Sjökortslyftet

Sjöfartsverket – vi vill inte förhindra Hydrographicas sjökort

av
Sjokort_Debatt

Sjokort_Debatt“Vi har ingen intention med att förhindra utgivningen av Hydrographicas sjökort. De ökade handläggningstiderna beror på att beslutet sker i samråd med andra myndigheter.” Läs hela Sjöfartsverkets svar på kritiken.

I fredags lät Hamnen den privata sjökortsutgivaren Hydrographica uttala sig kring Sjöfartsverkets nya sjökort som man menar “innehåller mängder av fel och som har gjort farbara sund ofarbara”.

Se också:
Sjöfartsverket backar – nya sjökorten behöver göras om
Nya sjökorten – Sjöfartsverket svarar på kritiken

Därtill ställer sig företaget kritiskt till att utgivningstillståndet för deras egna sjökort dröjer på grund av att det tidigare så goda samarbetet mellan Sjöfartsverket, Försvarsmakten och Hydrographica har spårat ur.

Fler myndigheter inblandade

Här ger Sjöfartsverket sin syn på projektet “Sjökortslyftet” och förklarar bland annat varför vissa grundområden framstår som grundare än tidigare. Vad det gäller utgivningstillstånden så uppges förseningen bero på att beslutet sker i samråd med andra myndigheter, bland annat Försvarsmakten och Säpo. Därtill, menar man, har även det kraftigt försämrade säkerhetsläget medfört att handläggningstiderna har ökat.

Frågor kvarstår

Om, och i sådana fall när, Hydrographica ska få sitt utgivningstillstånd är och en fråga som fortfarande hänger i luften. Ej heller lägger man sig i frågan om hur fritidsbåtägaren bör ställa sig till uppdateringar av sina digitala- och/eller papperssjökort.

Sjöfartsverkets svar i sin helhet:

Sjöfartsverket har arbetat med Sjökortslyftet sedan 2016, och är en del av ett större internationellt arbete med syfte att ta fram en likvärdig standard i alla sjökort längs hela Östersjöområdet. Landhöjningen efter senaste istiden gör också att referensytan måste ändras med vissa intervaller. I samband med detta läggs även en uppdaterad strandlinje in samt stenar ner till cirka två meter som är karterade från luften inom projektet Nationell Strandlinje (NSL) av Lantmäteriet.

Gammal information

I skärgårdsområden där djupinformationen är bristfällig blir effekten att vissa områden framstår som grundare än tidigare. I skärgårdar är djupinformationen till största del insamlad med handlodsmätningar mellan åren 1850-1900, den informationen är utdaterad och måste förnyas. Det är också därför som Sjöfartsverket tillsammans med Lantmäteriet och SGU har lämnat en hemställan till regeringen för finansiering och av en förstudie till en komplett kartläggning av grunda vatten.

Viktiga förändringar

De nya båtsportkorten innehåller förutom Sjökortslyft och NSL en stor del andra viktiga förändringar som är viktiga ur en sjösäkerhetssynpunkt. De digitala sjökorten över dessa områden har varit ute i digitala system sedan 2020.

Inga onda avsikter

Information om djupförhållanden i svenska kustområden är skyddade av försvarssekretess och därför krävs det tillstånd spridning. Enligt lag (2016:319) om skydd för geografisk information ska tillstånd ges om spridningen inte kan antas medföra skada för totalförsvaret. Sjöfartsverket har ingen intention med att förhindra utgivningen av Hydrographicas sjökort. De ökade handläggningstiderna beror på att beslutet sker i samråd med andra myndigheter, bland annat Försvarsmakten och Säpo. Det kraftigt försämrade säkerhetsläget har även medfört att handläggningstiderna har ökat då sekretessfrågan har aktualiserats.

Hydrographicas populära sjökort hindras av Sjöfartsverket

av
Båt–går–på-grund

Båt–går–på-grundBåtfolket fortsätter att gå hårt åt Sjöfartsverkets nya sjökort som “innehåller mängder av fel”. Bland annat har man missat att märka ut befintliga grund och lagt till grund som inte finns.

Inte nog med att man missat att markera ut grund som tidigare funnits på korten. Man har också satt ut nya grund som inte finns. Det hela har med andra ord utvecklats till en riktig röra där båtfolkets förtroende för såväl Sjöfartsverket som deras nya sjökort sviktar.

Se också:
Sjöfartsverket backar – nya sjökorten behöver göras om
Nya sjökorten – Sjöfartsverket svarar på kritiken

I grunden består problemet i Sjöfartsverkets projekt “Sjökortslyftet” med ambitionen att uppdatera och förbättra de gamla sjökorten. Något som alls icke uppskattas av en växande skara båtmänniskor.

Ny referensnivå

De nya sjökorten bygger på en ny referensnivå, något som i förlängningen ställer till det för den vanliga fritidsbåtskepparen. När nu sjökorten successivt uppdateras och ritas om har Sjöfartsverket valt att låta ritningen styras hårt av algoritmer som är anpassade till internationell standard, trots att verkligheten kanske inte alltid låter sig anpassas till dessa algoritmer.

Populära och säkra natthamnar blir plötsligt otillgängliga.

 

Urspårat samarbete

Men det stannar inte där. När Hamnen nystar vidare i ärendet visar det sig att det tidigare så fruktbara samarbetet mellan Sjöfartsverket, Försvarsmakten och den privata sjökortsutgivaren Hydrographica, grundat av Lars Granath, verkar ha spårat ur fullkomligt. Eller som Jesper Sannel, VD på Hydrographica, och också han sjömätare och kartograf på Hydrographica, uttrycker det:

Jesper Sannel (VD) och Lars Granath (grundare) är båda hängivna sjömätare och kartografer på Hydrographica.

– Vi hade ett bra samarbete fram till för två år sedan. Sedan dess har vi tyvärr inte fått tillstånd att publicera några nya sjökort i Stockholms skärgård. Meningen var att en del av Stockholms ytterskärgård ”Arholma till Rödlöga” skulle ha publicerats som ett heltäckande specialbåtsportkort i A3-format våren 2021, och delen ”Rödlöga till Björkskär” skulle ha publicerats våren 2022.

Listan med direkta faror är tyvärr lång.

 

Han fortsätter:

– Man kan säga att det började gnissla i samarbetet för två år sedan och nu har Sjöfartsverket förhindrat publiceringarna genom att på ett orimligt sätt fördröja tillståndsprocessen, från normala tre eller fyra veckor till mer än ett halvår, men även genom att vägra publiceringstillstånd med hänvisning till att viss information är sekretessbelagd, vilket den inte är.

Varför har det blivit så?

– Jag vill inte tro att det handlar om någon direkt illvilja från Sjöfartsverket eller Försvarsmakten. Snarare handlar det om att de båda handläggarna som hanterade spridningstillstånden tidigare på respektive myndighet, och som vi hade en smidig direktkontakt med, har slutat varpå ansvaret för detta flyttades.

Jesper Sannel igen:

– Nu tar processen med spridningstillstånd en evig tid, om vi nu får något utgivningstillstånd alls. Vi väntar fortfarande på det och det har gått sju månader nu.

Och detta, menar ni, får allvarliga konsekvenser för båtfolket?

– Ja, man kan förstås tycka att Sjöfartsverkets nya sjökort tar det säkra före det osäkra då de markerar flera farbara passager som ofarbara med sina nya djupkurvor. Men på så sätt stängs också populära och säkra natthamnar för alla som inte är hemma och bekanta med området.

Vi har anmält sjöfartsverket till Konkurrensverket.

 

– Till detta kommer de över 300 grund som är grundare än fyra meter som ligger utanför sexmeterskurvan som vi har med i våra nya sjökort som vi inte fått spridningstillstånd för än. Där har du en risk att beakta och listan med direkta faror är tyvärr lång.

Saknade_grund_Angskar_HydrographicaRingarna markerar några av de över 300 grund som ligger utanför Sjöfartsverkets sexmeters djupkurva (“vitt vatten”) men som är grundare än ca 4 meter i Ängskärs skärgård. Först om/när man får publiceringstillstånd av Sjöfartsverket kan de komma till allmänhetens kännedom.

Så hur blir det med alla som står inför uppdateringar av sina sjökort i pappers- och eller digital form?

– Ja, det är också en soppa. Många tvekar, med all rätt, att uppdatera sina sjökort. De litar mer på sina gamla kort, som jag också vill påstå är bättre för fritidsbåtägarna. Så finns det också de vars digitala sjökort uppdateras automatiskt, i vissa fall utan att ägaren vet om det. Då är läget svårare.

Sjokort_Jamforelse_KolfatetEtt av flera exempel på ändringarna som skett. 

– Men det finns kanske visst hopp då vi nu har anmält Sjöfartsverkets fördröjningar av utgivningstillstånd till Konkurrensverket, som nu har skickat en skrivelse med frågor till Sjöfartsverket. Vi får väl se vad det landar i, avslutar Jesper Sannel.

Inledningsbilden visar tre sjökorts-varianter av Näsbyvikens Båtsällskaps klubbhamn. Dels Sjöfartsverkets data före och efter Sjökortslyftet men också data över samma område.

Ingångsfoto: If Skadeförsäkringar.

Nya sjökorten – Sjöfartsverket svarar på kritiken

av
Sjofartsverket_Sjokort_Kritik

Sjofartsverket_Sjokort_KritikI torsdags publicerade Hamnen en artikel om båtorganisationernas hårda kritik gällande Sjöfartsverkets nya sjökort. Här får myndigheten chansen att ge svar på tal.  

Svenska Kryssarklubben slog larm redan när de nya sjökorten för norrlandskusten kom i mars förra året. När sedan de nya korten för Roslagen och Stockholms skärgårdar kom ut så höjdes ytterligare upprörda röster.

Se också:
Sjöfartsverket backar – nya sjökorten behöver göras om
Sjöfartsverkets nya sjökort är en säkerhetsrisk!

Kritiken bestod bland annat i att sjökorten “innehöll mängder med fel” och att “tidigare farbara sund helt plötsligt inte längre var farbara”.

Fruktbar dialog

Enligt Svenska Kryssarklubbens generalsekreterare, Fredrik Norén inledde man då en fruktbar dialog med Sjöfartsverket som nu har gett resulterat.

Sjöfartsverket önskar nu få ett tillskott om 100 miljoner kronor för att sjökorten i större utsträckning ska kunna baseras på mätningar med moderna instrument och inte som idag; till stor del handlodad djupdata som kan vara upp till 80 år gammal.

– Jag håller med om att dialogen med Svenska Kryssarklubben har varit god men vill också vara tydlig med att vår hemställan om ytterligare 100 miljoner kronor gjordes redan innan dialogen med Kryssarklubben, säger Lisa Mjörning, kommunikationschef på Sjöfartsverket.

Förstår frustrationen

– Jag kan också förstå frustrationen över att vattenområden som bevisligen är farbara ser ut att inte vara farbara på de nya sjökorten. Det bästa hade förstås varit om uppdateringen hade kunnat göras genom sjömätning längs hela kusten. Något som dock inte är möjligt i dagsläget då ingen har uppdraget att sjömäta grunda vatten.

Lisa_Mjorning_SjofartsverketLisa Mjörning är kommunikationschef på Sjöfartsverket.

Lisa Mjörning igen:

– Att uppdatera sjökort är ett oerhört omfattande projekt och en ständigt pågående process. Idag är bara mellan fyra och fem procent av vatten grundare än 10 meter uppmätta med moderna metoder.

Skulle kosta miljarder

– Att mäta hela Sveriges kuststräcka skulle kosta miljarder, vilket kan jämföras med de 100 miljoner som vi hoppas kunna använda till ett pilotprojekt.

Nu blir sjökorten bättre!

av

De svenska sjökorten blir betydligt bättre när de nu anpassas till det nya nationella höjdsystemet RH 2000.

– De nya sjökorten blir enklare och mer rättvisande. Som användare behöver man inte ta hänsyn till landhöjning utan bara det aktuella vattenståndet för att få aktuellt djup, säger Elisabeth Svensson, kartingenjör på Sjöfartsverket.

Landhöjningen innebär att land och havsbotten höjer sig i förhållande till havsytan. Landhöjningen som pågår i större delen av Sverige och med störst intensitet utmed mellersta och norra Norrlandskusten medför att det långsamt blir grundare.

Farliga fel
För sjökortens del innebär landhöjningen att djupuppgifterna långsamt blir inaktuella. I vissa områden längs Norrlandskusten är det vid medelvattenstånd så mycket som 0,5 m grundare än vad sjökorten för närvarande anger.

Det är viktigt att ha koll på det aktuella djupet. I filmen SOS – en sällskapsresa från 1988 är det Petterssons grund som ställer till problem.

För att lösa detta problem, samt för att anpassa de svenska sjökorten till en internationell referensnivå, har Sjöfartsverket påbörjat “Sjökortslyftet”.som innebär att sjökorten anpassas för moderna satellitbaserade mätningar.

De nya sjökorten utgår dessutom från samma nollpunkt som lantmäteriet mäter mot. Det nya systemet bygger på internationella rekommendationer och passar därför bättre för samordning med andra länder.

Många korrigeringar
Arbetet med att uppdatera databasen med den nya referensnivån är omfattande. Både djupkurvor, djupsiffror och strandlinjer påverkas i sjökorten, och det krävs handpåläggning för att allt ska bli rätt.

– Det är mycket data som ska förändras. Vi började vid gränsen till Finland och har jobbat oss ner längs kusten. Längs Norrlandskusten har både strandlinjen men framförallt djupangivelserna förändrats. Det har hänt mycket med landhöjningen där, säger projektledaren Elisabeth Svensson.

Arbetet med Sjökortslyftet påbörjades 2016 vid gränsen mot Finland och kommer att följa kusten medurs och beräknas nå norska gränsen till 2021. Arbetet, har inför våren 2017, resulterat i att sjökorten på sträckan Haparanda – Skellefteå utkommit med det nya referenssystemet.

Släpps i höst
Sträckan mellan Haparanda och Nygrån är helt klar och finns tillgänglig i de digitala sjökorten som handelssjöfarten använder. Ny sjökortsdata är även tillgängliga för de aktörer som tillverkar elektroniska navigationssystem för fritidsbåtar. Specialkorten över Skellefteå kommer att bli färdiga och släppas under sommaren/tidig höst.

De allmänna sjökorten (tryckta i A0-format) som används främst av handelssjöfarten är planerade att tryckas under 2018 för den aktuella sträckan. Båtsportkortet Bottenviken (Haparanda – Sikeå) planeras vara färdigt till sommaren 2018.