plastavfall

Ny lag i grevens tid!

av

Det är riktigt illa ställt men nu tänds ett nytt hopp tack vare ett nytt beslut i EU–parlamentet. Kanske slipper vi drunkna i plastavfall?

Det är ett snårigt ämne och exakt vad som redan har och vad som ska klubbas igenom är inte glasklart.

Men klart är ändå att avgörande steg har tagits i EU-parlamentet för att skydda våra kuster och hav mot ökande föroreningar av de vanligast förekommande engångsplasterna.

Favorit i repris
Hamnen.se har bevakat den sorgliga utvecklingen med plastavfall i världshaven och fick speciellt stora reaktioner på en video som illustrerade problemet i närområdet (videon nedan).

Här visar vi den igen – videon när äventyraren, fotografen och föreläsaren Oskar Kihlborg kastade loss med sin roddbåt i Stockholm och fyllde hela tolv stora säckar med plastavfall inom loppet av tre timmar.

FLER MILJÖKÄMPAR OCH UPPFINGINGAR SOM RENSAR HAVEN:
Uppfinningen som rensat 400 ton skräp från vattnet.
Kai Lenny – proffset som städar Hawaiis stränder.
Boyan Slat ska rädda världshaven!
19-årig uppfinnare kan bli havets miljöhjälte.
VOR – Dee Caffari seglar för att rädda världshaven.
Nyfunna bakterier kan hindra förorening av hav.
Starka bilder – sköldpadda plågas av plastavfall i världshaven!
Starka bilder – val plågades till döds av 30 plastpåsar i magen!
Bali har blivit en soptipp!
Akut miljöhot – se de skrämmande bilderna
Han rodde hem 12 säckar plast på tre timmar!

GREENPEACE PRESSMEDDELANDE I SIN HELHET:
Europaparlamentet har röstat för att skydda människor och natur mot några av de vanligaste formerna av engångsplast som utgör stor del av plastföroreningarna längs våra kuster och i våra hav.

Oavsett regering, måste nu riksdagen ta sitt ansvar, följa parlamentets beslut och se till att Sverige skär ner på engångsplasten till förmån för hållbara och återanvändningsbara alternativ, säger Greenpeace.

Stärkt plan
En stor majoritet i EU-parlamentet röstade idag för att stärka EU-kommissionens plan för att skydda våra kuster och hav mot ökande föroreningar av de vanligast förekommande engångsplasterna.

Parlamentet röstade även för att förbjuda några av de mest problematiska engångsprodukterna, såsom matbehållare av polystyren, samt att hålla företagen som producerar engångsplasten ansvariga för kostnaden för föroreningarna derars produkter orsakar.

Problem överallt
– Vi är nu ett steg närmare att skydda människor och djur från all onödig plast som dränker våra sjöar och hav. Plastföroreningar finns överallt, från antarktiska oceanen till saltet vi har på våra bord.

Nu ligger ansvaret på Sveriges riksdag och regering. De måste omsätta parlamentets beslut i handling och inte falla för påtryckningarna från de företag som vill hålla oss kvar i en slit-och-släng kultur.

Sveriges beslutsfattare måste följa EU och fasa ut den onödiga engångsplasten, säger Rosanna Endre, ansvarig för havs- och miljögiftsfrågor på Greenpeace i Sverige.

Påsar tillåtna
Det finns en besvikelse inom miljöorganisationerna som jobbat med frågan, över att parlamentet inte höll fast vid att förbjuda de tunna, lättviktiga engångsplastpåsarna.

Däremot är det glädjande att EU-parlamentet röstat för att stänga kryphålen i den legala definitionen av “engångsplast”.

Kryphål som skulle möjliggjort för företag att ducka nya restriktioner genom att märka om engångsprodukter som “återanvändningsbara”.

Täpp till kryphålen!
– Sverige behöver själva ta ansvaret att stänga det kryphål som EU inte lyckats stänga. Om regering och riksdag på allvar menar att Sverige ska vara ett föregångsland på miljöområdet så måste vi gå längre än vad EU gör i den nya lagen om engångsplast.

– Sveriges beslutsfattare måste fasa ut den onödiga engångsplasten, och samtidigt se till att denna ersätts med hållbara och återanvändningsbara alternativ, så vi inte ersätter ohållbar konsumtion av engångsplast med ohållbar konsumtion av andra engångsmaterial och därigenom skapar nya problem, säger Rosanna Endre.

Läckt brev
Förra veckan publicerades ett läckt brev som visar på hur några av de företag som står för de största andelarna av plastföroreningarna i världen; Coca-Cola, Nestlé, PepsiCo och Danone, har lobbat regeringar runt om i EU för att vattna ur det nya lagförslaget gällande engångsplast.

Senare denna vecka förväntas representanter från EU-ländernas regeringar mötas för att komma överens om en gemensam position.

I början av november kan trepartsdialogen mellan medlemsländerna, EU-parlamentet och EU-kommissionen påbörjas för att färdigställa den nya lagen om engångsplast.

Här testas räddningen för världshaven!

av
Här sjösätts räddningen för världshaven!

Nu är den verklighet, Boyan Slats geniala uppfinning, som ska rädda haven från ett av jordens största och snabbast växande miljöhot.

Hamnen.se har vid upprepade tillfällen rapporterat om den unge miljökämpen Boyan Slat som verkar ha något stort på gång.

Eller vad sägs om en uppfinning som kan råda bot på ett av våra största miljöproblem?

Se videon när Boyan Slat besökte Skavlan för att berätta om det enorma problemet med plast i världshaven!

Havens frälsare
I skrivande stund är det bara 29 dygn, 8 timmar och 37 minuter kvar tills den blott 24 år unge Boyan Slat sjösätter sin geniala uppfinning som nu alltså är verklighet och inte bara stora ord.

Slat och hans team står fast vid att, The Ocean Cleanup, som denna enorma skräpsamlare heter, är så effektiv som man sade från början.

Och att den kan vända detta miljöproblem redan om några år.

Men det bygger förstås också på att var och en tar sit ansvar och att spridningen av plastskräp minskar eller helst upphör.

Hemligheten ligger i att den låter naturkrafterna göra grovarbetet.

Se videoklippen!

Mer om Boyan Slat:
Boyan Slat ska rädda världshaven!
Boyan Slat – kan bli världshavens räddare.
19-åriga Boyan Slat är havens hjälte.
Uppfinningen som rensat 400 ton skräp från vattnet.
Nyfunna bakterier kan hindra förorening av hav.
Plågsamt med plastavfall i världshaven!

Plastskräp i havet blir optimistjollar

av

Nu ska plastskräp som samlas in bli till nya Optimistjollar som sedan ska användas för att sprida kunskap om problemet. 

Pressmeddelande i sin helhet:

– Vi vill dels berätta om det stora miljöproblemet med all plast i havet. Men vi vill också visa att plasten är en resurs som går att återvinna och som inte borde hamna utanför återvinningssystemet, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent.

Varje år hamnar runt åtta miljoner ton plast i haven. I Sverige är Bohuskusten särskild drabbad av marin nedskräpning. Där spolas skräp motsvarande fem fulla badkar i land varje timme, och mycket av skräpet består av olika plastföremål.

Samlas in och gjuts om
Plastflaskor, påsar och annat plastskräp som samlas in av frivilliga ska återvinnas och gjutas om till optimistjollar.

Plastskräp ska bli plastjollar. 

Syftet är att sprida kunskap om det stora problemet med marin nedskräpning. Dessutom visar projektet att mycket av den plast som i havet är ett skadligt skräp egentligen är en användbar resurs på land.

Projektet är döpt till Optimist för havet, och drivs av Håll Sverige Rent, Svenska Seglarförbundet och Sjöräddningssällskapet tillsammans.

Sjöräddningssällskapet har optimerat fyra av sina miljöräddningssläp till att även fungera för att samla in plast från havet.

Växande problem
– Det är ett bra sätt för oss att utnyttja våra resurser och hjälpa till. Våra frivilliga och medlemmar har en stark relation till havet och vi vill vara med och få fler att få upp ögonen för vilket problem plasten i havet är, säger Niklas Jendeby på Sjöräddningssällskapet.

Förutom att samla in plastskräp kommer projektet även att åka runt i Sverige och informera och utbilda barn och unga i seglarklubbar och skolor. Starten för satsningen sker under Volvo Ocean Race i Göteborg och fortsätta på en rad andra platser under sommaren.

Vill vända trenden
– Genom Optimist för havet vi vill skapa framtidstro om att flödet av plastskräp till havet kan minska och att vi alla kan vara en del av lösningen genom att helt enkelt inte skräpa ner.

Tillsammans med våra 100 000 medlemmar och 340 klubbar kan vi verkligen göra skillnad. Vill vi ta vårt ansvar för miljön och för vår idrottsarena – våra hav och sjöar, säger Marie Björling Duell, förbundsdirektör på Svenska Seglarförbundet.

Projektet löper under tre år och finansieras av Svenska Postkodlotteriet.

Vanligt skräp längs kusten:
Cigarettfimpar
Plastpåsar
Godis- och glasspapper av plast
Knivar, gafflar och sugrör av plast
Förlorade och övergivna fiskredskap, så kallade spökgarn

Akut miljöhot – se de skrämmande bilderna

av

Plastavfallet i världshaven har växt till ett av de största miljöhoten och det blir bara större. Här är några skrämmande bilder av undervattensfotografen Caroline Power. 

Undervattensfotografen Caroline Power är förtvivlad över hur plastavfallet breder ut sig i världshaven. Inte minst efter att ha jobbat en tid utanför Honduras norra kust.

Hennes bilder är nedslående samtidigt som de är en nyttig påminnelse om att läget är akut.

Plastavfallet i världshaven har växt till ett av de största miljöhoten och enligt beräkningarna så kommer mängden plastavfall att fördubblas under detta årtionde om det får fortsätta i samma takt.

Så går det
Hamnen.se har bland annat rapporterat om havssköldpaddor och om valar som har råkat illa ut på grund av plastafall.

Men allt är inte nattsvart:
Uppfinningen som rensat 400 ton skräp från vattnet.
Stinkande soptipp blev paradis-strand!
Snabb ökning av båtskrotar i Sverige.
Det var sämre förr…

Och så den störste miljöhjälten:
Boyan Slat ska rädda världshaven!
Boyan Slat – kan bli världshavens räddare.
19-årig uppfinnare kan bli havets miljöhjälte.

Miljardsatsning på städning av sjöar och hav

av

Regeringen satsar nu drygt två miljarder kronor på att komma åt övergödning, miljögifter och nedskräpning i sjöar och hav. 

Regeringen satsar 600 miljoner kronor nästa år för att städa upp haven. Åren därpå satsas 700 respektive drygt 800 miljoner kronor, sammanlagt drygt 2,1 miljarder kronor.

– Hoten mot haven är många och allvarliga, men vi står inte utan lösningar. Det finns mycket vi kan göra för att säkerställa att vi har friska och rena hav som kan förse oss med allt från mat och jobb till bad och strandpromenader, säger Isabella Lövin, klimatminister (MP).

Hon fortsätter:

– Med den här budgeten kommer Sverige ta ett rejält kliv framåt i det arbetet, säger hon.

30 akut farliga vrak
Satsningen består bland annat av att sanera miljöfarliga vrak. Runt Sveriges kust finns runt 17 000 vrak. 30 av dessa tros utgöra en akut miljöfara. Ofta handlar det om bunkerolja och annat bränsle som riskerar att läcka ut, eller som redan gör det.

Vidare gör man en satsning på att minska övergödningen samt mängden läkemedel som hamnar i miljön. Övergödningen av sjöar, kustområden och av havet är fortfarande ett av våra största miljöproblem.

Plastprodukter stort problem
I maj presenterade regeringen också ett plastpaket med insatser om drygt 100 miljoner kronor per år till 2020 som syftar till att minska spridning av mikroplaster och andra plastprodukter och att minska nedskräpningen av plastprodukter samt strandstädning.

Han rodde hem 12 säckar plast på tre timmar!

av

Det låter som en sportrubrik. Och ja – att samla in 12 säckar plast under blott tre timmars rodd runt Djurgården är en stark ínsats. Men mest av allt är det ett sorgligt besked om havsmiljön.

Äventyraren, fotografen och föreläsaren Oskar Kihlborg kastade loss med sin roddbåt en dag i juni i somras och fyllde hela tolv stora säckar med plastavfall inom loppet av tre timmar.

Det är förstås en föredömlig insats för miljön men också en sorglig påminnelse om hur det illa står till med nedskräpningen i naturen. 

Det är överallt!
Allt detta plastavfall förvandlas så småningom till så kallad mikroplast som finns överallt och som på senare tid har växt till ett av våra absolut största miljöhot och en stor plåga för djurlivet.

Så går det
Hamnen.se har bland annat rapporterat om havssködopaddor och valar som har råkat illa ut på grund av plastafall.

Men allt är inte nattsvart:
Uppfinningen som rensat 400 ton skräp från vattnet.
Stinkande soptipp blev paradis-strand!
Snabb ökning av båtskrotar i Sverige.
Det var sämre förr…

Och så den störste miljöhjälten:
Boyan Slat ska rädda världshaven!
Boyan Slat – kan bli världshavens räddare.
19-årig uppfinnare kan bli havets miljöhjälte.

 

 

VOR – Dee Caffari seglar för att rädda världshaven

av

Den rutinerade brittiska seglaren Dee Caffari leder en ung mixad besättning i nästa upplaga av Volvo Ocean Race och seglar för att rädda världshaven.

“Turn the Tide on Plastic” är en besättning som skiljer sig från de övriga i nästa upplaga av Volvo Ocean Race.

Inte nog med att den är ung – de flesta är under 30 år gamla. Det är också en mixad besättning med lika delar män och kvinnor från olika länder. 

Caffari tar rodret
Ledare för detta spännande lag är den rutinerade brittiskan Dee Caffari som deltog i den senaste upplagan av VOR ombord på Team SCA 2014-15.

Hon var också den första kvinnan som ensamseglade non-stop runt jorden åt “fel håll”. För att nämna en del av hennes blykölstunga CV.

Som namnet Turn the Tide on Plastic antyder så seglar de också för att sprida kunskap om det snabbt växande problemet med plastavfall i världshaven.

Dee Caffari på Team SCA 2014-15 – då som gast men nästa gång som skeppare. 

Plastavfallet i världshaven har växt till ett av de största miljöhoten och enligt beräkningarna så kommer mängden plastavfall att fördubblas under detta årtionde om det får fortsätta i samma takt.

Team “Turn the Tide on Plastic” är det sjätte laget som är anmält till nästa upplaga av VOR och backas upp av Mirpuri Foundation och Ocean Family Foundation.

Två organisationer och ett mål
Båda dessa organisationer arbetar med att öka medvetenheten om föroreningarnas effekter, vikten av biologisk mångfald och nödvändigheten av bevarande av världens hav.

– Det är en ära att få segla och leda en besättning samtidigt som vi sprider ett viktigt budskap, säger skeppare Caffari.

Hon fortsätter:

– Det är hjärtskärande att veta hur mycket plast det är i haven och att se hur vi missbrukar vår planet. Den här kampanjen handlar om att driva människor att proaktivt göra något åt ​​det.

Plastavfall i havet har växt till ett av klotets störta miljöproblem. 

Volvo Ocean Race starar i spanska Alicante den 22 oktober och har delstopp i Lisabon, Cape Town, Melbourne, Hong Kong, Guangzhou med målgång i Haag i slutet av juni 2018.

Läs också:
VOR – mycket nytt i nästa upplaga!

Mer om plastavfall i havet:
Starka bilder – plågsamt med plastavfall i världshaven!

…men allt är inte nattsvart – se också:
Boyan Slat ska rädda världshaven!
Boyan Slat – kan bli världshavens räddare.
Uppfinningen som rensat 400 ton skräp från vattnet.
Nyfunna bakterier kan hindra förorening av hav.

Boyan Slat ska rädda världshaven!

av

Boyan Slat ska rädda världshaven!Den unge och driftige uppfinnaren Boyan Slat har en idé som ska lösa ett av våra värsta miljöproblem med början redan nästa år.
Se hans föredrag!

Hamnen.se har flera gånger rapporterat om uppfinnaren Boyan Slat och hans kamp för att rensa världshaven på plastavfall.

Nu är han mer aktuell än någonsin med Ocean Cleanup, uppfinningen som ska kunna städa upp hälften av allt plastavfall i världshaven på bara fem år.

Jobbar med havsströmmarna 
I ett 30 minuter långt föredrag (se det i sin helhet nedan) berättar han om projektet och om hur Ocean Cleanup rensar haven. Enkelt förklarat består denna gigantiska plastsamlare av stora U-formade skärmar som driver med havsströmmarna och fångar in skräpet.

Här är Boyan Slats 30 minuter långa föredrag från den 11 maj. 

Föredraget är från den 11 maj och i slutet av föredraget får publiken se delar av den färdiga produkten som bevis på att man har kommit långt i arbetet.

Ett viktigt genombrott i utvecklingen var när man kom på att Ocean Cleanup inte skulle vara förankrad i havsbotten utan bara bromsas av drivankare. En justering som ska ha fördubblat effektiviteten.

Det första exemplaret av Ocean Cleanup ska sjösättas redan 2018.

Se Boyan Slats föredrag!

Mer om Boyan Slat:
Boyan Slat – kan bli världshavens räddare.
19-åriga Boyan Slat är havens hjälte.
Uppfinningen som rensat 400 ton skräp från vattnet.
Nyfunna bakterier kan hindra förorening av hav.
Plågsamt med plastavfall i världshaven!

Boyan Slat – kan bli världshavens räddare

av

Man kan sucka uppgivet åt till synes oöverstigliga miljöproblem. Eller göra som holländaren Boyan Slat, 19, som på kort tid har blivit en prisbelönad och internationellt känd miljöhjälte tack vare en till synes enkel men mycket genial idé.

Man kan sucka uppgivet åt till synes oöverstigliga miljöproblem. Eller göra som holländaren Boyan Slat, 19, som på kort tid har blivit en prisbelönad och internationellt känd miljöhjälte tack vare en till synes enkel men mycket genial idé.

Med de metoder och resurser som finns idag skulle det ta tusentals år och kosta otroliga summor att städa upp plastavfallet i världshaven. Plastavfall som beräknas ta kol på hundratusentals marina däggdjur och miljontals sjöfåglar varje år. En vetskap som får de flesta att skaka på huvudet och försöka tänka på något roligare.

19-årige Boyan Slat är övertygad om hans uppfinning kan göra världshaven renare.

Men för Boyan Slat blev just den vetskapen början på en intensiv efterforskning och utveckling av en till synes genial metod att städa världshaven. Under en semester med dykning i Grekland hade han siktat mer plastavfall än fisk i vattnet och nu fick det vara nog.

Han bestämde sig för att avsätta ett halvt år till att bara försöka förstå varför världens hav är så förorenade. Och vad man kunde göra åt det och en lysande idé började gro. Metoden att lägga tid och pengar på att åka runt och samla in sopor i haven var en feltanke. Bättre är att låta soporna samla upp sig självt med hjälp av vindar och strömmar.

Som alla pionjärer stötte han på skeptiker som tyckte att hans idé var för bra för att vara sann. Men med sin starka drivkraft har han nu vunnit allt mer mark och träffat allt fler sponsorer samt sakkunniga som börjat lyssna istället för att avfärda.

Boyan Slat och hans organisation har nu gjort en vetenskaplig studie som bevisar att det går att städa upp nästan häften av plastföroreningarna från norra Stilla havet på bara tio år med den nya metod. I siffror är det 33 gånger billigare och 7 900 gånger snabbare än vad som var möjligt tidigare.

Enkelt förklarat bygger metoden på en jättelik skräpuppsamlare bestående av en plattform med långa barriärer som placeras ut på ett lämpligt ställe dit strömmar och vågor för plastafallet. Skräpet silas och sorteras och tack vare att man använder just barriärer istället för nät gör att inget djurliv fastnar och går till spillo.

Många tester har genomförsts, både i havet och i laboratorium.

Boyan Slat har med andra ord gjort stora framsteg sedan Hamnen.se rapporterade om projektet för ett år sedan. Nu har man testat plattformen och barriärerna med tillfredsställande resultat. Men det krävs fortfarande justeringar och pengar för att sparka igång projektet i full skala.

På hemsidan The Ocean Cleanup kan man ge ett bidrag samt följa utvecklingen av en ovanligt driven tonårings strävan och steg mot att sanera världshaven från plastavfall.