Den flinke norrmannen som i en tidigare video visat hur man lägger till som ett proffs – och fått miljoner tittare – gör nu storstilad comeback.
Att göra en underhållande video om nykterhet – att förmedla ett viktigt budskap och samtidigt locka till garv – är en bedrift!
Här är vår sköna flinke och nyktra norske vän åter i en skön dans.
Foto: AV-OG-TIL og Melvær&Co.
Mer action av den flinke norrmannen:
Launch like a boss!
Norska fyllefilmen drar miljonpublik.
Wanneer je voor één keer je vrouw de boot laat parkeren…
Publicerat av UNIMEN den 12 juli 2016
Många som äger en stor lyxbåt anställer en skeppare. Den här videon visar varför.
Det är på inget sätt bekräftat att alkohol är inblandat i bilden. Men det är svårt att förklara skepparens agerande i videon på något annat vis. Kanske har någon “skitit i det blå skåpet” som Janne Loffe Carlsson sa i Göta Kanal när han blivit utsatt för sabotage och fått sin ena propeller bortmonterad, med konsekvensen att hans hamnmanövrar gick åt pipan – närmare bestämt rakt upp på ett biltak.
Oavsett vilket så får man en tankeställare när man ser videon.
Här får ni se…
Hur man lägger till som ett proffs – på riktigt!
Sveriges farligaste grund!
Brytande våg skapar katastrofal angöring
Norskt fartyg tappade Princess 45
Går den under tror du?
Den flinke norrmannen som i en tidigare video visat hur man lägger till som ett proffs – och fått miljoner tittare – gör nu storstilad comeback. Bered er på ett rejält garv!
Att göra en underhållande video om nykterhet – att dela ut pekpinnar men samtidigt locka till garv – är en bedrift!
Men norska nykterhetsgänget på AV-OG-TIl har gjort det igen.
“Launch like a boss” betyderpå ren svenska att lägga ut eller sjösätta som ett proffs.
En bra karl reder sig själv heter det ju och här får vi se ett typexempel på vad det gamla ordspråket går ut på. En man blötlägger sin båt på egen hand, när han själv redan sitter vid rodret. Utan assistans, och utan att kliva upp på land efter att båten fått vatten under skrovet, skickar han sedan tilbaka trailern till bilens dragkrok. Hur det går till? Se videon…
En fritidsfiskare fastnade i en slumpmässig nykterhets-kontroll med 0,32 promille i blodet. Det skulle stå honom dyrt.
Mannen var ute på Vänerns vatten och trollingfiskade med sin snabbgående motorbåt när sjöpolisen kom ombord för att göra en nykterhetskontroll.
Det visade sig att mannen hade 0,32 promille i blodet, vilket sedan 2010 klassas som sjöfylleri om man kör en båt som mäter över 10 meter eller som kan gå fortare än 15 knop.
Mannen har nu nu genom strafföreläggande dömts till böter på 18 300 kronor.
Info om Sjöfyllerilagen
4 § Den som framför ett fartyg, som med motordrift kan framföras med en hastighet om minst femton knop eller som har ett skrov med en största längd av minst tio meter, efter att ha förtärt alkoholhaltiga drycker i så stor mängd att alkoholkoncentrationen under eller efter färden uppgår till minst 0,2 promille i blodet eller 0,10 milligram per liter i utandningsluften, döms för sjöfylleri till böter eller fängelse i högst sex månader. Det som föreskrivs om den som framför ett fartyg gäller även den som i övrigt på ett sådant fartyg fullgör en uppgift av väsentlig betydelse för säkerheten till sjöss.
För sjöfylleri döms också den som framför ett fartyg eller i övrigt på ett fartyg fullgör en uppgift av väsentlig betydelse för säkerheten till sjöss och då är så påverkad av alkoholhaltiga drycker eller något annat medel att det kan antas att han eller hon inte kan utföra uppgiften på ett betryggande sätt. Lag (2010:297).
5 § Är ett brott som avses i 4 § att anse som grovt, döms för grovt sjöfylleri till fängelse i högst två år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om
1 gärningsmannen har haft en alkoholkoncentration som uppgått till minst 1,0 promille i blodet eller 0,50 milligram per liter i utandningsluften,
2 gärningsmannen annars har varit avsevärt påverkad av alkohol eller något annat medel,
3 den uppgift som gärningsmannen haft att fullgöra har varit särskilt krävande med hänsyn till fartygets egenskaper eller andra omständigheter, eller
4 framförandet av fartyget har inneburit en påtaglig fara för säkerheten till sjöss. Lag (2010:297).
I korthet är det följande ändringar i den tidigare lagen från 1994:
• I jämförelse med den tidigare skrivningen av sjölagen[2] som inte hade en fast promillegräns för sjöfylleri av normalgraden så infördes en gräns på 0.2 promille (alkohol i blodet) för båtar som är längre än 10 meter eller kan gå fortare än 15 knop. Som tidigare så innebär en promillehalt på över 1,0 promille att brottet betraktas som grovt sjöfylleri.
• Båtar under 10 meter och som har en maximal hastighet av 15 knop omfattas av samma regler som tidigare om att kunna utföra uppgifter av väsentlig betydelse för säkerheten, men inte av den lägre fasta promillegränsen.
• Polis och Kustbevakning fick nu dessutom rätt att stoppa båtar för kontroll och så kallat sållningsprov (alkoholtester) utan “skälig misstanke”.[3]
Källa: Wikipedia och Lidkopingsnytt. Foto: Larske
Vad tycker Stefan Löfven och Jimmie Åkesson om sjöfyllerilagen? Det får vi veta genom imitatören och satirmästaren Göran Gabrielsson. Vi gör också enkät i frågan och Sweboats vd uttalar sig. Därtill frossar reportrarna Claes och Elias i båtprylar, vi snackar båtutbildning och dyker ner i en båt som alla balla seglare borde gilla.
Sjöfyllerilagen med en promillegräns på 0,2 som infördes i juni 2010 har länge varit ett hett ämne. I en riksdagsmotion föreslår nu Maria Abrahamsson (M) att lagen ska omprövas. Läs motionen i sin helhet.
Foto: Kustbevakningen.
Förslag till riksdagsbeslut:
“Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att överväga en översyn av 0,2-promillegränsen till sjöss.
Motivering:
Vi träffar många barnfamiljer som inte vill möta fyllon i snabba båtar, konstaterade en representant för sjöpolisen i somras (DN 23/7 2013). Och alla är förstås överens om att man inte får vara full på sjön, oavsett om man bara har ansvar för sig själv, en besättning eller andra sjötrafikanters säkerhet. Det är därför vi sedan länge har en straffbestämmelse om sjöfylleri. Gränsen för grovt sjöfylleri går vid 1,0 promille alkohol i blodet och brottet kan ge fängelse i två år.
Polisen och kustbevakningen har denna sommar glatt oss med rapporter om att fylleriet till sjöss har minskat. Men vad man då menar är inte att antalet berusade båtförare har blivit mindre. Nej, vad man främst syftar på är att den nya 0,2-promillegränsen har fått folk att helt avstå från att greppa rodret eller båtratten redan vid en obetydlig förtäring av alkohol.
Den nya regeln infördes den 1 juni 2010 och gäller för skeppare och besättning på båtar som kan framföras i en hastighet av minst 15 knop eller har ett skrov på minst 10 meter. Det är alltså inte bara fartvidunder och stora fartyg som träffas av lagen utan även mindre och mellanstora båtar omfattas.
Lagstiftningen motiverades av sjösäkerhetsskäl. Enligt riksdagen fanns det anledning att se lika allvarligt på alkoholpåverkan till sjöss som i trafik på väg (2009/10:CU14). Men den nya promilleregeln gör ingen skillnad i det fallet. Den avskräcker varken den som kör båten på väg hem från en blöt fest, eller den alkoholiserade kaptenen på skärgårdsfärjan som kör på grund eller rakt in i bryggan med passagerare och allt.
Det finns inga belägg för att en så låg promillehalt som 0,2 är sjösäkerhetsmässigt motiverad. Det slog Högsta domstolen fast i en dom sommaren 2012. HD framhöll att risken från trafiksäkerhetssynpunkt är lägre vid promillekörning till sjöss än i vägtrafik. I klartext betyder det att landets högsta juridiska instans underkänner riksdagens resonemang om att en måttlig alkoholpåverkan till sjöss är lika straffvärd som samma alkoholpåverkansgrad vid bilkörning. En person som har druckit några glas vin kan vara livsfarlig bakom bilratten där det fordras snabba reflexer och blixtsnabba situationsbedömningar. Medan sunda förnuftet säger att en person som har druckit några glas vin och greppar rodret till en båt har mycket mer gott om tid att bedöma och reflektera över vilka manövrer som behöver göras för att undvika faror. Att tala om ”sjöfylla” vid 0,2 promille är att missbruka svenska språket.
Sjösäkerheten för båtåkande barnfamiljer och alla andra båttrafikanter har alltså inte stärkts av 0,2-promillegränsen. Däremot slår regeln mot den stora majoritet av båtförare för vilka båtlivet betyder naturupplevelser, frihetskänsla och social samvaro, ibland i förening med en viss alkoholförtäring. Och detta utan att den utgör någon som helst fara för de själva eller andra.
Med anledning av Högsta domstolens avgörande och med tanke på att 0,2-promillegränsen har varit i kraft under fyra sommarsäsonger är tiden mogen att se över om lagens effekter överensstämmer med lagstiftarens intentioner. En sådan översyn bör också ifrågasätta promillegränsen samt överväga om den bör göras mindre extrem och anpassas till vad som gäller i våra grannländer: Norge 0,8 promille, Finland 1,0 och i Danmark 0,5 men då bara för höghastighetsbåtar.“
Maria Abrahamsson (M) har lämnat in en motion till Riksdagen om att ompröva 0,2 promillegränsen på sjön.
www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar se filmen (ingångsbilden) när vi testar flytvästar och smått berör ämnet sjöfylla: flytvästtest hos brandkåren.
