Test: Ryck 280 – med inbyggd pondus på köpet

Hamnen_test_Ryck_280

I det snabbt växande utbudet av båtar med raka stävar, låga fribord och breda aktrar framstår Ryck 280 som särdeles rymlig, fyllig, bastant och stabil. På gott och ont. Se testen!

Kursstabil och bärig med en pondus som kommer väl till pass när havet är stökigt. Därtill en boendekomfort som långt ifrån alla båtar i detta segment kan skryta med. Så långt allt gott. Ej heller blir det sämre av att Ryck 280 framstår som särdeles stabil och okänslig för en vindby rätt i sidan.

Se också:
Ryck 280 – första intrycken från testen av utmanaren

Frågan är bara vad denna inbyggda pondus påverkar bränsleförbrukningen? Vi återkommer till det och noterar istället lösningar och finesser som att båten har en sittbrunn som är helt befriad från nivåskillnader och som därmed föredömligt lättframkomlig.

Med eller utan…?

I konceptet ingår också att man som beställare skräddarsyr båten helt efter sina egna specifika behov. Får det lov att vara en Ryck 280 med eller utan T-top, inredd ruff, wetbar, dusch, värmare, solbäddar, varmvatten, landströms-paket? Bara för att nämna några exempel. Poängen är att ingen ska behöva betala för något som hen inte har behov av.

Lyxproblem

Som stöd för kunden som står inför lyxproblemet att utrusta sin båt har den svenska återförsäljaren tagit fram exempel på båtar i olika utrusningsnivåer där RYCK 280 Open, Ryck 280 Plain, Ryck 280 White och Ryck 280 Black är några exempel.

Rör om i grytan

Summan av det ovan sagda är att klassiska HanseYachts AG i Tyska Greifswald, lyckats skapa en föredömligt prispressad båt som verkligen rör om i grytan av snarlika båtar där Nimbus, Axopar eller Saxdor är några exempel.

Inbyggd pondus

Med detta sagt ger vi oss ut på havet och konstaterar att Ryck 280 känns föredömligt odramatisk och gediget byggd sånär som lite skrammel från några luckor. 300 hästkrafter garanterar en toppfart på 40 knop och den som känner sig manad kan trimma och finlira sig till ytterligare ett par knop.

Ganska törstig

Och så var det dett där med bränsleförbrukningen. Hur Hamnens utsände än försöker så kommer han inte under en förbrukning under två liter per sjömil. I fartregistret mellan 20 och 35 knop ligger mätaren stabilt på 2,2–2,3 liter per sjömil vilket kan tyckas vara i mesta laget.

Se testen!

Så blir förtöjningen säker

Tågvirket måste ha hög draghållfasthet.

Tågvirket måste ha hög draghållfasthet.Allt tågvirke som används till permanent förtöjning måste ha hög draghållfasthet och vara motståndskraftigt mot nötning, ryck och solljus. Fendrar, schacklar, kauser och hakar är också mycket viktiga delar i en säker förtöjning.

Tågvirke
Allt tågvirke som används till permanent förtöjning måste ha hög draghållfasthet och vara motståndskraftigt mot nötning, ryck och solljus.
Det finns flera olika syntetiska tågvirkesmaterial. Som permanent förtöjningsgods skall långfibrigt tågvirke tillverkat av polyester eller polyamid, sk silke användas.

Tågvirkesfabrikanterna anger i regel “brottgräns” för olika kvalitéer och dimensioner. Det förekommer också att de anger dimension beroende på båtens vikt. Vi anser att deras dimensioner oftast är för klena för permanent förtöjning.

Silket har högre inköpspris men det lönar sig ändå på sikt tack vare längre livslängd.

 

Tar Du hem och tvättar tamparna direkt efter båten tagits på land, förlängs livslängden ytterligare.

Polyesterull som armerats med långfibrigt polyestersilke samt tågvirke av långfibrigt polypropylen eller polyeten skall enbart användas vid tillfällig förtöjning. Det är behagligare att knopa men har inte silkets motståndskraft mot solljus och nötning.

Skotlinor får aldrig användas som förtöjningsgods. De är helt stumma och går därför lätt av. Även båtens knapar skadas lätt.

Om tågvirket är skadat skall det genast bytas ut. Tänk på att varje knop eller annan brytpunkt innebär en reducering av tågvirkets hållfasthet. Dessutom får inte tågvirke läggas glidande genom en ring eller runt en balk.

Syntetiskt tågvirke är ofta halt och glider lätt ur sitt grepp i knopar och andra fästen. Lås därför tåg-ändar med t ex ett instick under en kardel eller med en bänsel (surrning) till den fasta parten.

Splitsning av syntetiskt tågvirke görs av samma skäl med fem instick.

Tågvirke får aldrig “splitsas” med vajerlås. Stål- eller metallpressningar får inte heller användas.

Schacklar, kauser och hakar

Schacklar – Tillverkas i många olika kvalitéer. Till förtöjningar måste de vara av smitt stål. Ett gott råd är att schackelns dimension och hållfasthet inte skall understiga den rekommenderade kättingens. Schackelns bult måste säkras.

Kauser – ögonsplits vid schackel som används för permanent förtöjning skall förses med kaus av stål som nötningsskydd. ögat måste vara så trångt att kausen inte lossnar.

Hakar – Vid förtöjning av båtar mellan brygga och boj i oskyddat läge får självsäkrande hakar inte användas. Karbinhakar är helt olämpliga vid permanent förtöjning. För båtar upp till 200 kg, där knapar saknas, kan dock hakar av god kvalité användas. Dessa måste dock kontrolleras varje år.

Galvanisk korrosion – Då schacklar, låstråd till dessa, kättingar etc av olika material, t ex järn, rostfritt stål, mässing eller koppar används intill varandra uppstår galvanisk korrosion. Undvik därför sådana materialkombinationer, framförallt i saltvatten.

Fendrar
Fendrar är en mycket viktig del i en säker förtöjning. De skyddar både den egna och andras båtar. Fendrarnas antal, form och storlek bestäms av båtens längd, höjd och fribordsprofil. Du bör ha minst 3 fendrar på varje båtsida med en sådan tyngd och storlek att de inte blåser upp på däck.

För dimensioner se Förtöjningsrekommendationer

Läs mer:
Förtöjning på svaj vid boj
Förtöjningstips
Förtöjning vid brygga
Förtöjning båten

Källa: Atlanticas Säkerhetsguide