Från Kanarieöarna till Västindien – i roddbåt

Roddbåt-atlanten-roddtävling-transatlantisk
Roddbåt-atlanten-roddtävling-transatlantisk
Laura, Ros, Kirsty, Kate vid målgången i Antigua.

Åtta och en halv meter båt, 3 000 sjömil, en miljon kalorier, och viljor av stål. Laura Try dokumenterade tävlingen i roddbåt från Kanarieöarna till Antigua.

Youtube-profilen Laura Try dokumenterar allt från att lära sig rubikskub, jonglera och springa olika varianter på ett marathon. Men när hon i slutet av 2018 antog sig utmaningen att ro över Atlanten fick hon erkänna att ingenting hade kunnat förbereda henne på resan och dess utmaningar.

Som en av tre besättningar bestående av enbart kvinnor var Laura tillsammans med sina tre kompanjoner fast beslutna om att bli det kvinnliga lag som först steg i land i Antigua.

En dröm sedan länge

Tävlingen Atlantic Challenge hade sedan länge lockat Laura och när hon väl blev inbjuden att få vara en del av ett lag tvekade hon inte en sekund innan hon mönstrade på. Under träningen inför den långa rodden spenderade tjejerna upp till fyra timmar per dag på roddmaskin.

– Det kan låta ganska så miserabelt, vilket det också var. Men hur skulle vi annars klara resan över Atlanten, säger Larua Try i videon där hon dokumenterat resan.

kI kölsvinet under sittbrunnen lagrade laget nära en miljon kalorier bestående av proteinbars, jordnötssmör och frystorkad mat som skulle gå åt under tävlingens gång. Sitt dricksvatten fick de från en watermaker som satt monterad i en av hytterna.

Ingen lyxyacht över havet

Helt byggd i kolfiber, 8,5 meter lång och 1,5 meter bred. Roddbåten som ska ta de fyra tävlande över Atlanten är varken stor eller lyxig. Utrustad med två hytter, en i fören och en i aktern så går det nätt och jämt att sova två personer åt gången – men ändock är det trångt.

Akterruffen är hem till all elektronik och autopilotsystemet, det är också den mindre av de två hytterna där de tävlande får sticka in fötterna under sittbrunnens durk för att kunna ligga raklånga och sova.

Hela tävlingen gjordes i tvåtimmarsskift för det var så länge tjejerna uppskattade att de skulle orka ro med kraft utan att bli trötta. Efter skiftet väntade vila. Men det var sällan det blev två timmar av vila. Ofta behövde man istället kolla väderrapporter, laga något som gått sönder på båten, ringa släkt och vänner, eller äta mat. Först när detta var färdigt gick det att blunda en stund.

Se även:
Yngsta kvinnan att ro över Atlanten
Rowegians – på stad kurs över Atlanten
Unikt tillfälle att ro över Atlanten – utan garanterad hemkomst

“Det går över”

Trots dagar där besättningen inte lyckades ta sig längre än tre sjömil till följd av stark motvind kämpade de fyra på fast besultna om att nå sitt mål med att vinna klassen för kvinnor. Men när det återstod knappa 300 sjömil rann glaset slutligen över för Laura. Sinnet sa stopp men ändå tvingade hon sig ut, spände fast fötterna, och började ro. I tre dygn höll det i sig, hon pratade inte med någon utan bara rodde.

När spärren i huvudet väl släppt hade hon lärt sig en läxa för livet – att allt går över.

När laget efter 43 dagar kom i mål i Antigua var känslan var som ingenting Laura någonsin tidigare hade känt. Dessutom stod det då klart att de hade vunnit klassen och var de första kvinnliga laget över Atlanten.

– Jag skulle göra hela resan en gång till om det var för att få den känslan en gång till, säger Laura Try.

Se videon där Laura dokumenterat resan nedan.