Sjöfyllerilagen ska ses över i vår

Civilutskottet har fått bifall av riksdagen om en en snar översyn av den omtvistade så kallade sjöfyllerlagen.

Den 8 november var det åter debatt i Riksdagen om en översyn av den så kallade sjöfyllerilagen.

Detta efter flera år av påtryckningar av olika grupper som menar att denna lag är ett resultat av ”klåfingrighet från allt för många okunniga politiker och tjänstemän”.

Riksdagen gav klartecken till en översyn av alkohollagen till sjöss..

Ivrigast av motståndarna till lagen är Båtfolket.se som framhåller att man inte har kunnat härleda 0,2 lagen till någon ökad sjösäkerhet sedan den infördes 2010.

Vidare hoppas Båtfolket.se att vårens utvärdering och översyn ska ledas av en sakkunnig person som inte nödvändigtvis är politiskt tillsatt.

– Antingen att man återgår till den tidigare lagen – som var tillräcklig – eller att man gör en anpassning/kompromiss till våra grannländer, skriver Båtfolket.se i ett pressmeddelande.

Se också:
Elias analys – Naturens lagar har inga paragrafer.

Civilutskottet vill utreda sjöfyllerilagen

Civilutskottet anser att sjöfyllerilagen bör ses över och föreslår nu regeringen att saken utreds. 

Civilutskottet har kommit fram till att sjöfyllerilagen bör utredas och ställer sig nu bakom ett tillkännagivande till regeringen om en översyn av sjöfyllerilagen.

Så här lyder sammanfattningen i Civilutskottets betänkande:

“Utskottet föreslår ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkanden om sjöfylleri. Enligt utskottet bör regeringen utvärdera det utvidgade straffansvaret för sjöfylleri som infördes 2010.”

Den ideella aktionsgruppen Båtfolket.se ser detta som ett stort framsteg efter att i åtta års tid ha arbetat med att få till en justering av 0.2 lagen.

“Missar målet”
– Lagen missar målet. Det sker samtidigt som bland annat drunkningsolyckorna skjuter i höjden och det råder ett underskott av polisiära resurser för att utreda och förhindra brott i samhället. Ingen politiker i världen kan anse att en sådan prioritering är rätt och riktig, skriver de i en av sina många debattartiklar gällande sjöfyllerilagen.

Se också:
Båtfolket.ses debattartikel – Faktaresistens hindrar översyn av sjöfyllerilagen.

Faktaresistens hindrar översyn av sjöfyllerilagen

annons Hela artikeln linje langre 1 stor

2010 infördes en ny alkoholgräns med endast 0,2 promille alkohol i blodet för att lagföras som ”full” på sjön. Lagen är inte stiftad på saklig grund och har lett oss fel. 

Ett antal ledande politiker har utryckt sig positiva till en utvärdering av ”sjöfyllerilagen”. Trots det händer ingenting. När Civilutskottet varje år behandlar motioner om en översyn så sopas frågan under mattan. Ofta parat med floskler som att ”alkohol och båtliv hör inte ihop” eller ”det är klart att man skall vara nykter på sjön”.

Ignoransen för fakta är slående. 0,2-promillefrågan är ett skrämmande exempel på faktaresistens, men också hur politikerna skapar alternativa fakta. Lagen kom till för att öka säkerheten till sjöss.

När det nu visar sig att lagen inte ger någon verklig effekt på antalet olyckor hänvisar politikerna istället till attitydförändringar. Vi håller med! Attityden till Kustbevakningen är klart försämrad och tilltron till politiken likaså.

Lagen missar målet. Det sker samtidigt som bl a drunkningsolyckorna skjuter i höjden och det råder ett underskott av polisiära resurser för att utreda och förhindra brott i samhället. Ingen politiker i världen kan anse att en sådan prioritering är rätt och riktig. Ändå finns 0,2-promillelagen kvar.

Här är ett antal faktabaserade skäl att ompröva denna lag:

0,2-promillelagen har inte någon påvisbar effekt på antalet allvarliga olyckor som sker med fritidsbåtar.

Redan 2011 slog Sjörättsinstitutet fast: I ett undersökt material om 350 sjöfylleridomar (1994–2010) har sjutton fall av död eller allvarlig kroppsskada befunnits orsakade av berusning över 1 promille, medan ett enda sådant förekommer med lägre påverkan, som enligt domstolen inte behöver ha orsakat olyckan. (Marine Intoxication in Swedish Case Law, Stockholm 1911 Jure Förlag 2011. ISBN 978-91-7223-442-0).

Efter att lagen varit verksam i sju år så går det inte att visa att den haft något signalvärde eller förebyggande effekt vad gäller allvarliga olyckor.

Antalet dödsolyckor har minskat stadigt under mer än 40 års tid – opåverkad av den nya lagstiftningen – och är nu nere på ett 30-tal per år. (Det har varit samma utveckling i Norge som alltjämt har 0,8 promille som gräns). De senaste åren har dock minskningstakten i absoluta tal nästan avstannat då totala antalet fritidsbåtsolyckor är få. De olyckor som sker omfattar primärt små fritidsbåtar samt kajaker i insjöar och dessa små farkoster omfattas inte av lagen.

Lagen kostar samhället stora resurser att upprätthålla.

Detta är särskilt allvarligt då våra gemensamma resurser för att upprätthålla lag och ordning i Sverige är hårt ansträngda. Vi har t.ex minst antal poliser per capita i hela Europa.

Antalet omkomna i fritidsbåtsolyckor som omfattas av 0,2-promillelagen är ytterst få och bör sättas i relation till andra olyckor som sker på människors fritid. Det tydliggör att lagen varken träffar målet eller fyller sin funktion.

Två jämförande exempel: I fjol drunknade 20 människor i Sverige i samband med olyckor på isen. Det är en ökning med 16 personer jämfört med året innan. Totalt omkom 115 personer i drunkningsolyckor 2016. Detta ska sättas i relation till ett fåtal personer som omkommer i fritidsbåtolyckor med båttyper som omfattas av lagen och som därtill forskningen visat inte har bäring på de låga alkoholhalter som den nya sjöregeln omfattar.

Lagen har minskat intresset för fritidsbåtsliv. Ett minskat intresse för ett sunt fritidsbåtliv i Sverige var inte en önskad effekt av lagen.

Enligt Transportstyrelsens båtlivsundersökning framgår att sedan lagen infördes har antalet vuxna svenskar som vistas i fritidsbåt minskat. Kustbevakningen styrker i media att det är färre båtar ute på kvällstid efter att lagen tillkommit. Bransch, service-stationer och turistnäring vittnar om samma sak. Är det vad lagen syftade till?

Lagen kriminaliserar personer utan att det finns några offer. Lagen har kriminaliserat svenskar som på sin fritid till sjöss konsumerar små mängder öl eller vin utan att det går ut över någon annan.

Den som exempelvis dristar sig till att i ytterst låg hastighet (lägre än 15 knop) korsa en fjärd efter bara ett glas vin riskerar ett straff motsvarande ringa misshandel och det bara för man färdas i en viss typ av fritidsbåt. Är det en rimlig straffpåföljd frågar sig många? Är den teoretiska topphastigheten en rimlig gräns för så pass hårda straff? Dagsböter på över trettiotusen är inte ovanligt.

Inget annat ”båtland” i världen har en liknande lag. Såväl Finland som Norge har avvisat vår lag efter att ha utvärderat den.

Våra nordiska grannar har efter att granskat vår lag avvisat den. Delvis baserat på just svensk forskning. Norge har en gräns på 0,8 promille för fritidsbåtar och Finland 1,0 promille.

Lagen har lett till ett antal domar som visar att lagen inte bidrar till ett säkrare båtliv och som därtill varit direkt kränkande för de som utsatts för övervakningen. Ett bland många exempel:

En man flyttar sin gummijolle för att säkra upp den för ett annalkande oväder. Båtägaren frikändes i tingsrätten, men fälldes i hovrätten. Ärendet har nekats prövningsrätt i högsta domstolen. Tilläggas kan att i detta fall fungerade inte polisens stationära alkoholmätare (den så kallade ”Evidenzern” som används vid verifiering). Så istället kallades på en polisbil med 2 man från Strömstad 3 mil bort. Allt för att konstatera 0,28 promille. Domen visar att lagen också kan omfatta de som nödgas flytta en båt pga av annalkande oväder.

Lagen har tydliggjort allvarliga brister i våra myndigheters informations- och tjänstemannaansvar.

Kustbevakningen (KBV) basunerar varje år ut att ”färre kör fulla på sjön”. De konstaterar att antalet fritidsbåtägare som genomgått sållningsprov och ertappats med mellan 0,2-1,0 promille i blodet har minskat sedan lagens tillkomst och deras intensifierade insatser.

De ger också sken av att det minskat antalet allvarliga olyckor (se även nedan). KBV ska enligt regleringsbrevet arbeta med identifierade problem. Det finns inget som talar för att KBV:s insatser med att lagföra fritidsbåtägare med låga alkoholhalter har haft någon verklig effekt på antalet olyckor.

Informationsgivningen är alltså skev och osaklig. Aldrig nämner ordningsmakten eller våra myndigheter skillnaden mellan fritidsbåtens praktiska betydelse i sjön för folk och bilens på land, utan jämställer osakligt såväl den praktiska betydelsen som de säkerhetsmässiga aspekterna. De producerar ”alternativa fakta”.

Ett antal vallöften och utfästelser i riksdagen – företrädande en klar majoritet i riksdagen – har givits om att lagen ska utvärderas och att det bör ske en översyn.

Det är hög tid att uppfylla utfästelserna. Noterbart är att vår inrikesminister Anders Ygeman inför valet 2014 (då i egenskap av ordförande i Trafikutskottet) besvarade Svenska Båtunionens valenkät i tidningen Båtliv (medlemsorgan för 170 000 båtägare) och uttalade att Socialdemokraterna ser positivt på att utvärdera nya sjöfyllerilagen.

Läs vidare på www.båtfolket.se där man också kan tanka ner “Vitboken” med fakta i ärendet.

Avsändare: Båtfolket.se
Foto: Lasse Allard

Launch like a boss!

Den flinke norrmannen  som i en tidigare video visat hur man lägger till som ett proffs – och fått miljoner tittare – gör nu storstilad comeback. Bered er på ett rejält garv!

Att göra en underhållande video om nykterhet – att dela ut pekpinnar men samtidigt locka till garv – är en bedrift!

Men norska nykterhetsgänget på AV-OG-TIl har gjort det igen. 

“Launch like a boss” betyderpå ren svenska  att lägga ut eller sjösätta som ett proffs.

En bra karl reder sig själv heter det ju och här får vi se ett typexempel på vad det gamla ordspråket går ut på. En  man  blötlägger sin båt på egen hand, när han själv redan sitter vid rodret. Utan assistans, och utan att kliva upp på land efter att båten fått vatten under skrovet, skickar han sedan tilbaka trailern till bilens dragkrok. Hur det går till? Se videon…

 Norsk fyllefilm Artikel
I förra videon, som ni kan se här ovan, så visar den flinke norrmannen hur man lägger till som ett proffs

 

Norska fyllefilmen drar miljonpublik

<

Skön stajl, alkoholbudskap och pricksäkerhet i hamn är tre grejer som går hem hos folket. Inte minst hos amerikaner. Den här nya norska nykterhetsvideon har fyra miljoner visningar.

Det råder inga tvivel om att man kan slipa fram en riktigt ball image trots att man sitter i en lika sliten som liten gammal häck till båt. Men om en del i ballhetsplanen är att göra den perfekta tilläggningen måste man också hålla sig nykter.

Det är i alla fall vad den norska nykterhetsföreningen AV- OG TIL vill förmedla med den här sköna videon som sprider sig snabbt över webben, såväl i Skandinavien som internationellt. 

Norsk fyllefilm 1Bakom videon står norska organisationen AV-OG-TIL.

Nu har en ny video publicerats som ytterligare utvecklar hur man beter sig till sjöss – om man har riktig koll.

Sober sailingUppföljarvideon som visar hur man sjösätter som ett proffs!

Så här beskriver den norska nykterhetsorganisationen sin verksamhet:

Vi arbeider for godt alkovett i hverdagen. Bak organisasjonen står politiske partier, offentlige virksomheter, faglige- og frivillige organisasjoner. Ved å sette fokus på situasjoner der alkohol utgjør en særlig risiko eller kan være til ulempe for andre, bidrar AV-OG-TIL til å redusere de uønskede følgene av alkoholbruk i samfunnet og gjøre hverdagen tryggere for alle.

Godt alkovett handler om å tenke seg om før man drikker. Derfor har vi definert syv situasjoner der alkohol utgjør en særlig risiko. Disse situasjonene er: trafikk, båt- og badeliv, samvær med barn og unge, livskriser, graviditet, idrett og arbeidsliv.

Norsk fyllefilm 2Besök AV-OG-TILs Facebooksida. 

Naturens lagar har inga paragrafer

Att stifta lagar på land är en sak. Men att göra detsamma till sjöss är att ge sig ut på djupt vatten.

Jag har en båt som jag brukar sticka ut med ibland.

Det är fantastiskt. För när jag har kapat förtöjningarna så har jag 30 000 öar att välja bland. Och det bara i Stockholms skärgård. Om jag vill åka lite längre så finns det mer än 30 000 till.

Sveriges kustremsa, som sträcker sig från Svinesund i väster till Haparanda i norr, är 270 mil lång. Om man räknar alla vikar, uddar och öar så blir strandremsan 800 mil.

Det är ett imponerande område som saknar motstycke. Därtill har vi den världsunika allemansrätten som ger ännu mer frihet. Men som också kräver att man tar ansvar.

Säkert med båtliv
Det gör båtfolket med den äran. Över lag. Det är därför som klotter, nedskräpning och vandalisering är något som man mest ser långt uppe på torra land. Dessutom är båtliv, enligt statistiken, en jämförelsevis mycket säker fritidssysselsättning.

För en del är dock sjön något okänt som måste regleras till varje pris. En föga avundsvärd uppgift. Ty att författa en lag som fungerar för det ständigt föränderliga havet med alla dess olika typer av flytetyg är svårt. Mycket svårt. Även om det behövs.

Märkligt nog är det ofta de som har minst erfarenhet av båtlivet som är ivrigast med att föreslå nya lagar. 

Ta bara den nya flytvästlagen i Norge till exempel. Den lag som tvingar alla som färdas i båtar under åtta meter att bära flytväst. I praktiken innebär den att man måste ha flytväst när man tuffar fram i en trång kanal med en snipa samtidigt som det går utmärkt att vara utan när man flyger fram över vågtopparna i en större högfartsbåt.

Fullt laglig att färdas i utan flytväst i Norge, till skillnad från båtar under åtta meter. 

Inget fel att bära flytväst. Tvärt om. Den räddar liv. Men den nya norska flytvästlagen var dömd att hånas i spaltsjömil på sociala medier innan den ens var ett dygn gammal. Se här till exempel.

Lika svårt är det att bestämma fartbegränsningar som passar alla flytetyg och de båtförare som vill eller förmår köra ansvarsfullt ändå. I vissa fall gör en fartbegränsning mer skada än nytta.
Här följer ett exempel:

Lagligt men fel ändå
För fem somrar sedan hade jag lagt till vid en båtmack då en Flipper 850 körde förbi i perfekt laglig hastighet. Föraren höll stadiga 12 knop, drog enorma svall och min båt lyftes/spolades upp på båtmackens pontonbrygga.

Men vad säga? Enligt lagen var han felfri. Dessutom hade han säkert koll på om fartbegränsningarna till sjöss gäller över grund eller genom vattnet. Något som jag fortfarande inte har lyckats ta reda på.

Om han istället hade kört i lätt och fin planing i 25 knop hade jag sluppit få en jättebuckla i min plåtbåt. Det bästa hade förstås varit om han hade känt sin båt, förstått att den drar som mest svall i just 12 knop och kört i deplacementfart utanför macken.

Att köra lagligt är en sak. Att köra hänsynsfullt är ofta en helt annan. 

Och så har vi alkohollagen till sjöss. Den lag som inte har någonting emot att man tar sig ett ett par hagel, oklart hur många, och sedan kör båt. Det gäller bara att båten som man sedan ska köra är under 10 meter lång och inte KAN göra mer än 15 knop.

Betyder det att man får köra hem sin snabbgående båt om man bara skruvar ur ett en eller ett par tändstift innan man ska hem från skärgårdskrogen för att dämpa toppfarten? Eller på något annat sätt stukar till några hästar i motorrummet? Kanske bara sätter ett hänglås under gasreglaget, så att det inte kan tryckas ned hela vägen, och lämnar nyckeln iland?

Att veta vilka båtar som omfattas av sjöfyllerilagen är inte så lätt alla gånger. 

För övrigt är de flesta, för att inte säga alla båtar, olämpliga att framföra på med alkohol i kroppen. Det vill säga om man inte, till exempel, överraskas av oväder från fel håll och måste göra en nattlig manöver för att rädda sig, sitt och de sina. Speciellt farligt, har det visat sig, är det att (lagligt) köra eller ro en liten långsamtgående öppen båt på skyddat vatten med en knapp innanför västen.

Sedan säger sjöfyllerilagen att man inte får ha över 0,2 promille i blodet om man utför en betydande uppgift för båtens framfart. Kanske något att tänka på om du skulle få för dig att öppna en flaska rött medan du lägger in rutten i GPS:en kvällen innan avfärd?

Båtlängden inte solklar
För att ytterligare komplicera det hela så låter sig havets alla flytetyg inte sorteras in i fack så lätt. Om så vore så skulle man åtminstone kunna ange en ungefärlig toppfart för en Hobie-Cat, en windsurfingbräda eller en isjakt. Upp med en hand, förresten, den som kan svara exakt på hur ett peke eller en badbrygga ska vara utformad för att den ska räknas, alternativt inte räknas, som del av båtlängden.

Hur fort kan en Hobie-Cat gå?

Huruvida det är rätt eller fel med lag om flytväst, promillegräns, fartbegränsningar och vad det än må vara tänker jag inte ta ställning till i denna krönika. Däremot lutar det starkt åt att jag återkommer till några utvalda delikatesser när det gäller detta framöver.

Här nöjer jag mig med att peka på svårigheterna med att författa vettiga lagtexter för ett hav som inte kan tämjas. Tjusningen med båtlivet är som bekant samspelet med naturen och omgivningen och att man måste anpassa sig till väder, vindar, vågor, strömmar, årstider, missvisning, hög- och lågvatten, flora, fauna, häckningstider, trafiktäthet, besättningens kunskapsnivå, och mycket mer.

Svårt med kontroll
Egentligen handlar det bara om att ta ansvar och hänsyn i stort och smått. Vilket de allra flesta saltstänkta semesterfirare gör med den äran.

Den lilla klick som inte gör det är också de som syns mest och det troliga är att de heller inte är så  nogräknade när det gäller det som står i lagboken. Helst eftersom de vet att ordningsmakten inte på långa vägar har resurser att upprätthålla allmän ordning bland de över 60 000 öarna, kobbarna och skären.

Men det är en annan historia.

“Varje dåre kan finna på regler, och alla dårar ska följa dem.”
Citat av Henry David Thoreau 1817-1862, som var en amerikansk författare, naturvetare och filosof. Han var mest känd för Walden (Skogsliv vid Walden, 1854) som är en reflektion över enkelt leverne i naturliga miljöer. Han inspirerade bland andra storheter som Mahatma Gandhi och Martin Luther King.

Ingångsfoto: Gustav Morin. 

Sjöfylla med politiker, prylfrossa och het båt för seglarhipsters

Vad tycker Stefan Löfven och Jimmie Åkesson om sjöfyllerilagen? Det får vi veta genom imitatören och satirmästaren Göran Gabrielsson. Vi gör också enkät i frågan och Sweboats vd uttalar sig. Därtill frossar reportrarna Claes och Elias i båtprylar, vi snackar båtutbildning och dyker ner i  en båt som alla balla seglare borde gilla.

Gräns för sjöfylleri kan ändras

Regeringspartierna är överens om att införa en undre promillegräns för sjöfylleri, sannolikt på 0,2 promille, erfar Ekot.
Tidigare har Moderaterna sagt nej, men nu ska regeringen lägga fram ett förslag senare i höst.

– Vi är överens att lägga fram en proposition från alliansen, det tycker jag är bra. Personer som kör större båtar, som kan vara farliga för andra, har alla hittills insett att det är rimligt att vara nykter. Nu är det ett krav på att vara nykter för det kan skada andra människor, inte minst barnfamiljer som är ute och åker i våra vattendrag, säger folkpartisten Johan Pehrson.

I dag finns en gräns för grovt sjöfylleri på en promille. Den som har en lägre promillehalt måste köra båten på ett farligt sätt för att det ska vara olagligt och den regeln har varit för otydlig, enligt exempelvis Kustbevakningen och sjöpolisen.

Regeringen kommer nu med ett förslag i november. Det är inte färdigförhandlat än och kan ändras. Men enligt Ekots källor talar nu det mesta för att det införs en ny gräns sjöfylleri på 0,2 promille, precis som för rattfylleri.

– Det är pedagogiskt och enkelt med samma gräns till sjöss och land, då vet alla vad som gäller. En sådan gräns skulle vara positiv, säger Johan Linander, centerpartist i riksdagens justitieutskott.

I tidigare förslag så har det funnits undantag. Exempelvis att den som har en båt som inte kan gå fortare än sju knop, eller som är kortare än sju meter, ska kunna ha en högre promillehalt, utan att bli fälld för sjöfylleri. Hur undantaget ska utformas i den kommande propositionen är inte klart än.

– För Folkpartiet liberalernas del är det viktigt att man undantar båtar och sjödon som är ofarliga för omgivningen. Det är olämpligt att vara berusad om man är ute och paddlar kanot, men man kan inte rimligtvis skada någon annan än sig själv, säger Johan Pehrson.

Ekot/www.sr.se