Att förvandla en båt från ett vrak till något som ser riktigt bra ut – och med fin funktion – behöver inte vara ett evighetsprojekt.
Spana in den här supersnabba förvandlingen!
Gör-det-själv-projekt är lite av en drog. Oftast börjar det med en vision och en dröm om en klassiker som ska bli som ny,
Har man tur hittar man ett bra objekt som bara tar ett par hundra timmar att omvandla.
Har man otur tar det ett par äktenskap, ett förlorat jobb och till slut ett helt liv.
Eller så går det som för killarna i videon ovan som hittar en möglig, solblekt och bortglömd men någorlunda modern walkaround-båt som – trots att den ser ut som ett riktigt vrak – går att omvandla på bara ett par dagar. Allt med hjälp av en högtryckstvätt, rotborste och lite målmedvetenhet.
För er som drömmer om att dra igång ett rejält projekt tipsar vi om Hamnen.ses reportageserie “Vrak till vrålåk” där vi steg för steg går igenom hur man omvandlar en gisten klassiker till en ögonbrynshöjare.
Jag har haft panik senaste dagarna att hinna få båten klar. Länge tänkte jag struna i att tvätta, polera och vaxa. Men så fick jag ett råd från en kompis…
Den 20 år gamla lacken på Pac-Man är helt slut, oxiderad och jävlig. Jag har polerat alla andra år men de svarta ränderna går ändå inte helt bort!
Uppgiven och förtvivlad inför lördagens sjösättning ringde jag min extremt allvetande vän Kristian Hertzberg. Han sa:
– Har du provat Fordonsglans?
– Nja, jag testade den på min andra båt Airbender förra året och det fungerade väl ok. Men nu krävs ett mirakel!
Grejen var att Airbender hade stått i två år utan pressening, så det var en grön fin matta på henne och det krävdes lite fysiskt jävlaranamma för att få bort smutsen. Den rann liksom inte bara bort av sig självt…
– Nåväl, jag ger fordonsglansen en chans till och tvättar väl av det värsta och skiter i resten, sa jag.
Jag inhandlade ett par diskhandskar, en blomspruta modell större och en slags levang för att få räckvidd. Jag blandade 50/50 med vatten och fordonsglans i sprutan och sprutade på det torra skrovet på samma sätt som man avfettar bilen.
Sen gnodde jag lite med svampen (förlängd med levangen så något vidare tryck blev det ju inte). Utan ansträngning gick 80 procent av de svarta ränderna bort direkt. Wow, det funkar ju rätt bra tänkte jag.
Jag drog av ena skrovsidan i en hast. Pac-Man såg mycket gladare ut, dock med en del svaga ränder kvar när jag kollade nära. Av en slump gnodde jag på en rand med diskhanskarna på, och plötsligt händer det som jag inte lyckats uppnå med något medel eller någon typ av polering – randen suddas bort!
Jag blir ivrig och sprutar på mer Fordonsglans och börjar köra Karate-Kid med handflatorna och de kvarvarande ränderna suddas bort i en ganska snabb takt!
Det ser såklart inte klokt ut att stå och gno med endast diskhandskarna men det är fan ett MIRAKEL!
Det gick så snabbt att jag kostade på Pac-Man ett lager lackförsegling också. Jag använde ett fabrikat som professionella rengöringshandlarna SGA AB rekommenderade när jag frågade dem förra året. Det visade sig vara otroligt drygt och lättjobbat. Bara dra på, vänta på att det torkar och torka bort med ren trasa. Kanonresultat med extremt hal yta, utan att den blir sådär flammig och tråkig.
Pac-Man ser nu riktig fräsch ut och jag behöver inte döpa om henne till “Tiger” i år! På bara sex timmar har alltså en medelålders halvslapp man lyckats få en lackad, 20år gammal 38-fotare, inklusive såväl skrov som däck, skinande ren och vaxad. Det är fan rekord!
Förra året polerade jag båten med maskin. Det tog två dagar men blev snyggt, sånär som på de svarta ränderna då. Kanske hade årets resultat inte blivit detsamma om jag inte gjort det? Men min magkänsla säger ändå att man nog inte behöver polera båten med maskin varje år. Det räcker säkert med vart tredje, så länge man håller båten någorlunda ren under säsongen.
I mina tidigare försök att få bort de svarta ränderna har jag använt Auotosol och Cif som ju innehåller en del slipmedel. Jag har också kört med 3M Fastcut som gav en fin yta i övrigt men inte bet på ränderna. Det är klart att det går att få bort ränderna med ett korningt polermedel, det är ju bara att nöta ner lacken. Men det är jag ju inte så sugen på.
Fordonsglansen innehåller inga slipmedel men bet ändå. Jag körde mycket högre koncentration än vad som rekommenderas, 50 vatten och 50 medel.
Det finns otaliga förslag på medel som ska fräscha upp gulnad gelcoat. Många har samma grundingrediens. Vi testar detta ämne och får rengöringstips av en expert.
Vita plastbåtar gulnar när de ligger i vattnet länge. Detta blev tydligt på min båt under höst och vinter. Och nu inför iläggning är det hög tid att ta hand om problemet.
I jakten på råd och tips kring detta är lätt att gå vilse i kommentarsfält och forum, som så ofta när gör-det-själv-ämnen diskuteras. Efter ett ha gått igenom ett par trådar kunde jag snabbt lista över 15 medel som olika människor hävdar fungerar för att bli kvitt den gula gelcoaten. Dåligt beslutsunderlag med andra ord.
Vid en närmare titt stod det dock klart att många av de populära medlen har ett gemensamt ämne i innehållsförteckningen – oxalsyra. Varför inte bara använda det?
Skinande vitt
Jag ringde Naturvårdsverket och fick klart för mig att det inte rör sig om något direkt miljöfarligt, bara hälsofarligt vid hudkontakt och vid förtäring, men på den lägsta faronivån. Inga problem att tvätta med oxalsyra på båtklubben alltså.
Oxalsyra är ett billigt och effektivt sätt att få bukt med gulnad gelcoat.
Jag köpte ren oxalsyra, i pulverform, och blandade med vatten. Med plasthandskar på tvättade jag snabbt skrovsidorna och på mindre än en minut var resultatet tydligt – den gula färgen som jag tidigare försökt att få bort, på både det ena och det andra viset, försvann nu utan att jag ens behövde skrubba!
Hur kommer det sig då att detta fungerade så fantastiskt bra? Och finns det några nackdelar?
Leif Tennfors, kemiexpert på Smartab, förklarar:
– Förenklat kan man säga att lika löser lika och det finns tre olika kemikalier som man måste skilja på. Det gäller alltså att pricka rätt.
– Mineralolja löser oljesmuts, som förekommer i motorrum eller andra oljiga utrymmen. Alkalier löser smuts från djur och växter (t ex alger) – sådant som är vattenbaserat – och syror löser oxid. Oxid är vad vi har att göra med i fallet med den gulnade gelcoaten.
– Allt i världen oxiderar och när en vit plastbåt gulnar är det för att den antingen blivit angripen av kalk (t ex snäckor) eller järn från vattnet. Surare PH än sju löser oxid, vilket betyder att t ex rabarber och citron skulle fungera. Men det skulle säkert krävas orimligt stora mängder.
Innan tvätt med oxalsyra. Den gula oxiden är omöjlig att få bort med alkaliska vätskor såsom diskmedel och avfettning. Helt verkningslöst. Allt för att det är helt fel kemikalie.
– Har man stora bekymmer med oxidering eller mycket snäckor, så biter saltsyra bäst. Men då måste man vara väldigt försiktigt. Kommer det i kontakt med något av metall, till exempel genomföringar eller räcken, så blir de missfärgade.
En bit in i behandlingen, oxalsyra blandat med vatten.
– Oxalsyra är den bästa medelvägen. Det är skonsamt och i de flesta fall tillräckligt effektivt.
Hur är det med Coca-Cola som många säger fungerar som rengöringsmedel?
– Eftersom det innehåller fosforsyra och sockersyra så löser det oxider, så det kanske skulle fungera bra. Det är syran i Coca-Cola som löser upp. Men det skulle ju bli kladdigt av allt socker. Jag vill också tillägga att bara för att det fungerar som rengöringsmedel, tack vare sina syror, så är det inte av den anledningen ett farligt livsmedel.
Så långt har vi alltså lärt oss att oxalsyra är ett ypperligt medel för att rengöra gelcoat. Det fungerar att köpa i ren form och blanda med angiven mängd vatten. Ju mer vatten, desto mindre verkan då syra är väldigt lätt att spä ut, vilket också är anledningen till att det inte är särskilt skadligt för miljön.
Något mer man bör tänka på?
– Ja, man ska se till att båten är torr innan man lägger på oxalsyran. Eftersom den snabbt neutraliseras av vatten blir effekten bäst då. Oxalsyran börjar faktiskt neutraliseras så fort den kommer i kontakt med oxiden, i form av det gula på gelcoaten, och när man sedan sköljer av båten med vatten så neutraliseras den helt.
Hur tycker du som expert på rengöringsmedel och som båtälskare att rengöringsprocessen ska gå till?
– Jag tvättar först min båt med ett alkaliskt rengöringsmedel. Sen låter jag den torka och sprutar därefter på färdigblandad oxalsyra. Det får sedan stå ett par minuter innan jag sköljer jag av den med vatten. Därefter blir det polering med maskin.
– Gelcoaten är ju väldigt porig, kikar man på den i ett förstoringsglas ser den ut som ett månlandskap. Porerna rensans under rengöringen men för att få dem helt rena måste man polera med maskin. Tack vare maskinen får man upp värme i gelcoaten och kan “suga” ut den sista skiten ur porerna.
– När det är klart kan man stryka ut vax. Det tråkiga med vax är att det är vattenlösligt. Det försvinner alltså ganska snabbt när man sjösätter båten. För att göra den processen lite långsammare tillsätter jag glansförsegling som ett sista steg, annars börjar ytan snabbt att oxidera direkt. Glansförseglingen är till skillnad från vaxet ett någorlunda vattenbeständigt medel som bevarar glansen lite längre.
Ett otroligt resultat, bara sekunder efter att oxalsyran kommit i kontakt med oxiden är skrovsidan helt vit. Nu återstår bara vaxning och försegling.
Summan av all information är alltså att det säkerligen går bra att rengöra båten från oxid med de flesta medel som innehåller oxalsyra. Kanske till och med med bara rabarber eller citron. Vill man ta till hårdhandskarna mot snäckor kan saltsyra vara sista räddningen. Men växter, så som alger, biter det inte på. Då får man ta till alkalier. Och syrorna ska hållas borta från motorrummet. Där gäller mineraloljor som till exempel petroleum.
En ny slags fågelskrämma som skickar ut högfrekvent ljud. Det är det senaste vapnet för att slippa fågelskit på kapell, däck och rufftak.
Fågelskrämmor som ska hålla båtar rena från måsskit finns i många mer och mindre effektiva former.
Denna norska variant, som går under namnet Fugleskremmeren, skiljer sig från övriga genom att sända ut högfrekventa ljudsignaler som ogillas av alla slags fjäderfän.
Fugleskremmeren avger högfrekvent ljud som håller fjäderfän borta.
Den aktiveras med hjälp av en sensor som har en räckvidd på tio meter och som verkar 45 grader åt sidorna och 30 grader upp/ned. Den drivs av uppladdningsbara batterier och en liten solpanel. Mått 12 x 8 x 10 cm.