sjöfylleri

Sjöfylleridömd 140 meter innanför svenska gränsen

av

AlkoHan var på väg med sin kabinbåt från Hvaler till Halden i sydöstra Norge. Med någon öl i kroppen var han inom ramen för Norges alkolag men han råkade styra 140 meter in på svenskt vatten och blev bötfäld på 30 000 kr. 

Han var på väg med sin kabinbåt från Hvaler till Halden i sydöstra Norge. Han hade några knappar innanför västen. Inget konstigt i det. För i Norge är det fullt lagligt att köra båt med upp till 0,8 promille alkohol i blodet. 

Men vad han inte tänkte på var att han plötsligt befann sig 140 meter in på svenskt vatten där det som bekant inte är tillåtet att köra båtar som är över tio meter långa eller som kan gå fortare än 15 knop.

Den svenska Kustbevakningen slog till och det visade sig att mannen hade ätit gott med kompisar ombord. Och därtill druckit sig upp till en promillehalt av olagliga 0,54. Då hjälpte det inte att han bara hade förirrat sig över gränsen med 140 meter.  Ej heller att havet var tomt båtar och att han körde sakta.

Detta skedde 2012 och året efter blev domen i Uddevalla tingsrätt 40 dagsböter á 750 kronor, alltså en bot på 30 000 kronor.

“Ompröva sjöfyllerilagen”

av

SjofylleriSjöfyllerilagen med en promillegräns på 0,2 som infördes i juni 2010 har länge varit ett hett ämne. I en riksdagsmotion föreslår nu Maria Abrahamsson (M) att lagen ska omprövas. Läs motionen i sin helhet.

Foto: Kustbevakningen.

Förslag till riksdagsbeslut:

“Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att överväga en översyn av 0,2-promillegränsen till sjöss.

Motivering:

Vi träffar många barnfamiljer som inte vill möta fyllon i snabba båtar, konstaterade en representant för sjöpolisen i somras (DN 23/7 2013). Och alla är förstås överens om att man inte får vara full på sjön, oavsett om man bara har ansvar för sig själv, en besättning eller andra sjötrafikanters säkerhet. Det är därför vi sedan länge har en straffbestämmelse om sjöfylleri. Gränsen för grovt sjöfylleri går vid 1,0 promille alkohol i blodet och brottet kan ge fängelse i två år.

Polisen och kustbevakningen har denna sommar glatt oss med rapporter om att fylleriet till sjöss har minskat. Men vad man då menar är inte att antalet berusade båtförare har blivit mindre. Nej, vad man främst syftar på är att den nya 0,2-promillegränsen har fått folk att helt avstå från att greppa rodret eller båtratten redan vid en obetydlig förtäring av alkohol.

Den nya regeln infördes den 1 juni 2010 och gäller för skeppare och besättning på båtar som kan framföras i en hastighet av minst 15 knop eller har ett skrov på minst 10 meter. Det är alltså inte bara fartvidunder och stora fartyg som träffas av lagen utan även mindre och mellanstora båtar omfattas.

Lagstiftningen motiverades av sjösäkerhetsskäl. Enligt riksdagen fanns det anledning att se lika allvarligt på alkoholpåverkan till sjöss som i trafik på väg (2009/10:CU14). Men den nya promilleregeln gör ingen skillnad i det fallet. Den avskräcker varken den som kör båten på väg hem från en blöt fest, eller den alkoholiserade kaptenen på skärgårdsfärjan som kör på grund eller rakt in i bryggan med passagerare och allt.

Det finns inga belägg för att en så låg promillehalt som 0,2 är sjösäkerhetsmässigt motiverad. Det slog Högsta domstolen fast i en dom sommaren 2012. HD framhöll att risken från trafiksäkerhetssynpunkt är lägre vid promillekörning till sjöss än i vägtrafik. I klartext betyder det att landets högsta juridiska instans underkänner riksdagens resonemang om att en måttlig alkoholpåverkan till sjöss är lika straffvärd som samma alkoholpåverkansgrad vid bilkörning. En person som har druckit några glas vin kan vara livsfarlig bakom bilratten där det fordras snabba reflexer och blixtsnabba situationsbedömningar. Medan sunda förnuftet säger att en person som har druckit några glas vin och greppar rodret till en båt har mycket mer gott om tid att bedöma och reflektera över vilka manövrer som behöver göras för att undvika faror. Att tala om ”sjöfylla” vid 0,2 promille är att missbruka svenska språket.

Sjösäkerheten för båtåkande barnfamiljer och alla andra båttrafikanter har alltså inte stärkts av 0,2-promillegränsen. Däremot slår regeln mot den stora majoritet av båtförare för vilka båtlivet betyder naturupplevelser, frihetskänsla och social samvaro, ibland i förening med en viss alkoholförtäring. Och detta utan att den utgör någon som helst fara för de själva eller andra.

Med anledning av Högsta domstolens avgörande och med tanke på att 0,2-promillegränsen har varit i kraft under fyra sommarsäsonger är tiden mogen att se över om lagens effekter överensstämmer med lagstiftarens intentioner. En sådan översyn bör också ifrågasätta promillegränsen samt överväga om den bör göras mindre extrem och anpassas till vad som gäller i våra grannländer: Norge 0,8 promille, Finland 1,0 och i Danmark 0,5 men då bara för höghastighetsbåtar.“

Maria AbrahamssonMaria Abrahamsson (M) har lämnat in en motion till Riksdagen om att ompröva 0,2 promillegränsen på sjön.

www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar se filmen (ingångsbilden) när vi testar flytvästar och smått berör ämnet sjöfylla: flytvästtest hos brandkåren.

45 000 i dagsböter för sjöfylleri

av

En man från Stockholm döms av hovrätten till 45 000 kronor i dagsböter för att han förra sommaren körde båt berusad på Stadsfjärden i Trosa. Hovrätten skärper därmed tingsrättens dom och höjer bötesbeloppet med 9 000 kronor.

Mannen hade 0,39 milligram alkohol per liter i utandningsluften. Gränsen för sjöfylleri går vid 0,1 milligram, vilket motsvarar 0,2 promille.

Hovrätten höjer bötesbeloppet från 150 kronor till 750 i 60 dagar, totalt 45 000 kronor. Rättens motivering är att mannen är ensamstående höginkomsttagare med en årslön på nära en miljon kronor.

Ny sjöfyllerilag från 1 juni 2010

av
Ny sjöfyllerilag från 1 juni

Ny sjöfyllerilag från 1 juniFrån och med den 1 juni 2010 införs en nedre promillegräns på 0,2 promille till sjöss. Regeln gäller alla båtar som kan framföras i minst 15 knop eller har ett skrov som är längre än tio meter. I praktiken större snabba motorbåtar. Men det innebär inte att man går fri om man är packad och kör en eka eller seglar på ett sätt som innebär fara för sjösäkerheten. Där gäller samma regler som tidigare.

– Vi får nu samma regler till sjöss som redan gäller på vägarna och det är bra. Jag tror att tiden är mogen för detta. Det är självklart för oss att vara nykter på vägarna och jag tror att samma inställning snart också gäller på sjön, säger Kristina Falk Strand, chef för brottsbekämpningsenheten på Kustbevakningen.

Riksdagen har nu fattat beslut om att införa en fast nedre gräns på 0,2 promille för sjöfylleri. Regeln gäller alla båtar som kan framföras i minst 15 knop eller har ett skrov som är längre än tio meter.

Både den som framför båten och personer ombord med uppgifter som har stor betydelse för fartygets säkra framförande omfattas av de nya reglerna.

Den nya lagen gäller för såväl yrkessjöfart som fritidssjöfart.

Även när det gäller grovt sjöfylleri utvidgas straffansvaret för de fartyg som omfattas av promilleregeln. 1,0 promille blir en absolut gräns, och den som har mer alkohol i blodet än så döms för grovt sjöfylleri.

– Det är bra att reglerna blir tydliga och klara. Förutsägbara bestämmelser ökar rättsäkerheten, säger Kristina Falk Strand.

Den nya lagen innebär också att Kustbevakningen och Polisen får göra slumpmässiga nykterhetskontroller till sjöss för att kontrollera nykterheten i svenska vatten.

För båtar under tio meter och som går långsammare än 15 knop gäller samma regler som tidigare. Kustbevakningen har rätt att stoppa dem och kontrollera nykterheten om man kan misstänka att båtföraren är påverkad av alkohol eller annat medel och inte kan framföra båten på ett säkert sätt.

En båtförare som är påverkad av alkohol kan dömas för sjöfylleri om inte båten kan framföras på ett säkert sätt.

Om båtföraren har minst en promille alkohol i blodet, är avsevärt påverkad eller kör båt på ett sätt som innebär stor fara för säkerheten till sjöss, kan domen bli grovt sjöfylleri.

 

 

Gräns för sjöfylleri kan ändras

av

Regeringspartierna är överens om att införa en undre promillegräns för sjöfylleri, sannolikt på 0,2 promille, erfar Ekot.
Tidigare har Moderaterna sagt nej, men nu ska regeringen lägga fram ett förslag senare i höst.

– Vi är överens att lägga fram en proposition från alliansen, det tycker jag är bra. Personer som kör större båtar, som kan vara farliga för andra, har alla hittills insett att det är rimligt att vara nykter. Nu är det ett krav på att vara nykter för det kan skada andra människor, inte minst barnfamiljer som är ute och åker i våra vattendrag, säger folkpartisten Johan Pehrson.

I dag finns en gräns för grovt sjöfylleri på en promille. Den som har en lägre promillehalt måste köra båten på ett farligt sätt för att det ska vara olagligt och den regeln har varit för otydlig, enligt exempelvis Kustbevakningen och sjöpolisen.

Regeringen kommer nu med ett förslag i november. Det är inte färdigförhandlat än och kan ändras. Men enligt Ekots källor talar nu det mesta för att det införs en ny gräns sjöfylleri på 0,2 promille, precis som för rattfylleri.

– Det är pedagogiskt och enkelt med samma gräns till sjöss och land, då vet alla vad som gäller. En sådan gräns skulle vara positiv, säger Johan Linander, centerpartist i riksdagens justitieutskott.

I tidigare förslag så har det funnits undantag. Exempelvis att den som har en båt som inte kan gå fortare än sju knop, eller som är kortare än sju meter, ska kunna ha en högre promillehalt, utan att bli fälld för sjöfylleri. Hur undantaget ska utformas i den kommande propositionen är inte klart än.

– För Folkpartiet liberalernas del är det viktigt att man undantar båtar och sjödon som är ofarliga för omgivningen. Det är olämpligt att vara berusad om man är ute och paddlar kanot, men man kan inte rimligtvis skada någon annan än sig själv, säger Johan Pehrson.

Ekot/www.sr.se

Promillegräns till sjöss

av
Promillegräns till sjöss

Promillegräns till sjössSedan 1999 finns en promillegräns till sjöss. Men hur den ska tillämpas är långt ifrån klart. Professorn i sjörätt, Hugo Tiberg, analyserar problemen.

 

Sjölagen har sen många år förbjudit sjöfylleri. Någon promillegräns har man inte velat införa, för att en sådan inte passar alla de varierande förhållanden som råder till sjöss. Från sommaren 1999 finns lagen där i alla fall.

Sjön kräver en regel för alla fartyg, från roddbåtar och kanoter till racerbåtar och tankfartyg, för skilda uppgifter från utkik till navigatör och befälhavare och för skilda vatten från stilla insjöar och åar till världens oceaner.

Andra problem är att fartyg är bostäder för de ombordvarande, att de inte kan lämnas parkerade vid en vägkant, att kompetensbevis inte krävs för alla och att styrning sällan är den viktigaste uppgiften ombord.

Sjölagens regel förutsätter att domstolarna gör en bedömning av sådana omständigheter och sätter sig in i vilken nykterhet som är motiverad för varje särskild situation.

Är förhållandet “billiknande” är det skäl att hämta ledning från vad som föreskrivits för biltrafiken, men i andra fall får man modifiera alltefter vad sysslan och situationen kan kräva. Hur nykter måste kocken vara vid en överhavssegling för att alla ska få den mat som säkerheten kräver?

Dessa problem har allmänheten inte uppfattat och knappast heller de domstolar som bara tillfälligt behandlar sjöfyllerimål.

Allmänhet och riksdag har tryckt på om en promillegräns, utifrån tron att det inte finns anledning att bedöma sjölivet på annat sätt än vägtrafiken. Det tycks vara en spridd uppfattning att vi som kritiserar bilregler till sjöss vill se mellan fingrarna med onykterhet, och det talas om den “starka båtlobbyn” som har lyckats hindra införandet av en promillegräns om 0,2o/oo för vanlig sjöfylla och 1o/oo för grovt sjöfylleri!

Tyvärr har kravet på en onyanserad promilleregel stärkts av domstolarnas oförmåga att rätt gradera kraven, och det finns t.ex. domar som godtagit upp emot 2 o/oo eller ännu högre alkoholhalt hos en ensam motorbåtsförare som vanligt sjöfylleri, medan man vid olyckor eller regelbrott har varit beredd att sänka den praktiska gränsen för grovt brott neremot bilgränsen 1o/oo .

Framför allt har domstolarna visat sig inte förstå uppdelningen av funktioner på båtar och bestämningen av vem som ska vara hur nykter.

De okunniga påtryckningarna mot myndigheterna resulterade i ett uppdrag från riksdagen att införa en promillegräns, och regeringen tillsatte enligt det uppdraget en utredning, som slutligen lett till ändring i sjölagen från 1 juli förra året. Det har knappast varit en idealsituation för en lugn och objektiv bedömning av verkliga behov, men utredningen och justitiedepartementet har ändå kommit till en kompromiss som inte är alldeles hopplös.

Man har nöjt sig med en gräns på 1 o/oo för grovt sjöfylleri och överlåtit den vidare bedömningen åt en framtida utredning. Den föreslagna regeln är så utformad att vid bedömning av om sjöfylleri är grovt skall man särskilt beaktas om vederbörande haft minst 1 o/oo alkohol i blodet. Dessutom skall liksom förut beaktas hur han faktiskt var påverkad, vilken uppgift han hade ombord och vilken fara för sjösäkerheten som framförandet av båten eller fartyget kunde medföra.

Med tanke på domstolarnas svårigheter hittills att skilja problemen från vägtrafikens kan man räkna med att regeln i praktiken kommer att ge en sänkning av gränsen för grovt sjöfylleri för dem som styr, men hur man kommer att tillämpa reglerna för andra ombord förblir nog lika oklart som hittills.