Banta för fart del 13. Projektet med Gustav Morins trimaran fortsätter och vi har kommit till en väldigt avgörande punkt för slutresultatet. Konsten att slipa. Häng med!
Att slipa är en konst större än vad de flesta någonsin har trott så vi upprepar – att slipa är en konst! Med detta fastställt med all önskvärd tydlighet så tar vi sålunda rygg på Anndy på Honors Yachts som kan sin sak när det gäller just detta. En resa där vi kastas mellan hopp och förtvivlan och där vi tror att vi har fattat galoppen. Men bara för att i nästa stund inse att vi fortfarande är noviser.
Vi börjar sålunda på en någorlunda plan (nåja) yta med regel nummer ett som lyder så som följer. Glöm bort allt vad slipmaskin heter. Använd muskelkraft och en så kallad långslip och framför allt – tro inte för ett ögonblick att detta är ett jobb som man river av i all hast.
Slipa som ett X!
Nästa steg är att förstå vikten av att slipa i en X-form, som Anndy utrycker det. En teknik som han demonstrerar i videon och som snart ska visa sig vara den enda raka.
Att slipa är en stor konst och jakten på en fin uta är full av fallgropar. Anndy Herberth på Honors Yachts lär ut tekniken.
Till detta kommer en lång rad övriga saker att tänka på där långslipens vinkel mot underlaget och ergonomin när man arbetar bara är några exempel. Sedan finns det också flera sätt att avgöra huruvida man har fått till en jämn yta eller ej. Och där synen är till föga hjälp.
Banta för fart del 11. Dagen för lackering närmar sig men först får vi en lektion i spackling och slipning samt en påminnelse om vikten av att inte slarva med grundarbetet.
Vi hört det till leda i alla möjliga sammanhang – att ett väl genomfört grundarbete är helt avgörande för slutresultatet. Likväl blir detta en nyttig lektion i hur noggrann man faktiskt måste vara. Men också om att det är stor skillnad på var en lekman och ett proffs lägger ribban.
Sprickor och fuktskador
Speciellt tydligt blir det när Anndy på Honors Yachts går igenom båten och hittar den ena skavanken efter den andra. Sprickor och fuktskador som är lätta att missa. Men som blir uppenbara när ett proffs pekar ut dem. Eller när lacken sedan krackelerar för att man har slarvat.
Att spackla, slipa och bygga upp är en konst som kräver kunskap och tålamod.
Häng med när Anndy visar hur man lagar sprickor och skavanker, varnar för fallgropar, förklarar vikten av att vara varsam med skarvar, hörn och övergångar samt tipsar om epoxispackel, epoxiprimer och topplack som ska vara något alldeles extra. Och som sparar mycket tid, möda och besvär.
Banta för fart del 10. Bakläxa! Eller vad ska man kalla det när dagen för lackering skjuts fram på grund av allehanda taskiga lagningar, skador i skrovet som måste fixas. Se och lär av Anndy och hans gäng på Honors Yachts.
Man kan förstås lära sig av sina misstag med allt vad det kostar av tid, möda och besvär. Eller så kan man ta ett steg åt sidan och låta proffsen briljera. Men låt dig inte luras. Bara för att Anndy och hans gäng på Honors Yachts får det att se lekande lätt ut så krävs det mycket kunskap, erfarenhet och att man har en lång lista av felsteg och lärdomar bakom sig.
Hundratals tänkbara fallgropar
För en oinvigd kan det sålunda se ut som att teamet skjuter från höften när det gäller allt från hur stora och tjocka glasfibermattorna ska vara. Men också hur mycket härdare som ska blandas ner i polyestern. Likaså när det gäller vilken roller som ska användas när. Att köra med den mjuka rollern bara för att den hårda råkar vara upptagen flyger sålunda inte. För att nämna en av hundratals tänkbara fallgropar.
Hamnens serie “Banta för fart” fortsätter med tillpassning av glasfibermattor, blandning av polyseter, plastning, rollning, återuppbyggnad, spackling och slipning för att nämna en del. Allt medan dagen för lackering närmar sig.
Här handlar det alltså om att göra om och att göra rätt och fokusera på vad man gör istället för att drömma om dagen för sjösättning. För se – om du bara har tålamodet och är villig att lägga ner det arbete som arbetet kräver så skall du få lön för mödan. Inte minst i form av en båt som är håller, är fukttät och som inte har några sprickor i fasaden för att du frestades att ta en genväg.
Häng med på den fortsatta resan i serien Banta för fart som börjar i moll och som fortsätter med tillpassning av glasfibermattor, blandning av polyeter, plastning, rollning, återuppbyggnad, spackling och slipning…
Del 9. Gustav Morins jakt på prestanda fortsätter. Sakta men säkert närmar vi oss fasen med återuppbyggnad och lackering av hans Dragonfly-trimaran. Men först ett frustrerande bakslag i form av fukt. Häng med!
Du vet säkert hur det kan vara. Man går in i ett projekt med en hög motivation och en tydlig målbild. Så långt har ingenting förändrats sedan serien tog en paus. Målbilden är densamma och efter hög prioritet på andra delar av livspusslet så tar serien nu ny fart i lokalerna hos Anndy på Honors Yachts på Värmdö.
Alla tidigare avsnitt av Banta för fart har som bekant handlat om att kapa, såga och slänga ut för att öka prestandan. Eller för att prata klartext – att starkt ifrågasätta varje liten detaljs existensberättigande för att öka prestandan.
Frustrerande med fukt
Med detta avklarat närmar vi oss sålunda återuppbyggnadsfasen. En angenäm sådan om det inte vore för en frustrerande upptäckt. En upptäckt som stavas F-U-K-T och tveksamma gamla lagning som måste åtgärdas innan drömmen om lackering kan börja kännas nära igen.
Hamnens jakt på prestanda fortsätter och Gustav Morins trimaran åker in i garaget för hårdbantning – men också för ytterligare ombyggnad och lackering – med hjälp av Anndy på Honors Yachts Coating AB.
Anndy from above
Det är också här som Anndy på Honors Yachts Coating AB kommer in i bilden. En hjälp som sänd från skyarna även om det visar sig att Anndy från början kommer från Honduras. Oavsett vad så är hans CV när det kommer till båtar, lyxjakter och båtrenoveringar minst sagt imponerande. Senast i raden av lackeringar står bland annat Princess Svanevit och Aspect 45, för att nämna några. Han har också visat hur han reparerar en segelbåt som smällt på grund – för Hamnens samarbetspartner Svenska Sjös räkning.
Häng med i den fortsatta jakten på mer prestanda i Gustavs redan vindsnabba trimaran. Under ett par veckor framöver kommer fler avsnitt att publiceras i god takt.
En succé. Men det kunde knappast Micke Leijnegard veta innan de första avsnitten började rulla. Nu gläntar han på dörren för en fortsättning på TV-serien ”Mickes båt”.
Vi var många som tyckte att det var på tiden. Och som blev glatt överraskade när en TV-serie om båtar, båtliv och framför allt träbåtsrenovering skulle börja sändas.
Att det sedan skulle komma att handla om TV-profilen Micke Leijnegards högst personliga resa i sex avsnitt och om renoveringen av “Moster Jann” gjorde inte saken sämre. En ruffad snipa byggd av Johansson & Son Båtbyggeri i Holmsund.
– Fast det var också läskigt på mer än ett sätt, säger Micke Leijnegard.
Han fortsätter:
– Dels för att jag gav mig ut på väldigt djupt vatten genom att ge mig in i ett sådant här renoveringsprojekt – i TV dessutom. Men också för att jag rörde mig mycket nära gränsen till att det kanske skulle bli för privat.
För privat?
– Ja, i TV-sammanhang brukar vi påminna varandra om att man gärna ska vara personlig men inte privat. Här tyckte jag att jag rörde mig på gränsen. Det var till och med…
Ja?
– Det var till och med så pass att jag tyckte att jag ville bryta för att det blev för geggigt där någonstans i början av inspelningarna.
Men?
– Men producenten, Allan Förberg, försäkrade mig om att vi höll oss på rätt sida och bad mig vänta tills jag hade sett några grovklippningar och ja – jag kan hålla med honom.
Och nu är succén ett faktum?
– Nja, succé är ett starkt ord. Det gick bra. Vi smög ju igång serien utan reklam och slog inga rekord när det gäller tittarsiffror men de som zappade sig fram till programmet tenderade att fastna och hänga med hela vägen. Vi mäter ju allt sådant där vet du…
Och därför kan vi hoppas på en fortsättning och mer båt i TV?
– Det kan jag inte lova bergsäkert. Vi håller på att diskutera en eventuell fortsättning precis nu i dagarna. Jag är på – och det tycker jag att övriga inblandade också borde vara.
“Blodad tand” eller “aldrig mer” när det gäller träbåtsrenovering?
– Blodad tand, definitivt. Tänk bara att få lyxen att ta hand om ett sådant mästerverk som en träbåt är. Det är ett tillfälle som man verkligen bör ta vara på. Det är som att öppna en presentask, man lyfter på en däcksduk och finner 70 år gammalt virke som ser så gott som nytt ut, säger Micke Leijnegard.
Mickes renoveringsprojekt blev en tuff resa men kunde knappast ha slutat bättre.
Du fick ju många goda råd och nya bekantskaper under tiden men det måste ju också ha fallit en och annan syrlig kommentar?
– Ja, båtklubbar kan på sina håll vara gubbjävlarnas eldorado. Då hjälper det att ha en kameraman bakom sig med en osäkrad och skjutklar TV-kamera i högsta hugg.
Så vad hände efter att ni slog av kameran i sista avsnittet?
– Då blev det kanske inte riktigt som jag hade tänkt mig. Motorn gick varm och därför fick jag bara en båttur i somras. Vi lade till i en vik, käkade och fick en magisk stund. Mer om det, förhoppningsvis, i ett kommande båtprogram på SVT, avslutar Micke Leinegard.
Ett läckage och ett oplanerat stopp för reparation vid Gräddö. Men bortsett från det ska bogseringen till renoveringen på Beckholmen ha gått galant.
Lite ringrostig – absolut. Och lite rostig här och var även i övrigt. Men trots alla år som restaurangfartyg och kommunens stolta symbol stillaliggandes längst in i Norrtäljeviken klarade hon resan galant. Må vara med ett litet stopp för lagning av ett läckage utanför Gräddö samt god hjälp av en bogserbåt.
Färden gick till ett varv på Beckholmen i Stockholm där detta klassiska ångfartyg ska genomgå en omfattande renovering. Detta efter att ha hotats av skrotning och efter att ha räddats av sponsorer, ideella krafter och privatpersoner. En insats som mest av allt gick ut på att samla in 12 miljoner kronor till renoveringen.
Viktig del av stadsbilden
Under åren har s/s Norrtelje kommit att bli en allt starkare symbol samt en allt mer given del av stadsbilden. En saga som kunde ha slutat på skroten redan för över ett halvt sekel sedan om inte en nybildad stiftelse hade klivit in och köpt henne för 100 000 kronor.
Nu, 55 år senare, var det återigen stiftelsen s/s Norrtelje som klev in och ledde räddningsaktionen.
Stolta s/s Norrtelje beräknas återkomma till sin plats längst in i Norrtäljeviken någon gång under våren 2024. Foto: Johan Bergström.
”Ett mästerverk”
s/s Norrtelje byggdes år 1900 på William Lindbergs Verkstads- och Varfvs AB och ansågs av många vara något av ett mästerverk. Eller som ett av fartygets senare befälhavare, kapten Erik Westerberg, ska ha sagt:
”Det finns inte något bättre byggt fartyg än s/s Norrtelje”. Båten trafikeracde huvudsakligen Stockholm-Furusund-Norrtälje men tjänstgjorde senare också som Ålandsbåt med dagliga turer mellan Norrtälje och Mariehamn.
Kommer hem i vår
Den nyrenoverade versionen av s/s Norrtelje beräknas återta sin plats längs in i viken någon gång i vår. Exakt när återstår dock att se.
Visst är det något av ett projekt, men tänk att köpa en klassisk 60-talsjakt och själv sätta kursen för dess framtid. Följ med ombord på Mongoose, kanske är hon något för dig?
Byggd helt i stål 1963 av Fairmile på det välkända Berwick-varvet i England. Tillverkaren som under Andra världskriget blev känd för sin innovativa idé att bygga skeppsdelar utspritt över hela landet i mindre verkstäder längs med kanalsystemen. Ett initiativ taget för att minska sårbarheten från de tyska bombplanen.
Fairline blev ett stort namn i hela det brittiska samväldet och började efter kriget konstruera trålare. Det dröjde dock inte länge innan man sökte nya kundkretsar. På 1960-talet gav man sig in i lyxjaktssektorn med fokus på att bygga sjödugliga båtar som utan problem skulle kunna ta sig från ena sidan av Atlanten till den andra.
Tidigare ägare har anpassat båten från att vara en 60-tals jakt till en mer anpassad för 2020-talets bekvämligheter. I salongen är kök uppdaterad till en standard god nog för de flesta att flytta ombord. Likaså är all finish på väggar och golv i fint skick.
För den som vill ta ut Mongoose på äventyr krävs dock lite kärlek. Att kliva upp i pilothuset är lite som att ta en resa tillbaka till 1960 då båten byggdes och stora delar av utrustningen skulle sannolikt passa bättre på ett museum än ombord på en jakt i bruk.
Äventyr är nämligen något en båt som denna förtjänar. Med sina två motorer från caterpillar på 175 hästkrafter vardera kommer Mongoose upp i en marschfart på cirka sju knop. Motorerna är ombyggda och den ena servad med ett två handfull timmars gång.
Men låt inte oss uppehålla er, följ med ombord i klippet nedan!
Under hösten får de med segelbåt i Mälaren ta en omväg genom Södertälje för att komma ut i Östersjön. Detta då man nu påbörjar en totalrenovering av den ikoniska Danviksbron efter 100 år i stadens tjänst.
Det är nu över 100 år sedan Danviksbron stod färdig och kopplade samman Södermalm med Södra Hammarbyhamnen. Sedan dess har det varit mer eller mindre i konstant drift. Nu 100 år senare ska den totalrenoveras då den tjänat ut sin tekniska livslängd.
Men vad betyder detta för båttrafik ut och in ur Stockholm?
Ämnet är ett vi berörde redan i våras men en uppfräschning nu när arbetet börjat kan vara på sin palts. Under gårdagen, måndagen den 4 september, påbörjades själva rivningen av den ikoniska bron. Ett arbete som väntas ta cirka nio månader. Uppbyggnaden startar någon gång under våren 2024 och väntas pågå ända fram till hösten 2026.
Partiell avlysning – höjdbegränsning 10,8 meter:
Den ordinarie segelfria höjden under Danviksbron är 11,8 meter, eller närmre bestämt något för hög för en Maxi 909 även om denne lutas med hjälp av en motvikt ute i bomknocken. Under renoveringen kommer denna siffra sjunka ytterligare något på grund av ett säkerhetsnät som fästs under bron. Detta nät ska nu vara på plats och sitta där fram till den 3 december i år.
4 september – 3 december 2023
1 maj – 1 november 2026 (om allt går enligt plan)
Total avlysning – ingen sjötrafik tillåten:
Under tiden den gamla broklaffen monteras bort och den nya sätts dit kommer ingen sjötrafik kunna passera. Detta oavsett höjd på mast, targabåge eller pulpet. De datum som berörs är:
6 – 17 november 2023
4 – 15 december 2023
14 november – 11 december 2025 (planerat)
Senast som en renovering genomfördes på Danviksbron väckte underhållsarbetet starka reaktioner. En av dessa dryftades i en debattartikel på Hamnen.se – den kan ni läsa här.
En rik historia
Endast ett fåtal broar i världen av samma konstruktion finns kvar i bruk. Att bevara brons karaktär och utseende är därför en topprioritet när man nu väl skrider till verket. Designen är från Joseph Baermann Strauss, samma man som designade Golden Gate-bron i Kalifornien.
Men brons CV slutar inte där.
Även för de som inte är särskilt bekanta med Stockholms farvatten kan Danviksbron ha ett kulturellt värde. Det var nämligen på denna plats som Maxi 909:an Friendship hissades upp i Lasse Åbergs klassiker SOS – En Segelsällskapsresa.
… men det är inte allt då ägaren visar sig ha tänkt ett varv extra när det gäller det mesta. Se videon!
Drömmen om en husbåt blev för påträngande och det var dags att göra något åt saken. Sagt och gjort. David fick tag i ett mer än lovligt nedgånget exemplar, eller ”en tappad sug” om man så vill, från 1985.
Ett kap? Nja – pris motsvarande cirka 212 000 kronor och det stannade inte där då själva renoveringen gick på ytterligare 800 000 kronor.
Enkelt men genialt. Ett slitet uttryck men likväl passande när det gäller Davids husbåt.
Nog snackat om pengar. Resten är en fullständig uppvisning i hur man skapar sig ett bekvämt, flytande boende på 240 kvadratmeter. En enrummare med tre uteplatser, varav en jättelik sådan i form av den stora takterrassen.
Under fyra månaders tid slet youtubern Theo som står bakom kanalen Bebeau Zap med ett renoveringsprojekt som många skulle kalla utdömt redan innan första panelen rivdes ner. Timmarna har varit många och missödena likaså men resultatet är minst sagt slående.
Många är de som drömmer om att renovera upp ett gammalt vrak till toppskick. Vissa tror att de ska kunna spara en slant, andra tror sig kunna tjäna en hacka, men de flesta förstår att det kommer att ta såväl mycket tid som pengar. Något som Theo själv blivit varse om.
Även om renoveringsarbetet gått förhållandevis fort och varit ett roligt och lärorikt åtagande erkänner Theo att det också varit en rejäl utmaning. När han köpte båten hade han ingen tidigare erfarenhet av varken båtar eller båtliv. Det enda sättet att bli färdig var att lära sig under tiden renoveringen pågick.
I videon kokas de fyra månaderna ner till endast fjorton minuter. Materialet i sig kommer från de tidigare 12 avsnitten som även de finns uppladdade på Youtube, dessa går att hitta här.
Båten – en Skagit 16 – är en liten sportbåt av amerikansk modell. När Theo kom över den var den i ett synnerligt sorgligt skick. På friborden växte mossa, delarna av inredningen som fanns kvar var bara att slänga på tippen, och akterspegeln saknades det motor. Durken behövde rivas ut och all hela båten sprutlackeras.