Livräddande kunskap – så kontrollerar du din flytväst

Den billigaste livförsäkringen till sjöss är sannolikt en bra flytväst. Enligt en undersökning som Svenska Kryssarklubben gjort fungerar inte en av tio västar och det är viktigt att vara noga med underhållet. 

En bra sak att göra innan första turen med båten är att kontrollera att alla uppblåsbara flytvästar man planerar att ha ombord faktiskt fungerar.

Undersökning av många flytvästar

Svenska Kryssarklubben har genomfört en undersökning av cirka 2 400 begagnade västar. I denna visar det sig att mellan fem och tio procent av alla västar som testats inte blåser upp när de hamnar i vattnet.

Detta beror ofta på att ägaren inte testat sin flytväst och struntat i att göra vissa underhållsmoment.

Gaspatronen kan gänga ur

Kryssarklubben har gjort en film om egenkontroll av uppblåsbar flytväst där de drar slutsatsen att den vanligaste anledningen till den uteblivna funktionen är att säkringen till gaspatronen försvunnit och att patronen därför gängat ur.

Läs även:
Nödsändare – en livräddande teknik på sjön
Larm om livsfarliga flytvästar!

Testa att blåsa upp flytvästen

– Sen är det viktigt att blåsa upp västen minst en gång per år och kontrollera att den verkligen håller luften. Vi låter västen ligga uppblåst i 24 timmar. Någon enstaka har faktiskt haft ett hål och några har haft pyspunka, vissa på grund av att tyget åldrats.

– Pyspunkan kan man ju parera genom att blåsa upp västen själv lite då och då, om man är vid medvetande ska tilläggas, så de västarna hade ändå fungerat. Men vi rekommenderar ju att att man kasserar en väst som inte fungerar som den ska. Detta på grund av att tyget i tuberna har ett hål eller är slitet, meddelar Svenska Kryssarklubben.

I filmen ovan får vi veta hur vi veta hur man själv kan kontrollera sin flytväst.

Filmen är gjort på uppdrag av Båttekniska nämnden inom Svenska Kryssarklubben. I Båttekniska nämnden arbetar ideella krafter, kunniga inom båtteknik, bland annat med säkerhetsfrågor.

Foto: Anneli Ekholm, Svenska Kryssarklubben.

Här är allt du måste veta om hur AIS fungerar

 

AIS är ett fantastiskt verktyg som höjer säkerheten ombord. Här förklarar vi hur det fungerar och vad man ska tänka på inför köp.

För de flesta inom yrkessjöfarten är AIS en självklarhet och ju fler som använder tekniken inom fritidssjöfarten – desto säkrare blir det att vistas till havs eller att åka i dimma, till exempel. AIS står för automatic identification system och ser helt enkelt till att båtar kan se varandra.

I videon ovan reder vi ut vilken modell som passar vem och vad man behöver veta för att utnyttja tekniken till max.

Läs mer om Vespers modell som syns i inslaget på www.comstedt.se.

Test: WiMEA – skarp test av trådlöst dödmansgrepp!

 

Ett dödmansgrepp, som stänger av motorn om man ramlar över bord, är en bra livlina. Hamnen.se testar en ny och trådlös variant i en förarlös båt – och hoppas för allas skull att det fungerar!

Fördelarna med ett trådlöst dödmansgrepp är uppenbara. Man slipper trassel och risken att man dödar motorn ofrivilligt på grund av en yvig rörelse.

Vidare ökat det friheten. Inte minst genom att man kan lämna förarplatsen utan att först ta av sig (och sedan komma ihåg att sätta på sig) dödmansgreppet igen.

Men finns det några nackdelar?

Vi testar genom att släppa iväg en förarlös båt.

Och hoppas att det funkar!

Fakta:
Utvecklat av norska Fell Marine. Består av tre enheter:

1. Båtenheten som monteras fast i båten och som finns i rött och grått.

2. Den så kallade MOB-enheten (Man Over Board).

3. Armbandet som kapslar in MOB-enheten och som finns i rött, svart, blått, gult och rosa.

Pris cirka 2 295 kr.

Distributör och mer info här.

Se också:
Chockerande surfing bakom herrelös båt.
Motorbåtssurfa utan förare.
Trådlöst dödmansgrepp ökar rörligheten.

Skip Novaks stormskola – nyttja jollen till max

Legenden och veteranen Skip Novak, som bland annat har seglat fyra varv runt jorden, är en av världens mest meriterade seglare. I två avsnitt tipsar han om hur man får ut mesta möjliga nytta av sin jolle eller tender.

Fyra varv runt jorden i racingtakt. Och sedan 24 säsonger som skeppare på sina expeditionsbåtar som fraktar allt från turister till filmteam och forskare runt jordens alla hörn. Det gör Skip Novak till en av världens mest meriterade seglare.

Utmärkande är hur han alltid sätter säkerheten i första rummet. I samarbete med Yachting World visar han här hur mycket nytta och nöje semesterseglare i allmänhet och långfärdsseglare i synnerhet kan ha av en jolle eller tender. Förutsatt att man använder den på rätt sätt.

Utmärkande är också att de tekniker och tips som Skip Novak lär ut är testade och förfinade ute i verkligheten och i riktigt tuffa förhållanden. Om och om igen. Teorier och tips som är uppfunna uppe på torra land lämnar han sålunda därhän.

 

 

Myrkrig på plottern

AIS

AIS_

Är det myrkrig? Skärmen på plottern är ett enda virrvarr av AIS-symboler. Nej, det är kappsegling och det är lördag.

Sen AIS-sändare blivit vanliga också i fritidsbåtar har de blivit allt mindre användbara. Det finns helt enkelt för många AIS-symboler på skärmen och viktig information går förlorad.

För tio år sedan kallades AIS för fattigmansradar. Med en enkel mottagare ombord i båten kunde man få information om de stora fartygen som fanns i närheten. Kurs, fart, avstånd, namn och när och på vilket avstånd man kommer att mötas. Mycket värdefull information, och fenomenalt i dimma i Bornholmsgattet eller om natten i Tyska bukten och Engelska kanalen. Om vi kom för nära någon var det bara att ropa upp för att få koll. Namnet på fartyget framgick ju av AIS-symbolen.

I dag har var och varannan nöjesbåt inte bara AIS-mottagare utan också sändare. Och det är det som är problemet. Ett stim trollingbåtar med AIS-sändare i Bornholmsgattet gör att det är omöjligt att skilja dem från livsfarliga tankers och containerfartyg. Stort blir smått och smått blir stort i en enda röra.

Varför nöjer sig inte småbåtar med en AIS-mottagare och struntar i sändare? Jag tror det finns två orsaker:

• Man tror man är säkrare om man har en sändare. Då syns man ju också på de stora fartygens skärm. Kanske, men man syns i allmänhet redan på radarn också och AIS-klutter måste förvirra också stora fartyg. Dessutom känns det mycket tryggare enligt min erfarenhet om jag håller reda på de stora fartygen och slipper litar på att de håller reda på mig. Då räcker det med en AIS-mottagare.

• Jag fruktar istället att den främsta orsaken att AIS-sändare blivit så vanliga är den alltmer utbredda sjukan att bli sedd. Inte av andra sjöfarare i första hand utan av vänner i cyberspace. Med en AIS-sändare kan kompisen hemma, mamma, pappa eller barn hålla koll på var du är. Det är bara att gå in på lämplig sida på internet och kolla. Jaha, han ligger i Nappeviken, Å hå, hon har gått till Jungfruskär. Fy fan, dom har bara 120 sjömil kvar till St. Lucia.

Jag har för mig att jag för några år sedan läste att någon av IT-gubbarna hade beställt en jättebåt som obemannad skulle kunna segla jorden runt. Allt skulle gå att sköta hemifrån data fotöljen. Styra, reva, byta olja på motorn och fiska. Ingen skulle äta upp fisken förstås men det skulle fungera och datanörden slapp bli sjösjuk.

En skröna? Jag vet inte. Men väldigt möjlig i vilket fall som helst, som alla bra skrönor.

Brand ombord – åtgärder vid brand och efter

brand ombord - åtgärder och tips

brand ombord - åtgärder och tipsVid brand ombord måste första åtgärderna gälla de ombordvarandes säkerhet. Studera bruksanvisningen på släckaren och instruera familjen hur den skall användas. Läs mer om tips och i slutet av artikeln hittar du en checklista, som är en sammanfattning av Atlanticas aktsamhetskrav.


Rädda liv
Inträffar en olycka är den som kommer med annan båt enligt lag “skyldig att lämna all hjälp som är möjlig.”

Vid brand ombord måste första åtgärderna gälla de ombordvarandes säkerhet.

Alla ombord skall veta hur man tar sig ut ur en brinnande ruff. Segelsäckar o dyl får inte blockera nedgångar och luckor.

En brinnande båt exploderar inte
Efter antändningen, även om den har varit häftig, brinner båten utan explosionsrisk. När en bränsleledning brinner av flammar elden upp kraftigt men utan sprängverkan.

Efter antändningen, även om den har varit häftig, brinner båten utan explosionsrisk. När en bränsleledning brinner av flammar elden upp kraftigt men utan sprängverkan.

Finns gasol ombord måste huvudventilen stängas och flaskan skyddas mot upphettning. Går inte detta skall flaskan föras i säkerhet. Den exploderar inte men säkerhetsventilen kan öppna sig och den utströmmande gasen börja brinna.

Strålningsvärmen under den tid båten brinner är betydande. Är branden omfattande måste man vara beredd att hoppa i sjön. Måste man hoppa bör det ske åt lovart. Flytvästen är ett måste. Finns frälsarkrans/livboj ombord, kasta ut den innan Du hoppar. Håll Dig i närheten av båten så blir Du lättare upptäckt.

Släckningsråd
Studera bruksanvisningen på släckaren och instruera familjen hur den skall användas.

Börjar det brinna gäller det att inte gripas av panik. Titta noga efter brandhärden. Rikta pulversläckaren så att pulvret väller in över det som brinner. Spruta med korta svepande rörelser tills lågorna slagits ned.

Kontrollera effekten, spruta en gång till och övertyga Dig om att elden slocknat. Avvakta och se till att återantändning inte sker.

Tömningstiden för en 2-kilos släckare är ca 8 sekunder. Försök därför spara på pulvret.

Det är svårt att släcka lågt liggande bränder. Om släckaren lutas mer än 45 rinner pulvret bort från stigarröret i behållarens botten och blåser aldrig ut.

Om släckaren har använts, även bara ett kort ögonblick, måste den laddas om. Gör man inte det försvinner drivgasen och släckaren fungerar inte.

Skall släckaren laddas om är detta ett utmärkt tillfälle till övning. Pröva själv och låt familjen få känna hur det är att släcka mot en, med största försiktighet, anlagd eld.


ÅTGÄRDER EFTER BRAND

Kontakta omedelbart ditt försäkringsbolag. Det kan finnas värdefull oskadad utrustning kvar som kan tas tillvara.

Även om brandkåren hjälpt till med släckningen skall kontakt tas med Försäkringsbolaget eller Larmtjänst för att få råd hur man skall förfara med den brunna båten.

 

CHECKLISTA BRAND OMBORD
Kontrollera:

Bränslesystemet
– Tank och ledningar är täta, jordade och skyddade mot skav/nötning.
– Lösa tankar fylls inte ombord.

Elsystemet
– Batterier fast monterade.
– Elledningar/kablar är oskadade och ej utsatta för skav/nötning eller överbelastning.
– Huvudströmbrytare är avstängd då båten ej används.

Gasolinstallationen
– Kontrollera eventuellt läckage.
– Stäng kranen vid varje apparat efter användning och vid gasolbehållaren då Du lämnar båten.

Motor
– Motor, kyl, värmare etc. är avstängda vid tankning.
– Motorrummet ventileras under minst 2 minuter före start.

Brandsläckare
– Båt under 10 m skall ha minst en handbrandsläckare klass 1 typ AB/ABE.
– Båt som är mer än 10 m skall ha minst två handbrandsläckare klass 1 typ AB/ABE.

Kan Du bocka av checklistan uppfyller Du Atlanticas aktsamhetskrav enligt försäkringsvillkoret.

LÄS MER OM BRAND OMBORD:

Bränslesystem

Elsystem

Gasolinstallationer

Motorer

Brandförebyggande rutiner och brandsläckare

 

Källa: Atlanticas Säkerhetsguide