18 fritidsbåtar blir k-märkta

18 fritidsbåtar har blivit k-märkta.

18 fritidsbåtar har blivit k-märkta.Sjöhistoriska museet k-märker ytterligare 18 fritidsbåtar i Sverige. Museet vill därmed uppmuntra till bevararandet av en bit kulturhistoria.

I maj i år (2009) k-märktes de första åtta fritidsbåtarna. Nu läggs ytterligare 18 till listan över kulturhistoriskt intressanta fritidsbåtar.

– Vi hoppas att k-märkningen ska höja statusen på de äldre fritidsbåtarna. Få länder har så många bevarade träbåtar som Sverige och det finns ett stort intresse såväl nationellt som internationellt, säger Fredrik Blomqvist, intendent på Sjöhistoriska museet.

Under första halvan av 1900-talet fanns många träbåtsvarv med framstående konstruktörer runt om i landet. I folkhemmets tid utvecklades båtlivet till en folkrörelse genom en stor mängd ideella båtklubbar.

K-märkningen är en ren kulturhistorisk värdering, utan kopplingar till lagstiftningar eller andra regelverk.

Följande 18 fritidsbåtar har nu blivit k-märkta:

Motorbåten “Josefin” från 1963, Knivsta, Uppsala län:
En snipa som är välbevarad och i gott skick. Konstruerad och byggd av Rune Berntsson, Strömstad.

Segelbåten “Mia” från 1961, Torsby, Värmlands län:
En ungdomsbåt i mycket gott skick. Den berättar om ett allt folkligare seglarliv från senare tid. Konstruktör Gösta Svensson, byggd på Säffle båtbyggeri.

Motorbåten “Graziella” från 1932, Täby, Stockholms län:
Ritad av den välkände C G Pettersson. Båten har underhållits omsorgsfullt och återställts till sitt ursprungliga utseende. Byggd på Fröbergs varv, Lidingö.

Segelbåten “Taifun” från 1948, Sollentuna, Stockholms län:
En god representant för den senare typen av skärgårdskryssare där regeln utnyttjats till fullo. Den aktuella båten är konstruerad av en av de främsta på området, Knud H Reimers. Taifuns skick är dessutom gott. Byggd på Bröderna Erikssons båtvarv i Strängnäs.

Segelbåten “Fair Wind” färdig 1948, Lidingö, Stockholms län:
En god representant för kustkryssare konstruerade av Åke Améen, kända för sin goda sjöduglighet. Stora delar av båten är i ursprungligt skick samtidigt som åtgärden att redan 1958 plasta skrovet är en kulturhistoriskt intressant årsring. Byggd i Rossätra, Vätö.

Segelbåten “Aurora” från 1961, Östhammar, Uppsala län:
En havskryssare med många bibehållna originaldetaljer. Konstruerad och byggd av Harry Hallberg, Ellös, Orust.

Motorbåten “Fiorella” från 1912, Lidingö, Stockholms län:
En av mycket få exemplar av de tidiga snabbgående motorbåtarna. Dess historia såväl som det unika originalskicket gör båten i högsta grad skyddsvärd. Konstruktör C G Pettersson, byggd hos Bröderna Larsson, Kristinehamn.

“Pärlan” från 1961, Göteborg, Västra Götalands län:
En entypsbåt konstruerad i Norge av Thorvald Gjerdrum. Denna båt är byggd på Skåléns varv i Säffle och har seglats främst på västkusten och i Vänern.

Motorbåten “Pontus” från 1936, Örnsköldsvik, Västernorrlands län:
Ritades av den välkände C G Pettersson. Båten är fortfarande i ursprungligt skick. Byggd på N Sundins varv, Docksta. Båten finns i örnsköldsvikstrakten i medan ägaren idag är bosatt i Västerås i Västmanlands län.

Motorbåten “Else” från 1932, Fränsta, Västernorrlands län:
Båten är i bästa skick och helt bibehållen i sitt ursprungliga utförande. Konstruerad och byggd av Oskar Kjellberg, Trosa.

Salongsbåten “Taifun” från 1908, Norrtälje, Stockholms län:
En av landets äldsta bevarade motorbåtar som aldrig genomgått några omfattande förändringar. Konstruktör Albert Andersson, byggd vid Halldin & Co Mek Verkstad, örebro.

Motorbåten “Fisken” från 1960, Ludvika, Dalarnas län:
En plastracer som fortfarande efter nästen femtio år ser ut som den gjorde när den kom från fabriken. Konstruktör Olle Enderlein, byggd vid Malmö flygindustri.

Segelbåten “Tärnungen” från 1929, Torslanda, Västra Götalands län:
En klinkbyggd kosterbåt. Den har en väldokumenterad historik och är i gott skick. Konstruerad och byggd av Hjalmar Larsson, Kungsviken.

Segelbåten “Monsunen” färdigbyggd 1943, Torslanda, Västra Götalands län:
Båten har både en unik historia och en särpräglad konstruktion. Konstruktör A Laurin och Å Eliasson, byggd hos Arvidsson och Karlsson, Svineviken.

Motorbåten “Kristina” från 1961, Sollentuna, Stockholms län:
En sportbåt av en modell som var populär under en lång tidsperiod (1930-1960-talet). Den har under 2000-talet återställts till mycket fint skick. Konstruerad och byggd av Owe Forslund, Stockholm.

Segelbåten “Bums” från 1963, Göteborg, Västra Götalands län:
En nordisk folkbåt byggd på Orust. Båten är i välhållet ursprungligt skick. Konstruerad av Tord Sundén, byggd vid Seldéns båtbyggeri, Orust.

Motorbåten “Solavae” från 1921, Rimforsa, Östergötlands län:
Tillverkades vid AB Andrée & Rosenqvist OY i Åbo, Finland. Båten har inte byggts om utan är i ursprungligt skick. Konstruktör C S Andrée.

Salongsmotorbåten “Valkyrian” från 1910, Stockholm, Stockholms län:
En av de äldsta klassiska Petterssonbåtarna. Konstruktör C G Pettersson, byggd på Nymans verkstäder, Uppsala.

 

Sverige först i Europa med k-märkta fritidsbåtar

Sverige blir först i Europa med k-märkning av fritidsbåtar.

Sverige blir först i Europa med k-märkning av fritidsbåtar. Med det nystartade projektet K-märkt fritidsbåt vill Sjöhistoriska museet uppmärksamma de äldre fritidsbåtar som ingår i vårt flytande kulturarv och underlätta bevarandet av dem. Sverige blir därigenom först i Europa med att k-märka fritidsbåtar.

Från att under 1800-talet ha varit ett nöje främst för överklassen har intresset för båtägande ökat under 1900-talet. I folkhemmets Sverige öppnades möjligheten för många att skaffa sig en fritidsbåt.

Antalet har sedan ständigt ökat och intresset för båtliv är väldigt stort. Det innebär att en stor del av det flytande maritima kulturarvet är privatägt och inte förvaltas av museer eller andra traditionella, kulturhistoriska institutioner.

– Genom att k-märka fritidsbåtar vill vi uppmuntra det privata ägandet och brukandet och samtidigt öka kunskapen om de kulturhistoriska värdena och hur de bevaras på bästa sätt, säger Fredrik Blomqvist, intendent på Statens maritima museer.

– Vi hoppas att k-märkta båtar ska kunna ges förmåner av exempelvis klubbar, hamnar och varv och på så sätt göra ett spännande kulturarv mer synligt, underlätta bevarandet av det och höja statusen på den äldre fritidsbåtsflottan,

Sjöhistoriska museet driver bevarandefrågor när det gäller fritidsbåtar och förvaltar bland annat den stora samlingen av originalbåtar i Båthall 2 på Galärvarvet i Stockholm.

Sjöhistoriska ingår i Statens maritima museer som är den myndighet som formellt fattar beslut om k-märkning. Sedan 2001 k-märker Statens maritima museer i ett liknande projekt kulturhistoriskt värdefulla fartyg. Initiativet till k-märkning av fritidsbåtar togs i slutet av 2007 genom att ett förslag skickades ut på remiss till allmänheten.

– Vi är väldigt glada över det engagemang som båtföreningar och privatpersoner har visat. Trycket utifrån har varit stort och många är positiva till k-märkningen så det känns verkligen kul att projektet nu är igång på allvar, säger Fredrik Blomqvist.

Den första ansökningsperioden för K-märkt fritidsbåt är mellan den 16 mars och den 30 april 2009.

Här finns mer info om k-märkningen av fritidsbåtar.