Ut med den gamla förbränningsmotorn och in med en elmotor. Det är en tanke som lockar allt fler. Men frågorna kring detta ingrepp är många. Se när Rikard Wildare svarar och förklarar på Hamnens Elbåtmässa.
Först en foilbräda. Sedan en fyrhjuling och därpå en Fiat 500 från 1973, varpå ett stort engagemang i flera båtar tog vid. Vi talar om Rikard Wildares alla elektrifieringsprojekt. Ingrepp där han helt sonika har slängt ut de befintliga förbränningsmotorerna och konverterat allehanda flytetyg till elbåtar
Så nu är frågan – är dettas något som man klarar själv? Svaret är ja. Men med det beskedet från Rikard Wildare kommer också några reservationer. Först och främst ska båten vara någorlunda (helst väldigt) lättdriven. För hemma-meckare gäller det sedan att vara rustad med en stor portion tålamod och nyfikenhet.
”Mycket kunskap på nätet”
– Detta med elkonvertering är något helt nytt för de flesta. Som tur är finns det massor av kunskap att hämta på sociala medier och kanske framförallt Youtube. Men man måste läsa på och vara genuint nyfiken. Inte minst om man som jag gärna vill bygga sin nya drivlina från grunden av begagnade delar från olika håll.
– Alternativet är annars att installera ett färdigt system, vilket är enklare men också dyrare. På senare år, och i takt med att begagnatmarknaden för elbilar växer, har det också blivit betydligt lättare att få tag på det man söker.
På tröskeln till en boom
Betydligt svårare är däremot att hitta någon fackman som installerar elmotorer om man vill slippa utföra jobbet själv. Ett tecken på att eldrift till sjöss fortfarande väntar på sitt stora genombrott. Något som i sin tur kommer ge ett ökat intresse för långa, slanka och lättdrivna skrov – så som vi minns dem från fritidsbåtens ungdom. Men också en ökande acceptans för att färdas långsammare på sjön.
Ett bra exempel på en sådan är den vackra Petterssonbåt som Rikard elkonverterade i ett reportage på Hamnen för ett drygt år sedan. Drivlinan i Petterssonbåten Elektra, som den heter, är häpnadsväckande tyst och allt vad avgaser och oljelukt heter är nu ett minne blott.
Trivsamt i 6 knop
– Batteriet är på 20 kWh, vilket gör att jag kan hålla cirka 6 knop i 40 sjömil. Det räcker mer än väl för mig och det är den farten jag gillar mest. Det betyder alltså att det krävs 3 kW effekt för att hålla 6 knop. Sänker jag till 4 knop (0,85 kW förbrukning) så kan jag köra över 80 sjömil. I 8,5 knop är förbrukningen 10 kW, vilket ger en räckvidd på 17 sjömil.
– Om man vill elda för kråkorna finns det möjlighet att pina upp båten i cirka 9 knop, men det är ganska poänglöst. Man ser tydligt vart hon vill ligga för att vara så effektiv som möjligt, säger Rickard.
Nu åter till den inledande frågan – är elkonvertering något som du skulle rekommendera folk att utföra själva?
– Nja, det krävs ju en del och det gäller att vara väldigt försiktig när man jobbar med högspänning. Jag säger såhär – sälj TV:n och ägna mer tid i garaget så kan det bli riktigt bra sedan, avslutar Rikard Wildare.
Då och då händer det att Hamnen får nys om en båt som är till salu. Och som är något alldeles extra. Detta är ett sådant tillfälle.
Gårdagens lättdrivna skrovdesign och dagens moderna teknik i kombination. Det är den korta beskrivningen av Rikard Wildares storslagna eldrivna träbåtsdröm. En båt som nu är till salu och frågan är – varför?
– I det här läget skulle jag kunna skylla på min son vilket jag inte kommer att göra. Eller – jo förresten. Han, eller vi, fast mycket han, har börjat drömma om en båt som är bobar, eldriven och som har bogpropeller och vad detta kommer att leda oss har vi ingen aning om – ännu. Märks det att jag och Theo, som pojken heter, diskuterar och drömmer mycket om båtar och båtliv tillsammans?
Så nu är er fina Pettersson-pärla till salu?
– Japp. Det är gårdagens lättdrivna skrovdesign och dagens moderna teknik i en frestande kombination om jag får tycka.
Hur fick du idén att elkonvertera en sådan klassiker?
– Ska jag vara ärlig så började det med att jag byggde hela drivlinan och batteribanken. Dock med tanken att den skulle få sitta i en Pettersson en vacker dag. Jag lade ett år på att leta upp rätt objekt. Det var viktigt att skrovet var i bra skick och att linjerna var rätt, till exempel var bruten akterspegel ett måste. Till slut hittade jag rätt och slog till. Efter en första sommar med Albin O-41 så påbörjades ombyggnationen och anpassningen av båten för eldrift, berättar Rikard.
Gårdagens lättdrivna skrovdesign och dagens moderna teknik. Det är den korta beskrivningen av Rikard Wildares storslagna eldrivna träbåtsdröm.
Rikard Wildare säljer sin eldrivna Petterssonbåt.
Långt och smalt skrov helt i CG Petterssons anda.
Gårdagens lättdrivna skrovdesign och dagens moderna teknik i kombination. Det är den korta beskrivningen av Rikard Wildares storslagna eldrivna träbåtsdröm.
Byggde om?
– Ja, det här är ingen “vanlig” konvertering. Det är all-in på alla nivåer. Jag har byggt om och kompleterat väldigt mycket av inredningen, men det syns inte att det är nytt, bara solida träslag, teak och mahogny. Bland annat är det nya bänkar på syrbord och babords sida. Förutom att vara just bänkar så huserar de också batterierna som driver båten. Förarplatsen byggdes om och flyttades fram, så den skulle komma i bättre skydd för väder och vind. Eftersom elmotor-paketet var mindre än originalmotorn så byggde jag nya durkar och en ny motorlåda också. Allt är gjort med så stor finness som jag förmått och helt i C.G. Petterssons anda, om man så vill.
Så vad kostar skönheten?
– Jag hade tänkt mig ett pris på runt 369 000 kronor?
Runt 369 000 kronor?
– Ja, eller 369 000 kronor. Punkt.
Rikard Wildare säljer sin helrenoverade och elektrifierade Petterssonbåt.
Rikard Wildare säljer sin helrenoverade och elektrifierade Petterssonbåt
Inredning med finness och helt i C.G. Petterssons anda, gissar vi och Rikard Wildare.
Och vad händer när båten väl är såld?
– Då ska vi leta efter en båt som kanske inte finns. Men man kan alltid hoppas. Tänk dig en jagare – fast mindre, mycket mindre – som är lättdriven och som kan elektrifieras. Nått sånt, ungefär, sisådär. Det vore något…
… något att återkomma med så vi får hänga med i ditt nästa projekt?
Ett unikum när det gäller att elektrifiera redan befintliga båtar. Det är den korta beskrivningen av Rikard Wildare och frågan är om inte hans sagolika Petterssonbåt tar priset. Se när han gästar Hamnen Electric boat Show!
En magnet och det självklara samtalsämnet i gästhamnarna. Så beskriver Rikard Wildare sin egenhändigt renoverade och elkonverterade Petterssonbåt och fattas bara. Som Hamnen har rapporterat tidigare så är Rikard något av en kändis inom elektrifiering och det som arbetet har resulterat i är inget mindre än ett mästerverk. Må vara att självaste Carl Gustaf Pettersson lade grunden.
Enkelt beskrivet handlar det om att dra nytta av det lättdrivna skrovets fördelar. Något som var nödvändigt i början och mitten av förra seklet – då det inte fanns så mycket motorkraft att laborera med – men också idag om man vill uppnå en acceptabel fart och räckvidd med eldrift.
Inte bara båt
Så långt teorin. Resan mot Rikard Wildares mål var desto svårare då han knappast valde den enkla vägen. Drivlinan byggde han själv långt innan båten köptes men det rådde aldrig några tvivel om att den skulle installeras i ett Petterssonskrov. Förutom elbåtar så har han en lång historia av elektrifieringsprojekt bakom sig med bland annat e-foilbrädor, fyrhjuling och en Fiat 500 från 1973. Fler bilder från renoveringen på Wildares instagram.
Nyckeln till elektrifiering ligger i ett lättdrivet skrov.
Rikard Wildare i full färd med sin renovering och elektrifiering av en Pettersson-båt.
Rikard Wildare berättar om hur båtlivets framtid bygger på båtlivets dåtid.
CG Petterssons lättdrivna skrov och modern eldrift är bevisligen en lyckad kombination.
Här gästar Rikard Wildare Hamnen Electric Boat Show och berättar om hur renoveringen såväl som elektrifieringen gick till. Men också om hållbarhet, hur han använder sin båt och framför allt – om att vi måste börja anpassa våra båtar till användarens specifika behov istället för att försöka vara bra på allt.
Eldrift är framtiden
Sist men inte minst förutspår han en boom av elkonvertering av redan befintliga båtar där vi antingen gör hela eller delar av jobbet själv – eller överlåter hela jobbet till en företag. Oavsett vad så är det eldrivna båtlivet framtiden.
Gårdagens lättdrivna skrovdesign och dagens moderna teknik. Det är kombinationen som har resulterat i Rikard Wildares storslagna eldrivna träbåtsdröm.
Fast enkelt har det förstås inte varit. Speciellt inte som Rikard gjort allt träarbete själv. Elmotor, styrning och batteriet är en vidareutveckling av Rikards tidigare drivlinor. Vissa av er har kanske sett hans Ockelbo b600 som kom i hybridutförande.
Drivlinan byggdes långt innan båten köptes men det rådde aldrig några tvivel om att den skulle installeras i ett Petterssonskrov. Förutom båtar så har han en lång historia av elektrifieringsprojekt bakom sig med bland annat e-foilbrädor, fyrhjuling och en Fiat 500 från 1973.
333 viskande sjömil
Men det är en annan historia. Nu gäller det hans senaste projekt – en vacker Petterssonbåt, troligtvis byggd på 30-talet, som just har gått sin första sommar med full eldrift. En sommar som adderar upp i 333 avklarade sjömil i Stockholms skärgård och med Söderöra som hemmahamn.
Hur fick du idén att elkonvertera en sådan klassiker?
– Ska jag vara ärlig så började det med att jag byggde hela drivlinan och batteribanken. Dock med tanken att den skulle få sitta i en Petterssonare en vacker dag. Jag lade ett år på att leta upp rätt objekt. Det var viktigt att skrovet var i bra skick och att linjerna var rätt, till exempel var “bruten” akterspegel ett måste. Till slut hittade jag rätt och slog till. Efter en första sommar med Albin O-41 så påbörjades ombyggnationen och anpassningen av båten för eldrift, berättar Rikard.
Storleken på svallen är ett direkt mått på hur mycket energi det går åt för att driva en båt.
Rak stäv, lång vattenlinje och bra släpp i aktern är en effektiv kombination.
Lång vattenlinje och smäckra linjer ger en lättdriven båt.
Dags att slopa räckviddsnojan. Eldrift i kombination med ett lättdrivet skrov räcker i de flesta fall.
Plastbåtar i all ära men en mahognydröm vid en solig skärgårdsklippa är en svårslagen syn.
C. G. Petterssons klassiska linjer är som gjorda för eldrift.
C. G Petterssons lättdrivna skrov har visat sig vara som gjorda för att elektrifieras. Foton från wildtech på Instagram.
Byggde om?
– Ja det här är ingen “vanlig” elkonvertering. Det är “all-in” på alla nivåer. Jag har byggt om och kompletterat väldigt mycket av inredningen, men det syns inte att det är nytt. Jag har bara använt solida träslag, teak och mahogny. Bland annat är det nya bänkar på styrbord och babord sida. Förutom att vara just bänkar så huserar de också batterierna som driver båten. Förarplatsen byggde jag om och flyttade fram så att den skulle komma i bättre skydd för väder och vind. Eftersom elmotor-paketet var mindre än originalmotorn så fixade jag nya durkar och en ny motorlåda också. Allt är gjort med stor finness, om jag får säga det själv, och, hoppas jag, helt i C.G. Petterssons anda.
Fler ingrepp?
– Ja, utrymmet för de två bensintankarna gjorde jag om till skåp genom att mahognyspeglarna fick gångjärm i mässing. På ena sidan sitter kopplingen till landström, laddare och lite annan elektronik och på babordssidan blev det ett barskåp med backstycke av polerad koppar. Kopparn tog jag från en av de gamla tankarna.
Rikard Wildare valde att flytta fram förarplatsen för bättre skydd under kapellet i ruskväder.
Vackert barskåp i Rikard Wildares eldrivna Petterssonbåt .
Batterierna ryms under de vackra tofterna.
Rikard Wildare kan sin sak när det gäller att installera en elmotor.
Rikard Wildare har byggt flera eldrivna fordon med namnet Wildtech.
Rikard Wildare har övernattat mycket i sin Petterssonbåt tillsammans med familjen.
Gårdagens lättdrivna skrovdesign och dagens moderna teknik i en bra kombination. Drivlinan i Petterssonbåten Elektra är häpnadsväckande tyst och allt vad avgaser och oljelukt heter är nu ett minne blott. Men även om Rikard älskar den tysta och rena framfarten kan han se charmen med den gamla drivlinan – en Albin 0-41. Som faktiskt fått nytt liv i en annan Petterssonbåt.
Hur har första sommaren i båten avlöpt?
– Vilken sommar och vilket mottagande! Vi har mest härjat i vattnet mellan Furusund och Norrpada och båten har fungerat super. Det är magiskt att kunna glida fram nästintill ljudlöst och en fantastisk känsla att få åka i en vacker gammal träbåt.
Hur har det gått med räckviddsångesten?
– Bara bra tack, för någon sådan har jag aldrig haft. Batteriet är på 20 kWh, vilket i det här fallet gör att jag kan hålla cirka 6 knop i 40 sjömil. Det räcker mer än väl för mig och det är den farten jag gillar mest. Det betyder alltså att det krävs 3 kW effekt för att hålla 6 knop. Sänker jag till 4 knop (0,85 kW förbrukning) så kan jag köra över 80 sjömil. I 8,5 knop är förbrukningen 10 kW, vilket ger en räckvidd på 17 sjömil. Om man vill elda för kråkorna finns det möjlighet att pina upp båten i cirka 9 knop, men det är ganska poänglöst. Man ser tydligt vart hon vill ligga för att vara så effektiv som möjligt.
En eldriven Petterssonbåt med eldrift kan dra väldigt lite energi. Här är Rikard Wildares egna graf, sammanställd efter en säsongs tester. Notera att spänningen är 88V. Ovanför bilden redovisar Rickard siffrorna i kWh per sjömil.
Många gamla skärgårdsgubbar vet jag kallade Petterssonarna för “likkistor”, varför då?
– Ja, de syftar på sjöegenskaperna. C.G Pettersson har faktiskt ganska dåligt rykte bland många förståsigpåare. Men jag vågar hävda att 99.9 procent av dem som framfört kritik aldrig testat en Petterssonare. Jag har kört i utskärgården, mellan Röder och Söderöra i 12 m/s, och visst kräver det lite handlag och sjömanskap men hon rullar mindre än vad man kan tro. Och i motsjö går hon fantastiskt fint med sitt vassa förskepp.
I den här videon får vi följa byggprocessen från början till slut. I slutet får vi dessutom se och höra hur det är att köra Petterssonaren Elektra över en öppen och skumpig fjärd i Stockholms skärgård.
Några nya lärdomar under resans gång?
– Nja, jo många sådana förstås, men framför allt är det utvecklande att få en känsla för hur ett riktigt energieffektivt skrov ska se ut. Egentligen är det inte konstigt att linjerna från C.G. Petterssons skrovdesing kommer tillbaka på nya och energieffektiva skrov.
Vad ska du sysselsätta dig med i vinter?
– Det ska byggas ett par drivlinor, i samma design, till andra båtar. Det blir även byte av propeller och propelleraxel för att minimera vibrationer, avslutar Rikard Wildare.
