fler. Fler fritidsbåtsägare än någonsin tidigare har bett Sjöräddningssällskapet om hjälp vid incidenter som motorstopp och tamp i propellern, händelser som inte klassas som räddningstjänst.

– Våra räddningsstationer har märkt av en ökning av förebyggande insatser under sommaren. Det har inte varit dåligt väder någonstans i landet, vilket gör att det är fler personer i rörelse även på vattnet, säger Lars Samuelsson, maritim ledare på Sjöräddningssällskapet.

Fler helikoptrar
Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar och/eller lotsbåtar användes i 32,7 procent av alla sjöräddningsfall där räddningsenheter användes.

Räddningshelikoptrar har larmats i 22,4 procent av alla sjöräddningsfall, 150 gånger. Det är en stor ökning från samma period förra året då motsvarande antal larm var 114 gånger.

92 gånger startade helikoptern och i övriga fall kunde den avlarmas innan start.

73 gånger kom den fram till plats eller sökområde, i övriga fall kunde den återkallas innan den kom fram. Vanligaste orsaken till avlarmning eller återkallning, är att insatsen inte längre bedöms som nödvändig.

Det totala antalet larm från JRCC till SAR-helikopter under perioden har också ökat till 255, från 189 och 219 de två föregående åren.

Vid sidan av sjöräddning, larmades under perioden helikopter 43 gånger i fråga om flygräddning, 30 gånger för kommunal räddningstjänst, 18 gånger för akuta sjuktransporter under landstingets ansvar samt 5 gånger som bistånd till sjöräddning i något av Sveriges grannländer.

Många enheter
Kustbevakningen bidrog med fartyg och/eller flygplan i 25,9 procent av sjöräddningsfallen. Enheter från kommuner och landsting larmades av JRCC i 12,3 procent av fallen. Andra resurser, som till exempel försvarsmakten, polisen, yrkessjöfart eller andra frivilligföreningar, deltog i 7 procent av fallen.

Fakta om sjöräddningen i Sverige

I Sverige är det Sjöfartsverket som ansvarar för statlig sjöräddning när någon är i eller befaras vara i sjönöd, samt för sjuktransporter från fartyg. Ansvaret gäller kustområdet samt Vänern, Vättern och Mälaren, men inte hamnområden och kommunalt vatten. Sjöfartsverket ansvarar också för flygräddningstjänsten i Sverige.

Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral, JRCC (Joint Rescue Co-ordination Centre), i Göteborg leder och samordnar alla sjöräddningsinsatser.Centralen är bemannad dygnet runt och ansvarar för att ta emot larm och leda insatser vid sjö- och flygräddning.

Många frivilliga
Sjöräddningstjänst bygger på samverkan och Sjöfartsverket ger också stöd till polis, sjukvård och kommunal räddningstjänst, till exempel med resurser som räddningshelikoptrar. En samverkansorganisation som bygger på frivillighet.

Inslaget av samverkan i sjöräddningsarbetet är mycket stort; förutom det ideella Sjöräddningssällskapets resurser i form av personal och fartyg används även Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar och fartyg, Kustbevakningen, handelssjöfarten, Polisen, Försvarsmakten och kommunala räddningstjänster.

Även samarbete och ömsesidigt utbyte med våra grannländer och andra nationer är en viktig del och förekommer regelbundet.