Så monterar man nya automatiska trimplan

 

Det finns några knep som är nyckeln till framgång när trimplan ska monteras. Häng med när varvsman Anders Almén ger sina bästa tips.

Numera finns det olika typer av trimplan. Grovt så handlar det om traditionella modeller och om interceptorer.

I det här avsnittet monterar vi en traditionell modell som går att koppla till en modul som känner av båtens läge och ställer in trimmet automatiskt.

Alla avsnitt ur serien “Vrak till vrålåk”

1.   Vrak till vrålåk! – vi fyndar en Bertram 25 HT
2.   Varvsmannens dom – “den skulle fått ligga kvar på skroten”
3.   Renovering – viktigt med rätt arbetsordning
4.   Ny lyster i gammalt skrov – grundarbetet
5.   Lackering av skrov – sista förberedelserna
6.   En fröjd för ögat – lackat och klart
7.   Att lacka om en båt – proffset svarar på frågor
8.   Uppgradera elsystemet och undvik vanliga misstag
9.   Rent och snabbt – utan att förgifta miljön
10. Så installerar man autopilot!
11. Polering – gammal gelcoat blir som ny
12. Optimera batterier och laddningsteknik
13. Ny motor i gammal båt – är det värt det?
14. Vi bygger ny panel som rymmer moderna instrument
15. Nya dynor, innertak och kapell ger vraket nytt liv!
16. Så monterar man automatiska trimplan
17. Vi stöldsäkrar vrålåket med spårsändare
18. Installera värmare i båten – så går det till!
19. Lägg nytt halkmönster | del 1
20. Lägg nytt halkmönster | del 2
21. Ett lyft med smart och mysig belysning
22. Uppgradera till hydraulisk styrning!
23. Bygg och montera badbrygga efter konstens regler
24. Ljudisolera bort brummet!
25. Installera steglös bogpropeller – en lyx!
26. Såhär blev vraket ett vrålåk!

 

 

Gyrostabilisator – bästa botet mot sjösjuka

SeakeeperTack vare en gyrostabilisator kan sjösjukerädda nu välja båtliv framför sommarstuga eller husvagn. Här visar vi ett par videor som bevisar att tekniken minskar gungningen markant.

Tekniken är knappast ny. Gyrostabilisatorer utvecklades på satelliter och har suttit på stora fartyg i många år. Men det är först på sistone som tekniken blivit tillgänglig för ”mindre” fritidsbåtar. 



Seakeeper berättar hur tekniken fungerar och om företagets bakgrund.

För många innebär detta en revolution. Tänk att kunna duka upp för middag utan att oroa sig för att porslinet far i durken så fort en båt passerar. 



Tiara Armstrong har installerat tekniken på sin 59-fots motorbåt från 1979 och berättar att hennes båtliv ändrats markant.



– Innan installationen kunde vi inte gå ut ens i lite dyning utan att salongen fallerade till att se ut som en scen från exorcisten. Och att sitta kvar på flybridge kom inte på fråga om man inte ville bli grön i ansiktet.



Stillaliggande är effekten störst men även i fart är effekten märkbar.



– Det känns som att åka på en flygande matta. Man liksom flyter över vågorna utan att gunga i sidled. Jag har vågat ta med min skröpliga mor och tidigare sjösjukebenägna vänner ombord utan problem, berättar Tiara.

Här är ett tydligt exempel på hur Sealines båtar beter sig med och utan Seakeeper.

Anledningen till att inte fler båtar försetts med gyrotekniken tidigare är att själva maskineriet varit dyrt, stort, tungt och väldigt energikrävande. Enligt Seakeeper själva har de nu lyckats skap maskiner som är både effektivare, lättare och mindre. Men dyra är de garanterat fortfarande.

Tillbehör för en miljon
Svenska Delta Powerboats har testat tekniken på sin 54-fotare och det finns nu som tillval till en kostnad på nästan en miljon svenska kronor. Även på Delta 88 finns gyro som tillval.

– Innan vi införde det som tillval på vår 54-fotare fick vi tekniken förevisad i dyningarna utanför Florida, ombord på en amerikansk sportfiskebåt i ett par våningar högt fisketorn. Däruppe ökar ju vanligtvis gungningen i kvadrat men med Seakeepern igång var det nästan helt lugnt. Helt otroligt, tycker Niklas Danielson på Delta Powerboats.



Här får vi se en av de minsta båtarna som försetts med gyrostabilisering.

Mer info på www.seakeeper.com.