Shackleton

Ernest Shackletons skepp hittat på 3 000 meters djup

av
Endurance-a-Shackleton-found

Endurance-a-Shackleton-foundI november 1915 krossades Ernest Shackletons skepp “Endurance” av isen och sjönk under hans första försök att korsa Antarktis. Nu har det hittats.

Tidigare försök att lokalisera det 144 fot långa trävraket, vars plats loggades av dess kapten Frank Worsley, hade misslyckats på grund av de fientliga förhållandena i det istäckta Weddellhavet som det ligger under.

Ernest Shackletons mål med Endurance

Historien bakom Endurance öde handlade om ett äventyr där målet var av att korsa hela kontinenten, via Sydpolen, och sen vandra vidare till McMurdonsundet.

Tvingades lämna skeppet

Men den 27 man starka besättningen med Ernst Shackleton i spetsen nådde aldrig land. Istället fastnade de i isen och tvingades lämna skeppet.

För att ta sig ur nödsituationen begav sig Shackleton och fem andra av i en blott 22 fot lång segelbåt för att söka hjälp. Det resulterade i en svinkall seglats på 800 sjömil, på ett av världens kallaste och på många sätt mest utmanande hav.

Shackleton räddade Endurance besättning

Alla i besättningen kunde till slut räddas men skeppet Endurance är det alltså ingen som sett – förrän nu.  En expedition som startade i februari, ledd av marinarkeologen Menson Bound, hittade Endurance på 3 000 meter djup.

Ernest Endurance är otroligt välhållen

– Det här är det finaste sjunkna träskepp jag någonsin har sett. Det står upprätt, är intakt och är fantastiskt välbevarat, säger Mensun Bound i en pressrelease från expeditionen Endurance22.

Såhär ser det 107 år gamla fartyget ut nu där hon ligger på över 3 000 meters djup. 

Man lyckades lokalisera skeppet tack vare avancerade undervattensfordon med kameror.

– Många trodde att det här uppdraget var omöjligt. Inte minst för att vädret här nere är minst sagt utmanande med is och snöstormar och kyla ner mot 18 minusgrader. Det här är en otroligt prestation, säger John Shears till BBC.

Här får vi veta mer om historien kring Endurance, hur fartyget fastnade och hur besättningen kunde överleva. Samt om försöken att hitta henne. 

Enligt uppgift ska skeppet vara i anmärkningsvärt bra skick och med namnet synligt på aktern.

Se också:
Stolleprov i Shackletons kölvatten – med 22-fotare på Södra Oceanen!

– Vi är överväldigade av lycka säger Mensun Bound, en drivande kraft bakom expeditionen och sökandet.

Den svenske marinarkeologen Johan Rönnby är professor vid Södertörns högskola och säger så här till SVT efter att ha sett videon av skeppsvraket:

– Ett skepp från 1914 som står helt intakt på botten ger en väldigt inblick i den här tiden. Man får en sorts frusen tidsbild av expeditionen, deras utrustning, vad som fanns ombord och hur man organiserade sig. Så det är väldigt spännande, säger han.

Foto: Falklands Maritime Heritage Trust, National Geographic

Stolleprov i Shackletons kölvatten – med 22-fotare på Södra Oceanen!

av

Vad sägs om att segla till Sydpolen? Knappast otänkbart kanske – om man inte gör det på Sir Ernest Shackletons vis med en 22-fotare…

Ingen motor eller värmare. Inga moderna sjöställ som andas. Ingen GPS eller VHF.

Bara 800 dödligt farliga sjömil i en urgammal 22-fotare på jordens farligaste farvatten.

Det var vad äventyraren Sir Ernest Shackleton tvingades att ge sig i kast med – som pionjär och för forskningens skull – i början på förra århundradet.

Efter att hans fartyg frusit fast i isen på världens kanske mest ogästvänliga plats, var detta den enda utvägen för att rädda både sig själv och sin besättning.

En osannolik insats som lyckades.

Shackleton lämnade 22 av sina 27 män på Elafantön i april 1916 där de strandat och levt under sina omkullvälta livräddningsbåtar i 14 månader med föda i form av kött från sälar och pingviner.

Mot alla odds prickade Shackleton efter 16 dygn på Södra Oceanens obarmhärtiga vatten rätt och landade på den enda ön där hjälp fanns att få – St Georgia. Efter landningen tvingades han också vandra över minst sagt utmanande fjäll för att nå hjälp.

Han kunde sedan återvända till Elefantön och få hem var och en i sin besättning – med livet i behåll.

Det är otroligt och mot alla odds att Shackleton klarade att rädda sin besättning.

 

Varför en sex man stark besättning år 2013 ville utsätta sig för samma faror och obehag som den kände pionjären, utan att vara pionjärer, kan för en oinvigd framstå som en aning oklart – men samtidigt underhållande då det hela fastnade på film.

Här är del två av den galna utmaningen – att segla i Shackletons kölvatten från räddningsaktionen 1916.

Här är del tre där den sista utmaningen återstår – att klättra över bergen för att finna civilisation.

I videorna ovan får vi i tre avsnitt följa expeditionsledaren Tim Jarvis som till varje pris vill uppleva och förstå vad Shackleton och hans män tvingades utstå. De utsätts för sjukdomar, enorma brytande vågor, sjösjuka, valbesök och diverse andra smått osannolika och generellt outhärdliga utmaningar.

Expeditionen genomfördes 2013 med likadana kläder, likadan båt och samma typ av mat som Shackleton och hans män hade. Besättningsmännen under expeditionen 2013 bestod av allehanda äventyrare. Bland andra Paul Larsen som i paradox till denna resa också innehar världsrekordet i fart för segelbåtar. Ett rekord som han för övrigt slog sju veckor innan avfärd för Shackleton-äventyret.