Raid Noir

Nu upprättar militären en skyddszon på 10 000 meter kring sina fartyg. Det gällde lyckligtvis inte i lördags när ett gäng F18-seglare dånade förbi militärflottan under årets sista raidsegling.

I helgen genomförde Stockholms F18-seglare Raid Noir – årets sista och i mångas ögon den häftigaste så kallade Raiden. I år blev det ett ovanligt rafflande äventyr på flera sätt. Seglingen i sig blev fantastisk med fina vindar båda dagarna och svårslagna naturupplevelser, men det som hörde till ovanligheterna var att de check-points som seglarna skulle ta sig till hamnade i centrum av jakten på den förmodat ryska ubåten.

Dramatiken började redan vid lunchstoppet på lördagen då vindprognosen för söndagen var så frisk att några team tog ett klokt beslut att vända hem. Allt för säkerhetens skull.

Det blåste redan rejält och de återstående sex båtarna drog ut genom passagen vid Gillinge för en fantastisk halvvind i nära 20 knop. Men där tog det stopp för ett av teamen. Alla utom en båt följde nämligen ledaren som tog en ytterst riskfylld väg. Sista båten i flottan smällde så det gjorde ont i både båt och själ. Båda skroven började ta in stora mängder vatten. Lyckligtvis var följebåten i närheten och kunde komma till undsättning inom ett par minuter. De lyckades bärga båten precis innan ena skrovet sjönk.

Strax senare bröt ytterligare en båt på grund av ett trasigt försegel.

Nu återstod bara fyra båtar som rundade fyren Skötrökan för den sista gennakerspurten mot målgången vid utsidan av Kymmendö. Planen var att landa och sova på Huvudskär.

– Men Sjöräddningen avrådde oss stark. De meddelade att det skulle gå “fruktansvärt hög sjö” där under söndagen. “Inget för små katamaraner att försöka tackla”, berättar tävlingsledaren Lars Linder

Lördagen var alltså en otrolig seglingsdag och förutom den galna grundstötningen och ett söndrat försegel var allting toppen.

Natten till söndag skulle bli desto mer dramatisk.

– Det blåste kuling vilket ledde till att en bojkätting gick av och följebåten, som jag skulle sova på, drev iväg. Det var ganska spännande där ett tag men på morgonen hade vinden lyckligtvis mojnat, säger Lars Linder.

Race mellan ytstridsfartyg
Sista racet bestod av en tio sjömil lång undanvind i perfekta förhållanden rakt genom ubåtsjaktområdet ner mot Franska stenarna där fyra båtar rundande inom loppet av en minut.

– Det var en skön syn att se fem F18 sick-sacka fram i 18 knop med stridsbåtar till vänster och ytstridsfartyg till höger, berättar Lars Linder.

Fick ni inga avståndsvarningar?
– Nej, till vår stora lycka inte, men det förvånade mig lite. Jag låg själv i lumpen på slutet av 80-talet som båtchef i Kustartilleriet och var med på en ubåtsjakt en gång. Om man skulle trilla i vattnet samtidigt som någon släpper en sjunkbomb så är man rökt, säkerhetsavståndet är ganska stort. Jag tror att de var måttligt förtjusta i vår närvaro.

Det blev också en spännande slutspurt längs Ingaröfjärden mot målgången i Saltsjöbaden. Mathias Söderström och Thomas Westergren vann till slut Raid Noir och vandringspriset Raidugglan med minsta möjliga poängmarginal.

Foto: Max Rehman Linder.