Östersjön | Hamnen.se

Forskare – musselodlingars reningseffekt klart överskattade

12 september, 202311 september, 2023 av Elias Johansson Rimsby

Satsningen på musselodlingar för att minska övergödningen i Östersjön är överskattad. Det menar enligt en grupp forskare på Stockholms Universitet Östersjöcentrum.

Alla insatser för minska övergödningen i Östersjön är naturligtvis angelägna och välkomna. Så långt är de flesta överens men när det gäller satsningen på musselodlingar och ett specifikt pressmeddelande gällande detta från om Premos och Apoteas i Stockholms skärgård känner sig en grupp forskare Stockholms Universitet Östersjöcentrum manade att kommentera.

Se också:
Ny forskning – maneter borde ingå i vår naturliga kost

I pressmeddelandet framgår att sagda företag tillsammans har bidragit med ytterligare en miljon till musselodlingar i Stockholms skärgård. Och att summan nu uppgår till sammanlagt 3,5 miljoner kronor av insamlingen. En insamling som bygger på att en krona För varje Apotea-paket som Premo levererar går till Ecopelag som driver musselodlingarna.

– Stödet från Miljönen (som projektet heter reds. anm.) är helt avgörande för oss. Utan det skulle det vara mycket svårare att skala upp antalet odlingar för att accelerera reningen av Östersjön, säger Martin Reutgard, projektledare på Ecopelag.

Fel fokus

Risken är bara att de långsiktiga lösningarna för att minska näringsbelastningen från land inte åsidosätts. Det och att musselodling prioriteras vid fördelning av resurser för att minska övergödning”, menar en grupp forskare och analytiker vid Östersjöcentrum.

Så här skriver forskarna i en kommentar:

“Ecopelag uppger att den nya miljonen i stöd ger 20 000 meter nya odlingsrep i havet och att man under en 20 årsperiod skulle kunna skörda 600 ton musslor, varav 360 ton blir djurfoder. Upptaget av 600 ton musslor menar Ecopelag neutraliserar fosforutsläpp som motsvarar 20 000 stockholmare.

Dessa siffror kan dock ge en bild av att musselodlingarna är mer effektiva än de faktiskt är. Den som läser pressmeddelandet till slutet förstår att det i själva verket handlar om utsläppen av renat avloppsvatten från endast 1 000 stockholmare per år i 20 år.

En droppe i havet

I faktiska tal motsvarar skörden av de musslor som kan odlas med hjälp av de nya repen omkring 20-30 kg fosfor per år. Det kan sättas i relation till de årliga svenska utsläppen till Egentliga Östersjön, vilka idag ligger på omkring 706 000 kg per år.

För att nå målen i BSAP måste de svenska utsläppen minska med 186 000 kg per år. Den nya musselodlingen kan alltså stå för 0,013 procent av denna minskning – en droppe i havet.”

24,3 grader – oroväckande rekordvärme i Östersjön

17 augusti, 202316 augusti, 2023 av Elias Johansson Rimsby

Avvikande temperaruter. Det verkar vara vad vi har att vänja oss vid i världshaven enligt Nicholas Kamenos som har uttalat sig i DN och Östersjön är inget undantag.

Umeå marina forskningscentrums föreståndare Nicholas Kamenos verkar ha läget klart för sig. Den värmebölja som envist har hållit i sig har orsakat en oroväckande temperatur i Östersjön.

Se också:
Ny forskning – maneter borde ingå i vår naturliga kost

Eller som DN´s Amanda Saveland skriver:

“Under våren och sommaren har flera värmerekord slagits i världshaven. I Medelhavet uppmättes i slutet av juli en genomsnittlig ytvattentemperatur på 28,71 grader, och i Nordatlanten har man de senaste månaderna registrerat extrema maritima värmeböljor.”

Östersjön i inget undantag och det hela beror på en ihållande värmebölja som pågått länge. Och som är oroande.

Värmeböljor blir allt vanligare

– Vi märker att värmeböljor blir allt vanligare, och vi ser mer och mer att de här ihållande varma perioderna under somrarna verkar påverka det marina livet. De skapar en livsmiljö som organismerna i Östersjön inte är vana vid och som blir för varm för dem, säger Kamenos till DN.

En av farhågorna kring den förhöjda vattentemperaturen är att de marina bakterierna i vattnet blir mer aktiva och att den bakteriella balansen i Östersjön rubbas.

24,3 grader

Den högsta ytvattentemperatur som hittills uppmätts i Östersjön i sommar är 24,3 grader. Vikar och grundvattenområden icke inkluderade.

Minskad satsning på forskning i Östersjön

20 juli, 202319 juli, 2023 av Elias Johansson Rimsby

Östersjön är hårt pressad men nu hotar minskade anslag för satsning på provtagningar och forskning om innanhavet. Något som bekymrar såväl oceanografer som forskare.

I 30 års tid har forskare åkt ut på Östersjön en gång i månaden för att ta prover. Allt för att öka kunskapen om syrebrist i Östersjön. Men också för att hålla koll på utvecklingen och se vilka åtgärder som är verksamma för att motverka allt från algblomning till övergödning och klimatförändring.

Se också:
Ny forskning – maneter borde ingå i vår naturliga kost

Det hela bygger på långa mätserier men nu hotas alltså det vetenskapliga arbetet av en kraftig nedskärning i budgeten med närmare en fjärdedel, 23 procent, från 507 miljoner kronor till 392 miljoner kronor.

Svea_forskning_gang — Forskningsfartyget Svea måste ställa in flera expeditioner framöver.

Ökade kostnader

– Budgeten för miljöövervakningen har blivit mindre. Samtidigt har den ekonomiska situationen i världen gjort att kostnaderna har ökat för oss precis som för alla andra i samhället vilket har gjort att den totala minskningen blir ännu mer kännbar, säger Lena Viktorsson, oceanograf på SMHI, till DN.

I klartext innebär det att man redan i år måste ställa in några expeditioner. Bland annat de provtagningar som var planerade att i december. Likaså drabbas såväl Stockholm universitet, Umeå universitet och Göteborgs universitet som också bevakar miljön och tar prover i Östersjön.

En video som förklarar de grundläggande processerna som leder till att syrebrist uppstår i Östersjön. Nu väntar minskade anslag för att öka kunskapen om syrebrist i Östersjön.

Övergödning största boven

Den största anledning till att Östersjön mår dåligt är övergödning. Något som i sin tur beror på utsläpp från jordbruket, från 50-talet och framåt. Ett problem som man började ta tag i först på 80-talet.

syrrkarta-hösten2019 — Kartan visar områden med syrebrist (grått) och helt syrefria bottnar (svart) hösten 2019. Punkterna visar var mätningarna gjort som figuren baseras på. Illustration SMHI.

Syrebristen ett problem

Till detta kommer Östersjöns skiktade söta och salta vatten vilket gör det svårt för nytt salt- och syrerikt vatten har svårt att komma in i tillräcklig mängd genom de grunda Öresund och Lilla och Stora Bält. Det leder till syrebrist i bottenvattnet, speciellt i de djupaste delarna av Östersjön.

Se videon ovan som förklarar de grundläggande processerna som leder till att syrebrist uppstår i Östersjön.

MidsummerSail – snart start i exotiskt race på Östersjön

22 juni, 202321 juni, 2023 av Elias Johansson Rimsby

Idag klockan 13.00 går starten för exotiska MidsummerSail som sträcker sig från den sydligaste till den nordligaste punkten i Östersjön.

En boj i Wismar i Tyskland som markerar Östersjöns allra sydligaste punkt. Och så ytterligare en i Töre i Kalix som markerar den nordligaste.

Däremellan går sedan ett race och enkelt beskrivet så gäller det att segla de 900 sjömilen så fort det bara går. Något som Mathias Müller von Blumencorn gjorde med den äran förra åtet då han och hans besättning satte det gällande rekordet på 4 dygn, 19 timmar och 7 minuter.

Se också:
Bildextra: Helgens båtfest på Riddarfjärden från vattnet!

I dag, närmare bestämt klockan 13.00, går starten för årets upplaga som lockar 155 ivriga besättningar. Alla med målsättningen göra sitt yttersta i Agora Direct Midsumemr Sail som nu arrangeras för nionde året i rad.

Ensamt i början

Betydligt färre var deltagarna premiäråret 2016 då initiativtagarna till racet, Robert Nowatski seglade tillsammans med kompisen Holger Körner och noterade en sluttid på drygt tio dygn.

Lockar all´t fler

Med åren har MidsummerSail kommit att bli ett allt mer omtalat race i kappseglingskretsar och mycket pekar på att tävlingen kommer att växa snabbt i deltagarantal framöver. Inte minst som den bjuder på mer än bara själva tävlingsmomentet. Eller som det står i inbjudan till racet:

Vackraste seglingen

“Agora Direct MidsummerSail avgörs i ett av de vackraste segelområdena i världen utan tidvatten och i nära nog konstant dagsljus. Östersjön erbjuder alla typer av förhållanden, från mycket lätta till mycket starka vindar, och från alla möjliga håll. Denna segling är den perfekta balansen mellan semesterseglats och hård kappsegling. Observera att förhållandena ibland kan vara riktigt tuffa.”

Mer information här.

Följ racet här.

Bornholm – den gröna förebilden i Östersjön

31 mars, 202331 mars, 2023 av Alfred Ahlberg

Grön energi, återvinning och en strävan efter nya vägar att gå. Ska man tro Europakommissionen gör våra danska grannar på Bornholm rätt.

I århundraden försörjde sig Bornholm på lantbruk och fiske men var ändå en av de fattigaste regionerna i hela Danmark. När Östersjöns fiskeindustri dalade till följd av minskade fångster och massivt överfiske kunde ön inte längre försörja sig på sin tredje största inkomstkälla – turismen.

Vägen ut var en grön sådan där man allt mer gjorde sig oberoende av det danska fastlandet. Förhoppningen var att spara pengar genom att bli mer självförsörjande och samtidigt locka såväl turister som bofasta till ön.

Men hur lyckades man? Framgångskonceptet tros komma från en strävan att göra hållbarhet till det billigaste, enklaste, och mest logiska alternativet att leva sitt liv på.

Långlivad satsning

Redan 2008 satte Bornholms kommun ett mål om att 2025 vara helt koldioxidneutrala i sin energiproduktion. För att nå dit har stora investeringar i elnätet krävts. Hittills har man inte nått till 100 procent grön el från Bornholm som är målet till 2025. Men redan nu stoltserar den lilla ön med hur de lyckats med att gå över till helt förnyelsebar energi där två tredjedelar produceras på Bornholm och resten kommer från Sverige.

Se även:
Klassiska segelyachten elektrifieras för framtiden
Ny studie – sjöfåglar har lärt sig undvika vindkraftverk
Fartyget med världens största batteripack trafikerar Öresund

På sikt har Bornholm även som mål att bli en grön tankstation för de drygt 60 000 fartyg som passerar ön årligen. Men för att detta ska gå i lås behöver utvecklingen av grön sjöfart komma längre.

En framgångssaga har det minst sagt varit. Så pass att Europakomissionen 2020 gav sitt då nyinstiftade pris för det omställningsarbete Bornholm antagit och genomfört. Under 2022 beslutades det att den lilla ön skulle bli ett nationellt centrum för grön energi, teknikutveckling, innovation, hållbarhet och en pionjär inom grön affärsutveckling.

Låter det spännande? Du kan läsa mer om Bornholm och öns miljö- och klimatarbete här!

De har kånkat upp sju ton båtbatterier från Mälarens botten

2 mars, 202021 februari, 2020 av Gustav Morin

Fritidsdykaren Fredrik Johansson skulle filma skrovet på en kompis båt och bedrövades när han fick syn på allt skräp som låg på botten. Nu har han tagit saken i egna händer.

Titeln på utställningen ”Skit i sjön!” som kommer att äga rum under båtmässan Allt för sjön 7-15 mars beskriver väldigt sakligt vad det handlar om, nämligen all skit som människor har slängt, och fortfarande slänger, rakt ner i vattnet.

Bland annat kommer elsparkcyklar, kundvagnar, bildäck, tv-apparater, elektronisk utrustning – och ett ton (!) ikastade och bärgade båtbatterier – att visas upp för att stämma till eftertanke. Ändå är detta bara en liten del av de över sju ton batterier som hittills med stor möda ”fiskats upp” från Mälarens botten av ideella krafter.

Jag bestämde mig för att ta reda på hur illa det är ställt.

Fredrik Johansson, fritidsdykare.

Det var fritidsdykaren Fredrik Johansson som för ett och ett halvt år sedan tog initiativet till miljöprojektet Rena Mälaren.

– När en vän till mig skaffade en båt som ligger vid Stadshuskajen filmade jag skrovet och såg då att botten var full av båtbatterier. Så jag bestämde mig för att ta reda på hur illa det här är, och på den vägen är det, berättar Fredrik och tillägger:

– Jag är ju historieintresserad och brukar dyka efter gamla saker, men kände att jag inte med gott samvete kunde simma förbi allt skräp när jag ju ändå har förmågan att plocka upp en del av det.

I dag är mer än 50 personer engagerade i Rena Mälaren, och man dyker efter skräp nästan varje helg, och även vissa vardagskvällar, året runt. Hittills har man bland annat sökt av Norr Mälarstrand, Söder Mälarstrand, Skeppsholmen Beckholmen, Djurgården och större delen av Strandvägen.

Jag har också hittat ett armborst som kan vara medeltida.

Fredrik Johansson, fritidsdykare.

– Samtidigt som jag plockar upp batterier och annat skräp kikar jag förstås efter gamla grejer. Men den stora tillfredsställelsen är att känna att man bidrar till en bättre miljö, det är numera mitt driv, säger Fredrik.

Vad är det mest spännande du har hittat?
– Jag har bland annat hittat tomma bankråns-pengapåsar och förra helgen en plånbok med 1 200 kronor där jag försöker få tag på ägaren. Men mest spännande är nog ett armborst som skulle kunna vara medeltida, men kanske mer troligt är från 1800-talet då man sköt säl vid Långholmen. Och vi har hittat flera 1700-talsbåtar mellan Långholmen och Reimersholme.

Miljöfrågor på Allt för sjön 2020
Årets upplaga av Allt för sjön 7-15 mars bjuder som vanligt på de senaste båtnyheterna men i år kommer en hel del även att handla om hur vi ska värna om den miljö som ju är själva förutsättningen för att vi ska kunna njuta av allt detta.

Vår marina närmiljö i Östersjön och Mälaren står i fokus för flera spännande utställningar, kampanjer och temadagar under Allt för sjön:

Mumintrollet slår ett slag för Östersjön
I år är det 75 år sedan Tove Jansson skrev sina första Mumin-berättelser. Havet spelar en central roll både i Mumin-berättelserna och för Tove Janssons skapande i stort. Därför vill Moomin Characters fira jubileumsåret med en kampanj för att rena Östersjön. Målet med kampanjen #VÅRTHAV är att samla in 10 miljoner kronor till John Nurminens Stiftelses arbete för att skydda Östersjön och bevara dess värdefulla arv. På Allt för sjön kan du möta företrädare för, och lära mer om, #VÅRTHAV.

Tillsammans för ett renare vatten
I utställningen ”Tillsammans för ett renare vatten” visar bland annat Baltic Sea Science Center och Initiativ Utö sitt arbete för ett renare Östersjön.

Temadagar om Östersjön och miljön
Varje dag under Allt för sjön bjuder på ett fullspäckat föreläsningsprogram på Marina Scenen, och två av dagarna är helt vikta åt frågor som rör Östersjön och miljön. Här är några exempel:

Måndag 9 mars: Östersjön
”Östersjön – vårt unika hav värt att värna”. Föreläsare: Anna Björn, enhetschef Baltic Sea Center, Skansen.

”Östersjön, hot och hopp”
Föreläsare: Folke Rydén, journalist och dokumentärfilmare.

Onsdag 11 mars: Ett hållbart båtliv
”Hur mår våra vatten”. Föreläsare: Axel Wenblad, ordförande WWF Sverige.

”Båtbyggarnas syn på framtiden”. Föreläsare: Peder Asplund (Agapi Boating AB), Konrad Bergström (X Shore), Magnus Rassy (Hallberg Rassy Båtvarv), Gustav Hasselskog (Candela Speed Boat AB) mfl.

Ingångsfoto: Foto: Björn Alvarsson.

Över Atlanten med trygga land inom räckhåll

7 november, 201913 juli, 2018 av Redaktionen

25 dygn och 17 timmar. Så långt tid tog det för Kari “Ruffe” Nurmi och vännen Esa Kekki att segla över Atlanten – på Östersjön.

Han har gjort det två gånger tidigare – korsat Atlanten alltså. Men den här gången var upplägget annorlunda.

Nu skulle han segla så långt som det är över Atlanten men hålla sig på Östersjön med sin 30–fots Bavaria.

Sagt och gjort. Nu är Kari “Ruffe” Nurmi i mål.

Hur kom du på denna idé?
– Jag älskar långsegling och lever för det. Men just nu så är det svårt att klämma in det i livspusslet. Därför fick det bli långsegling i närområdet. Jag mätte upp sträckan över Atlanten, 2 700 sjömil, och seglade den – fast på Östersjön.

Och så passade du på att ta pulsen på Östersjön?
– Ja, jag släpade en speciell trål efter båten vid sju tillfällen och fångade upp mikroplaster. Allt för att få ett grepp om hur stort detta problem är i Östersjön.

Hur var detta äventyr i jämförelse med dina “riktiga” seglatser över Atlanten?
– Tuffare på många sätt. Inte minst på grund av att väder och vindar skiftar hela tiden men så är också trafik tätare.
För att nämna en del…

Vad var tuffast?
Ibland kändes det tungt att segla utan att egentligen komma någonstans. När man korsar en ocean så har man ett tydligare mål. Sedan hamnade vi i en svår storm på slutet som var mer än bara lagom spännande.

Resans höjdpunkt?
– Det var vid flera tillfällen när vi var som längst från land och när jag upptäckte att det faktiskt går att få känsla av långsegling fast man bara är på Östersjön.

Är detta sätt att rekommendera för alla som vill segla över Atlanten med ångerrätt?
– Absolut! Det finns så många människor som drömmer om den riktiga långseglingen men som samtidigt vet att den aldrig kommer att bli av. Det här är det perfekta sättet att sänka tröskeln. Om man ledsnar så kan man bara sikta på närmaste land och beställas en öl och en pizza.

Hur mår Östersjön?
Det vet vi inte ännu. Svar kommer när analyserna av proverna från trålningen är klara. Jag kan dock vittna om ovanligt tidig algblomningar som inte kändes friskt.

Blir nästa seglats lika ehh… annorlunda?
Ja, det finns alltid en twist och ett miljöinslag i mina seglatser men när och vart set blir är inte klart. Jag hör av mig när jag har en plan.

Se också:
Över Atlanten – men bara på Östersjön.

Över Atlanten – men bara på Östersjön

7 november, 20192 maj, 2018 av Redaktionen

Här är knepet för den som vill segla långt utan att släppa taget om land. Se inslaget!

Kari “Ruffe” Nurmi har många sjömil bakom sig i sin gamla 30-fots Bavaria.

Speciellt långt blev det vid ett par tillfällen för många år sedan då han korsade Atlanten vid ett par tillfällen – och nu är det dags igen.

Fast ändå inte – för den här gången ska den bara segla lika långt som det är över Atlanten. Men hålla sig på Östersjön.

Galet? Heroisk? Knäppt? Avundsvärt?

Om detta får man tycka vad man vill.

Seglar för miljön
Med tillägget att Nurmi ska släpa en trål efter båten vid givna tillfällen för att fånga in mikroplaster, så kanske detta projekt blir mer begripligt.

Problemet med plastavfall i havet har på kort tid växt till ett av våra största miljöhot och Nurmi ska alltså kartlägga hur stort problemet är i Östersjön.

Se inslaget!

14,2 meter – nytt rekord i våghöjd på Östersjön!

7 november, 201912 januari, 2017 av Redaktionen

Inatt noterades ett nytt rekord när det gäller våghöjd på Östersjön. Klockan 03.30 nådde en våg i Norra Östersjön en höjd på 14,2 meter.

Det förra rekordet för Östersjön registrerades när Rafael-stormen härjade som värst den 22 december 2004. Då registrerades en våg som mätte 14 meter blankt.

Den signifikanta våghöjden på Östersjön under natten till idag låg på 7,9 meter.

Den signifikanta våghöjden är en mätningsmodell som utgår från höjden av alla vågor under en 30-minutersperiod. Sedan beräknas medelhöjden för den tredjedel av dessa vågor som var högst som sedan definieras som signifikant våghöjd.

Om man ger sig på dårskapen att segla i vindar och vågor som i går rådde på Östersjön skulle det kunna se ut som i videon ovan.

Skärmdump från appen Viva – friska vindar vid Revengegrundet klockan 20.10 igår.

En positiv effekt av nattens hårda vindar är också att de sannolikt har rört om rejält i Östersjön och gett ett tillskott av livgivande salt och syrerikt vatten.

Videoklipp – frosseri i stormiga förhållanden:
Stormfrossa!
När moder natur spänner musklerna.
Mot stormen!
Södra oceanen visar musklerna!
Lyxjakt i blåsväder!
Red Bull Storm Chase – stollar söker stormar!
Friskt vågat!

Klubbat – förbud för färjor att skita i Östersjön

7 november, 201925 april, 2016 av Redaktionen

Utsläpp av toalettavfall i havet har varit förbjudet sedan förra våren. För fritidsbåtar alltså. Nu har man också klubbat igenom ett förbud mot utsläpp från passagerarfartyg.

Det är den internationella sjöfartsorganisationen, IMO, som har fattat beslut om ett förbud mot utsläpp av toalettavfall från passagerarfartyg i Östersjön.

De nya reglerna innebär att utsläpp av toalettavfall inte kommer att vara tillåtet från nya fartyg från och med 2019, och för redan befintliga fartyg från och med 2021.

Tömning av svart- och gråvatten på rätt sätt.

Överenskommelsen om nytt regelverk är viktig inte minst för att minska utsläppen av fosfor och kväve i Östersjön och därmed för att minska bidraget till övergödning från den internationella sjöfarten.

– Jag är glad att vi nu äntligen får ett förbud mot toalettavfall i Östersjön. Från svensk sida har vi arbetat mycket aktivt med denna fråga. Utan det svenska engagemanget hade den överenskommelse som nu nåtts inte varit möjlig, säger infrastrukturminister Anna Johansson.

Hon fortsätter:

Infrastrukturminister Anna Johansson (S).

– Arbete har skett, både regionalt inom ramen för Helsingforskommissionen, inom EU och inom IMO, för att nå resultat och få till stånd ett förbud. Det har varit en lång och tidvis knepig förhandling, då ett stort antal stater varit emot ett förbud. Vi är därför mycket nöjda med det beslut som IMO:s medlemsstater nu har fattat, även om vi naturligtvis hade önskat att ett beslut hade kunnat komma ännu tidigare.

De nya reglerna som nu införs ligger väl i linje med den vision som regeringen lagt fast i den maritima strategin, visionen innehåller målet om konkurrenskraftiga, innovativa och hållbara maritima näringar som kan bidra till ökad sysselsättning, minskad miljöbelastning och en attraktiv livsmiljö.

“Bra för utvecklingen av turistnäringen”
– Förbudet mot att tömma toalettavfall i Östersjön bidrar till en mer hållbar sjöfart. Genom en bättre miljö i Östersjön kan vi åstadkomma goda förutsättningar för utvecklingen av till exempel turistnäringen, men också för att nå målsättningen om en attraktiv livsmiljö enligt regeringens maritima strategi, avslutar Anna Johansson.

Foto: Stockholms Hamnar

Tidigare artiklar i ämnet:
Fortfarande fritt att dumpa skit i Östersjön.
Ny lag – skit inte i sjön: