sjöräddning | Hamnen.se

6231 utryckningar – sjöräddningen om säsongen som gick

7 februari, 20246 februari, 2024 av Elias Johansson Rimsby

Grundstötningar, drunkningstillbud, motor- och propellerhaverier. Det är de vanligaste anledningarna till att Sjöräddningssällskapet rycker ut i skarpa situationer.

Landets frivilliga sjöräddare gör en heroisk insats med sina utryckningar som förra året uppgick till 6231 varav 1191 var av livshotande karaktär. Sett till det totala antalet utryckningar innebär det en marginell minskning från året innan (2022) då siffran landade på 6273.

Se också:
Landets mest påhälsade grund – 50 båtar per sommar!
Sjöräddningen – dramatisk sommar trots regn och blåst

De förebyggande utryckningarna uppgick för 2023 till 4193 (4193), det är insatser som görs till Sjöräddningssällskapets medlemmar för att hjälpa till innan läget blir akut.

Därtill utförde Sjöräddningssällskapets frivilliga sjöräddare 851 (773) sjuktransporter, insatser som utförs tillsammans med landets regioner för att hjälpa skadade eller sjuka personer att snabbt få vård.

Många grundstötningar

De vanligaste orsakerna till larm var motor-/propellerhaveri, drunkningstillbud och grundstötning. De regioner som stod för flest larm var Västkusten och Stockholmsregionen.

Hektiskt i Stockholm

Av Sjöräddningsällskapets alla 73 stationer var det Stockholm som hade allra mest att stå i med sina 386 utryckningar med Dalarö (363) och Munsö/Ekerö 334 på andra respektive tredje plats.

Den fullständiga tio-i-topp listan lyder så som följer:
1. Stockholm 386 utryckningar.
2. Dalarö 363 utryckningar.
3. Munsö/Ekerö 334 utryckningar.
4. Käringön 264 utryckningar.
5. Rörö 263 utryckningar.
6. Hovås 255 utryckningar.
7. Värmdö 233 utryckningar.
8. Möja 224 utryckningar.
9. Strömstad 214 utryckningar.
10. Smögen 208 utryckningar.

Sjöräddningens vädjan – skippa nödraketerna på nyårsafton

1 januari, 202429 december, 2023 av Elias Johansson Rimsby

Firande med nödraketer på nyårsafton kan bli kostsamt för samhället såväl som för den enskilde samt för alla de frivilliga sjöräddare som måste lämna festen och rycka ut helt i onödan.

Nödraketer ska i varje fall betraktas som skarpt läge. Därför läggs stora samhällsresurser på att leta efter en nödställd. När så nödraketer används till annat än de är avsedda för kan det sålunda bli kostsamt.

Se också:
Sjöräddningssällskapet bygger 13 nya toppmoderna båtar

Förutom frivilliga sjöräddare kan alla tillgängliga resurser från samhället larmas, som kommunal räddningstjänst, Sjöfartsverket och Kustbevakningen. Resurser som hade kunnat användas till verkliga nödsituationer.

Tvingas bryta taffeln

– Våra sjöräddare ställer alla upp frivilligt och finns tillgängliga under dygnets alla timmar, året om. Utan falska nödraketer slipper de lämna vänner och familj i onödan på nyår. Med det sagt står vi alltid beredda om något skulle inträffa och är redo att rycka ut när det krävs, säger Emma Valham, kommunikationsledare på Sjöräddningssällskapet.

Fängelse upp till sex månader

Att skjuta upp nödraketer utan att vara nödställd är ett brott och rubriceras som missbruk av larmanordning, något som kan leda till både dryga böter och fängelse i upp till sex månader.

Akut brist på frivilliga i Sjöräddningssällskapet

8 september, 20238 september, 2023 av Elias Johansson Rimsby

Sjöräddningssällskapet har svårt att få tag så frivilliga till sin verksamhet som helt och hållet bygger på gåvor, medlemskap och ideella insatser.

Fri utbildning, trevliga arbetskamrater, flexibel arbetstid och dynamisk arbetsmiljö. Men ingen lön. Det är villkoren som gäller för de 2 400 frivilliga sjöräddare som idag är fördelade på 74 stationer runt om i landet.

Nu vittnar man dock om en tilltagande brist på ideella krafter, inte minst på stationen i Trelleborg där läget är akut.

– Det är ingen akut fara för verksamheten. Vi upprätthåller fortfarande jouren och är beredda att rycka ut dygnet runt inom 15 minuter. Men det är på bekostnad av att vi som jobbar här jobbar alldeles för mycket vilket inte är hållbart i längden, säger Bengt Simonsson, stationsanvarig i Trelleborg.

Tydligt minskat intresse

Sjöräddningssällskapet värvar främst sina frivilliga via sociala medier men också i samband med lokala tillställningar i båtklubbar och hamnar där man delar ut broschyrer och informerar om verksamheten.

– Men det går trögt och det gensvar som vi får kan inte jämföras med hur det har det var förr om åren, säger Bengt.

En anledning till det den tilltagande personalbristen är en allt högre medelålder hos volontärerna i kombination med att unga inte anser sig ha den tid som krävs för att jobba för organisationen.

”Ett stort åtagande”

Att vara frivillig sjöräddare är ett stort åtagande. Om man ska vara med i en jourbesättning måste du dels ha jour, men också ha tid att öva och delta i utbildningar. Hur många sjöräddare som finns på den station du är intresserad av påverkar hur mycket tid varje person behöver lägga.

Sjöräddningssällskapet tog nyligen emot en rekorddonation på mer än 100 000 000 kronor. Pengar som går rakt in i verksamheten och till hela 13 nya båtar (se tidigare artikel).

Ny generation räddningsbåtar

Flera av de båtar som ska byggas är de så kallade K9 och har beskrivits som den nya generationen av räddningsbåtar. Ledordet i bygget av dessa har varit ”lätt”. De ska vara lättkörda, lättmanövrerade och vara lätta.

På så vis ska man kunna öka medelfarten, minska insatstider och i slutändan spara bränsle. Samma båtar kommer dessutom att komma förberedda för hybriddrivlina när laddstrukturen för eldrift tillåter.

SSRS satsar på foilande och eldriven räddningsbåt

19 juli, 202318 juli, 2023 av Elias Johansson Rimsby

En foilande räddningsbåt som är eldriven. Det är SSRS (Svenska Sjöräddningssällskapets) nya stora satsning och bygget av en version på nio meter lär vara i full gång.

Enligt uppgift ska den kunna köra 15 sjömil i 35 knop och längre än så om man vid utryckningen har tid att lätta på gasen.

En stilla undran bara: Eldrift på båtar är – såsom vi känner drivlinan än så länge – bäst om man man noggrant kan planera sin resa i förväg och vet ungefär man ska åka. Detta och att man är öppen för att väder, vind och annat kan göra det lämpligast att ställa in sjöturen. Något som sällan är fallet vid akut sjöräddning.

Rätt med el?

Allt sammantaget torde detta göra eldrift mindre lämpligt för just sjöräddning. Inte minst för att liv står på spel? En svårplanerad verksamhet när allt från bogsering till allehanda extra svängar kan bli aktuella. Notera dock att det nyss påstådda är artikelförfattarens högst personliga åsikt.
En skribent som annars är ivrig påhejare av eldrift i alla möjliga andra sammanhang. Såväl till sjöss som uppe på torra land.

Pressreleasen i sin helhet:

En eldriven båt som lyfts ur havet av bärplan. Så kan framtidens sjöräddning se ut, när Sjöräddningssällskapet bygger en ny båt som står klar.

Att hela transportindustrin står inför en stor omställning är ingen nyhet. Den tungt fossildrivna branschen måste bli grönare och i allt från personbil till flyg finns både färdiga produkter och långt framskridna projekt för att ställa om till emissionsfri användning.

Sjöräddningen hakar på

Men medan en del hänt i bilindustrin, har båtbranschen i allmänhet och räddningsbåtar i synnerhet kommit lite efter. Sjöräddningssällskapets har nu fått en möjlighet att haka på i utvecklingen, tack vare stöd från Postkodlotteriet.

– Vi ska bygga en mindre räddningsbåt med en elmotor och infällbara bärplan. Det ska bli en smidig, lättmanövrerad båt som ska vara lätt att välja när sjöräddarna ska ut på uppdrag, säger Fredrik Falkman, som jobbar med sjösäkerhetsinnovation på Sjöräddningssällskapet.

– Vad vi vet är det den första räddningsbåten i världen som blir emissionsfri.

Fick 15 miljoner till projektet

Det var i början av 2020 som Postkodlotteriet skänkte 15 miljoner kronor till projektet.

– Genom projektet ”Sjöräddning med sol i tanken” kommer Sjöräddningssällskapet vara bland de första på resan mot noll-emission på havet. Tack vare alla som är med i Postkodlotteriet kan detta projekt bidra till ökat miljöengagemang samtidigt som det resulterar i en effektivare sjöräddning, där fler liv räddas. Vi tror på att ett starkt civilsamhälle bidrar till en bättre värld både för människan och planeten, och är därmed väldigt stolta att få vara med på den här färden, säger Eva Struving, Managing Director på Postkodlotteriet.

Eldrift med batterier och bärplan

Under året som gått har projektgruppen studerat kraven på båten. Man har bland annat undersökt möjlig räckvidd, samt skissat på olika alternativ för skrovet och framdrift. Valet har fallit på eldrift med batterier samt ett skrov som lyfts av bärplan (foils). Konstruktionen gör att friktionen från vattnet minskas och båten blir mer energieffektiv. Nästa steg är att fortsätta utveckla ritningarna och mot slutet av 2021 ge ett varv i uppdrag att bygga prototypen.
En aspekt projektet också tar stor hänsyn till är att den nya räddningsbåten ska vara att föredra framför sina fossildrivna syskon.

“Mjukare gång”

– Vi vill att man ska välja denna räddningsbåt framför en dieseldriven. Då måste den ha fördelar, som att vara lättmanövrerad även i låga farter eller att bärplanen ska ge en mjukare gång när man kör snabbare, säger Fredrik Falkman.

Fripassagerare räddade efter 13 dygn på fartygets roder

14 juli, 202313 juli, 2023 av Elias Johansson Rimsby

Fyra fripassagerare har hittats levande på rodret på ett liberianskt flaggat fartyg efter en 5 000 sjömils resa från Nigeria till Brasilien.

Fripassagerarna lokaliserades på måndagsmorgonen av den brasilianska federala polisen efter att fartyget anlänt till Vitória i östra Brasilien. Fartyget, som inte har identifierats med namn, ska ha avgått från Lagos, Nigeria tretton dagar tidigare den 27 juni.

Fripassagerarna, som påstår sig vara nigerianska medborgare, kunde inte tillhandahålla några dokument för att verifiera deras ursprung och identitet, skriver gCaptain.

Svårt medtagna

Männen togs i land och gav sjukvård på grund av sitt dåliga hälsotillstånd. De kommer nu att förbli under det brasilianska Sjöfartsverkets vårdnad och ansvar tills de kan återsändas till sitt hemland.

Fripassagerare och smuggling i styrväxelns bagagerum, ett dolt utrymme ovanför rodret som endast kan nås från utsidan av fartyget, utgör ett väldokumenterat och ofta ödesdigert problem inom sjöfartsnäringen.

Fler liknande händelser

I en incident nyligen räddades tre fripassagerare på Kanarieöarna efter att ha utstått en 11 dagar lång resa på rodret på en oljetanker från Nigeria.

En liknande incident 2019 fick branschen att utfärda en varning, vilket understryker vikten av att ta itu med problemet.

Se också:
Minsveparen M 20 räddade hundra judar i Öresund

Katten Blixten mirakulöst räddad efter sex dagar i kapsejsad trimaran

11 juli, 202310 juli, 2023 av Alfred Ahlberg

Katten Blixten räddades efter sex dygn i en uppochnedvänd trimaran!

Inget mindre än ett mirakel! Efter sex dygn i en uppochnedvänd trimaran räddades katten Blixten. En räddning som sannolikt tar pris som den mest hjärtevärmande båtnyheten i år.

Det har nu gått över sex dagar sedan Sjöräddningssällskapet i Kristinehamn undsatte besättningen ombord på en kapsejsad trimaran utanför Kristinehamn. Seglarna hade kapsejsat i det hårda vädret men lyckats få iväg en nödraket. En nödraket som tillslut blev deras räddning. De frivilliga sjöräddarna fick larm om nödraketen och tog sig snabbt mot den position man sett raketen komma ifrån. Där kunde man tack och lov hitta de nödställda relativt fort.

Väl på plats var de båda personerna kraftigt nedkylda men talbara. I all hast skyndar Sjöräddningssällskapets båtar tillbaka till hamn där ambulans väntar för att undersöka de två personerna. Kvar ombord på båten fanns seglarnas katt, Blixten, som inte kunde hittas och då förmodats ha mist sitt liv i kapsejsningen.

Den kapsejsade trimaranen sett inifrån Sjöräddningsbåten. Foto: Sjöräddningssällskapet

Den kapsejsade trimaranen som Blixten klarade sig i under sex dygns tid. Foto: Sjöräddningssällskapet

Bilder från förra veckan när Sjöräddningssällskapet i Kristinehamn undsatte två seglare på en kapsejsad trimaran.

Det var i alla fall kattens förmodade öde fram tills måndagsmorgonen nästan en vecka senare. Då gav sig en bärgare ut till den trimaranen för att ta in den kapsejsade båten till hamn.

Hoppet tänds när båten ska bärgas

När man teamet som skulle bärga trimaranen närmade sig hörde de ett svagt jamande inifrån båten och hoppet om att få hem Blixten tändes till liv.

Vad som hände efter att båten kommit på rätt köl är inget mindre än ett mirakel.

Från ruffen och upp i sittbrunnen tar sig den gulvita katten helt på egen hand. Han hade då varit fast i den felvända båten i över sex dygn.

Katten Blixten påväg hem till husse och matte. Foto: Sjöräddningssällskapet.

På måndagsförmiddagen fick Blixten mot alla odds komma hem och återförenas med sin husse och matte efter att Sjöräddningssällskapet tagit ägarna till den havererade trimaranen.

Haveri i hårt väder – stort räddningspådrag i helgen

13 april, 202313 april, 2023 av Alfred Ahlberg

Segelbat-haveri-sjonod-ssrs-kustbevaknignen

Påskhelgen blev en händelserik sådan för Kustbevakningen och Sjöräddningssällskapet i Karlskrona. Under lördagsmorgonen kom ett larm om en havererad segelbåt 50 minuters färd ut från hamn. Se klippet från räddningsinsatsen i slutet av artikeln.

Det var på påskaftons morgon som Sjöfartsverkets nationella Sjö- och flygräddningscentral, JRCC, fick in ett larm om en havererad segelbåt utanför Blekinges kust. Båten på 42 fot och under polsk flagga hade i det hårda vädret förlorat sin mast.

Besättningen på segelbåten slog snabbt larm via sin VHF men till följd av mastbrottet var räckvidden begränsad. Till slut uppfattades ändå nödropet av ett förbipasserande handelsfartyg som i sin tur kunde slå larm till JRCC.

Vid olycksplatsen, sydost om Utklippan, blåste det friskt med en vindstyrka uppemot 12 meter per sekund från nordost vilket gjorde sjögången minst sagt besvärlig med en våghöjd på cirka tre meter. Fartyget som mottagit nödropet satte snabbt kurs mot den havererade segelbåten tillsammans med ytterligare ett handelsfartyg. Samtidigt lämnade Sjöfartsverkets SAR-helikopter, Kustbevakningens fartyg Triton, Sjöräddningssällskapet på Hasslö och ett fartyg från Marinen Karlskrona.

Då både skadeläge hos besättningen och båtens situationen initialt varit oklar satte räddningsinsatsen genast hög fart mot olycksplatsen.

Läs även:
De prisas för sin livsavgörande räddning till sjöss
Sjönöd – tydlig minskning av antalet utryckningar förra året

Väl framme så lade sig ett av de båda handelsfartyget nära segelbåten i lovart för att skapa lä och i sin tur göra situationen för besättningen ombord på segelbåten lugnare. Allt eftersom tiden gick blev situationen mer tydlig. Segelbåten hade gjort sitt bästa för att få loss den fallna masten men delar av riggen hade snott sig om propellern.

Masten hade i den hårda sjögången kommit in under skrovet och fick klippas bort för att frigöra segelbåten. Väl fri kunde haveristen gå för egen maskin till säker hamn i Karlskrona under ledsagning av Kustbevakningens kombinationsfartyg Triton. Lyckligtvis kom inte någon till skada vid haveriet.

Sjönöd – tydlig minskning av antalet utryckningar förra året

22 januari, 202320 januari, 2023 av Elias Johansson Rimsby

Motor- och propellerhaverier samt grundstötningar. Det är vad som ställer till mest problem till sjöss. Sjöfartsverket noterar dock en tydlig minskning av antalet utryckningar.

Sjöfartsverket hanterade 964 sjöräddningsärenden under 2022, vilket är en stor minskning jämfört med året innan. Några av de vanligaste larmorsakerna var grundstötningar och motorhaverier och de flesta larmen kom från fritidsbåtar. Sjöfartsverket hanterade även 590 flygräddningsärenden.

Se också:
Drönare snabbast på plats vid sjöräddning

– Den största delen av våra sjöräddningsärenden förra året rörde fritidsbåtar. Larmorsakerna har varierat och handlat om alltifrån motorhaverier och grundstötningar till hårt väder, säger Annika Vestergård, chef för Sjöfartsverkets nationella sjö- och flygräddningscentral, JRCC, som leder och koordinerar räddningsinsatserna.

Tydlig minskning

Sjöfartsverket hanterade 964 sjöräddningsärenden under 2022, vilket är 17 procent färre än under 2021 då antalet uppgick till 1167. Storstadsregionerna stod för den största andelen sjöräddningsärenden och allra flest inträffade i Stockholms län (216), följt av Västra Götalands län (210) och Skåne län (118).

De allra flesta räddningsinsatserna skedde, inte helt överraskande, under sommarmånaderna då fritidsbåtlivet blomstrar.

Tänkbara förklaringar

– Att sjöräddningssiffrorna minskar kan bero på att det upplevdes vara mindre båttrafik under 2022, som i sin tur kan ha sin förklaring i högre bränslepriser, inflation och att fler valde att tillbringa semestern utomlands istället för i skärgården efter pandemin, säger Annika Vestergård.

Vanligaste orsakerna

Motor- eller propellerhaveri toppar listan över de vanligaste larmorsakerna från fritidsbåtar, tätt följt av grundstötning och hårt väder.

– Genom att alltid bära flytväst och se till att hålla båten i trim men också vara noga med att informera andra om dina planer ute till sjöss går det att undvika många av dessa händelser, säger Annika Vestergård.

Tidigt agerande

Från frivilligorganisationen Sjöräddningssällskapet, en av Sjöfartsverkets samarbetspartners, ser man en liknande trend för fjolåret. Sjöräddningslarmen då det råder fara för liv har minskat. Däremot ligger förebyggande utryckningar, när läget inte är akut, på en stadig nivå.

– Att färre hamnar i sjönöd är positivt, och då de förebyggande utryckningarna fortsatt är många kan man se som att vi lyckas hjälpa fler innan läget är kritiskt. Att skaffa sig kunskap om sjösäkerhet och slå larm tidigt minskar riskerna, säger Adam Goll Rasmussen, räddningstjänstansvarig på Sjöräddningssällskapet.

Rekordsomrarna 2020 och 2021

Under året utförde Sjöräddningssällskapet 4396 förebyggande utryckningar. Under rekordsomrarna 2020 och 2021 då båtlivet blomstrade på grund av pandemin utfördes 5035 respektive 4904 uppdrag i samma kategori. 2019 utfördes 3307 förebyggande utryckningar.

590 flygräddningsärenden

Sjöfartsverket hanterade 590 flygräddningsärenden under 2022, vilket är en minskning med 9 procent från föregående år. Ej avslutade färdplaner, det vill säga att man missar att meddela att man landat på obevakade flygplatser, står för drygt hälften av alla ärenden. Varningslarm och när fara hotar luftfartyg, för 24 procent.

Listan – antal sjöräddningsinsatser under 2022 jämfört med (2021)
1. Stockholms län 216 (242)
2. Västra Götalands län 210 (265)
3. Skåne län 118 (151)
4. Mälaren 71 (83)
5. Hallands län 58 (67)
6. Kalmar län 52 (67)
7. Vänern 36 (42)
8. Blekinge län 35 (32)
9. Gotlands län 30 (28)
10. Södermanlands län 20 (28)
11. Västernorrlands län 19 (31)
12. Vättern 19 (25)
13. Östergötlands län 18 (26)
14. Gävleborgs län 16 (13)
15. Norrbottens län 15 (22)
16. Uppsala län 9 (22)
17. Västerbottens län 9 (14)
18. Grannländer 6 (7)
19. Västmanlands län 3 (0)
20. Värmlands län 2 (1)
21. Örebro län 2 (0)
22. Jönköpings län 0 (0)

Källa: Sjöfartsverkets sjöräddningsstatistik för perioden 2022-01-01 – 2022-12-31. 2021 års siffror inom parentes. Statistiken är fördelad över Sjöfartsverkets olika räddningsområden, vilket inkluderar både län samt svenskt sjöterritorium.

Foto: Mats Ryde

Drönare snabbast på plats vid sjöräddning

14 april, 202213 april, 2022 av Elias Johansson Rimsby

Snabba utryckningar är bra. Än bättre är det om man också har fått en bild av olycksplatsen innan man anländer. Tester pågår och drönare kan vara lösningen.

Sjöräddning handlar som bekant om att snabbast möjligt ta sig till en plats för att assistera vid en olycka. Ett problem har dock varit knapphändig information om vad som egentligen har hänt.

Det är där som drönaren kommer med i bilden.

Tidiga beslut

– Med en sådan skulle vi kunna få en bild av läget redan innan vi når fram. Eller ännu hellre, redan innan vi rycker ut så att vi kan göra rätt val av båt och utrustning, säger Fredrik Falkman, innovationsansvarig på Sjöräddningssällskapet, SSRS.

Han fortsätter:

Vi håller som bäst på att testa tekniken i samarbete med en forskningsgrupp från Chalmers tekniska högskola och frågan är om en drönare skulle hjälpa eller kanske rent av störa vår verksamhet.

Hur skulle den kunna störa verksamheten?

– Det är ytterligare ett system som kräver kunskap, utbildning och ansvar och vilket skulle kunna vara mer än vad vår frivilliga personal kan hantera.

Vad lutar det åt?

– Att drönaren ändå är en stor tillgång. Det bygger dock på att vi har en extern drönarpilot. Drönaren skulle då kunna styras vartifrån som helst i landet och då krävs bara en eller ett par drönarpiloter för att täcka upp hela landet, säger Fredrik Falkman.

Den variant som är aktuell för SSRS skiljer sig från flertalet genom att den kan kunna landa på vattnet. Vidare har den en toppfart på hela 70 knop.

Fredrik Falkman är innovationsansvarig på Sjöräddningssällskapet, SSRS.

När får vi se den första drönaren i en skarp situation?

– Det är svårt att säga då detta har varit en väg med juridiskt krångel men troligtvis någon gång nästa sommar.

Kan man tänka sig att drönaren kan klara fler uppgifter i framtiden inom SSRS verksamhet?

– Vi har funderat på om man snabbt skulle kunna dumpa huggorms-serum eller så till någon som har blivit biten men i närtid så är det nog inte aktuellt.

Har du som innovationsansvarig på SSRS fler friska idéer på gång?

– Ja, jag kan redan nu avslöja att vi håller på att utveckla en foilande räddningsbåt som ska vara ett miljövänligt alternativ till våra dieseldrivna 8-metersbåtar. Vi har kommit så långt att vi testar en prototyp i halvskala men det får jag återkomma till vid ett senare tillfälle, avslutar Fredrik Falkman.

Se också:
Drönare bekämpar miljöbrott i Gibraltar sund
SSRS-båt i allvarlig grundsmäll – tre till sjukhus
Dramatik – brittiska sjöräddningen in action

Dramatik – brittiska sjöräddningen in action

20 januari, 202221 maj, 2021 av Elias Johansson Rimsby

Makalösa och skakande insatser som berör och inte sällan i värsta tänkbara väderförhållanden. Här får vi en inblick i Royal National Lifeboat Institutions vardag.

Heroiska insatser på löpande band. Alla under sina unika omständigheter. Det är brittiska Royal National Lifeboat Institutions vardag.

Se också:
Varning – nödknappen på din VHF kan vara värdelös!

Här får vi följa med när kämpar för olycksdrabbade människors och djurs liv bland elaka brottsjöar, strömmar, stormar och alla slags utmanande förhållanden som man kan tänka sig.

Ur innehållet:

Räddning av vilsen delfin.
Full action i stormen Ciara.
Vindsurfare i fara.
Litet barn räddas ur dränkt bil.
Krock mellan segelbåt och färja.
Stora problem i tidvatten.
Hund i akut fara.
… och mycket mer.

Här får vi hänga med på 4o olika räddningsuppdrag som ägde rum under 2020.

Kort sagt – 12 minuter och 47 sekunder av skräck och feelgood i en skön mix.

Ingångsfoto: Steve Duncombe.