Vid hårt väder kan det vara svårt att komma ut till båten. Förtöj därför alltid för storm! Tågvirket mellan båt och boj får inte vara så kort att båten kan lyfta bojen, inte heller så långt att det kan trassla in sig i bojkättingen.>
Om läget är skyddat kan tågvirkesdimensionen minskas med 2 mm.
Bojkätting
Bojkättingen är en del av förtöjningen som är utsatt för snabb förslitning (nötning, korrosion). Genom sin tyngd är den en viktig ryckdämpare. Därför är valet av kvalité och dimension på bojkättingen viktigt.
Lämplig kättingkvalité är klass 2 eller 3 enligt svensk standard av vilka klass 3 är starkare. Det kan vara bättre ekonomi att använda en grövre ogalvaniserad kätting än en klenare galvaniserad eftersom ytbeläggningen ändå snart nöts bort.
Ofta kombineras en grov bottenkätting med en klenare upp till bojen. Den klenare kättingen skall inte nå botten, då den del som ligger på botten slits mest. Kättingens livslängd är starkt beroende av bottenbeskaffenheten, graden av vattenföroreningar, salt-halten etc på förtöjningsplatsen.
Måste Du av utrymmesskäl ha en kortare kätting får Du god ryckdämpning med en grövre och därmed tyngre kätting. Denna har dessutom längre livslängd.
Den eftersträvade höga kättingvikten och därmed den goda dämpningsverkan mot ryck kan alltså uppnås på två sätt. Antingen med lång kätting (där utrymme finns) eller en kortare men av grövre dimension (vid utrym-mesbrist).
Vid djup till 10 meter bör Du ha kortlänkad kätting. På större djup ger den halvlånglänkade kättingen tillräcklig ryckdämpning. Långlänkad kätting ger inte tillräcklig ryckdämpning. Kontroll av kätting och tågvirke skall göras varje år!
Kontrollen bör ske före sjösättningen på våren. Vid mycket stora djup kan det av viktskäl bli nödvändigt att använda grov tross (minimum 30 mm) istället för kätting. Närmast ytan skall alltid kätting användas då risken för skador är stor.
Bojen
Bojen är också en viktig ryckdämpare. Den skall gott och väl bära kättingtyngden men bör inte vara större än att den kan dras ner under ytan vid kraftig belastning.
Vi vill inte att Du förtöjer i bojtenen, den genomgående stången. Den är oftast svagare än kättingen. Fäst förtöjningslinorna i kättingen närmast under bojen.
Ingen typ av hake får användas vid förtöjning på svaj eftersom båtens rörelser kring bojen ofta gör att haken vrids sönder eller öppnar sig.
Eftersom båten snurrar runt bojen beroende på vind och ström ställer detta extra stora krav på tillsyn och kontroll av förtöjningslinorna mellan båt och boj. Snor de sig runt bojkättingen kan de lätt skadas eller skäras av pga snäckbeväxt eller taggig galvanisering. Skydda linorna med slang eller tyg! Lång slang håller dessutom båt och boj isär vid stiltje.
Bojtyngden skall ha sådan vikt och sådant grepp i botten att båtens drag- och lyftkraft vid sjöhävning inte kan flytta den ur dess läge.
Tänk på att en cylinderformad tyngd (fyllt plåtfat) kan rulla på botten.
öglan i vilken kättingen fästs skall vara svetsad och ha en godsdiameter ungefär dubbelt så stor som kätt-ingens, dock aldrig mindre än 25 mm.
Om bojtyngden har ett “lådmått” enligt tabellen på sidan 11 blir vikten i vatten resp luft enligt tabellen. Om bojtyngden tillverkas i betong rekommenderas järnarmering.
Som jämförelse kan nämnas att en järnklump med “lådmått” 50x50x20 cm väger cirka 335 kg i sjön och cirka 375 kg på land.
P-ringen
P-ringen fungerar mer som ett ankare än som en boj-tyngd. Den är avsedd att användas som fäste för akterboj.
P-ringen får aldrig användas vid förtöjning på svaj!
Om Du själv väljer bojplats, förvissa Dig om att botten är så jämn att bojtyngden ligger kvar där Du lagt den. Om botten är mycket lös och djupet ringa måste Du beräkna lämpligt tillägg på bojkättingens längd.
Lånar Du bojplats, förvissa Dig om att förtöjnings-anordningarna håller för Din båt.
För dimensioner se FörtöjningsrekommendationerLäs mer:
FörtöjningsgodsFörtöjningstips Förtöjning vid bryggaFörtöjning båten
Källa: Atlanticas Säkerhetsguide