oden

Jubileum – Ale har banat väg för sjöfarten i 50 år

av
Ale_isbrytare_inledning

Ale_isbrytare_inledningEtt halvt sekel av hårt slit i minst sagt tuffa förhållanden. Det är vad isbrytaren Ale kan se tillbaks på idag på sin 50-årsdag.

Minst av de fem och ständigt i skuggan av storasyskonen Atle, Ymer och Frej när det gäller storleken. Men det som Ale inte har av längd, bredd och vikt kompenserar hon med råge på andra sätt. Inte minst genom att vara den isbrytare som inleder säsongen först och som avslutar den sist.

Se också:
Sverige satsar på tre nya isbrytare i miljardklassen

Idag på dagen kan hon blicka tillbaks på ett halvt sekels hårt arbete i tuffast tänkbara förhållanden. Något som sjöfartsverket firar med att välkomna alla nyfikna ombord där hon ligger vid Södra Kajen, plats 19-21. Besättningen står redo att svara på frågor och visa allt från byssan till maskinrummet och kommandobryggan.

Välhållen i både skrov och maskin

Ale byggdes 1973, är 49 meter lång och 13 meter bred och specialbyggd för att kunna gå igenom Trollhätte kanal till Vänern. Enligt uppgift ska Ale, sin ålder till trots, vara förvånansvärt välhållen i både skrov och maskin. Inte minst med tanke på de påfrestningar som hon har fått utstå.

Nya kvastar…

Likväl närmar sig dagen för pension. I 2023 års budget gavs Sjöfartsverket ett så kallat bemyndigande för att påbörja en upphandling av två nya isbrytare. Fartyg som är anpassade för framtidens fossilfria bränslen och med hopp om att minska utsläpp med 70 procent.

Sist men ser man fram emot bredare rännor, bättre manöverbarhet och förenklat underhåll. För att nämna en del.

Isbrytaren Oden är i Arktis för att titta när isen smälter

av
oden-isbrytare-klimat-polaris
oden-isbrytare-klimat-polaris
Ett första brev från kapten Mattias Petersson på Oden har kommit från forskningsexpeditionen i Arktis.

Rubriken kan låta raljant men är faktiskt sanningsenligt. Den svenska isbrytaren ligger nu mellan Svalbard och Grönland. Där studerar man allt vanligare varmluftsflöden och deras klimatpåverkan.

Isbrytare har förutom den faktiska uppgiften att bryta is ytterligare ett viktigt uppdrag. Tack vare sin förmåga att ta sig till ovälkomnande miljöer är de även en utmärkt plattform för forskning. Inte minst för sådan forskning som rör klimatförändringar, polarisar samt när och varför de börjar smälta.

Det är långt ifrån första gången som Oden är på en expedition som denna. Men vanligtvis görs isbrytarnas forskningsturer till Arktis under högsommaren. Förhoppningen med att bege sig redan under våren är att kunna studera de varmluftsflöden som blir vnalgiare, kraftigare och mer långvariga och på så vis kunna bedöma klimatet i såväl Arktis som resten av världen i framtiden.

Läs även:
Svenska isbrytarna står pall – snart 50 år i rikets tjänst
Följ med ombord på Amerikanska kustbevakningens otroliga isbrytare
Sverige satsar på tre nya isbrytare i miljardklassen

Med hjälp av specialiserade väderprognoser kan Oden navigera till de områden där varmluften tränger upp. Väl på plats i dessa områden gör forskarna observationer som ska komma att används i datamodellering och ge en bättre förståelse för klimatpåverkan i Arktis.

– Grundtanken med ARTofMELT (forskningsprogrammet som står i fokus för resan) är att vi inte skall vara på en särskild geografisk plats. Med hjälp av de väderprognoser vi får kommer vi kunna se var vi behöver vara med fem till sju dagars förvarning och då flyttar vi oss dit. Däremellan ligger vi stilla och väntar, skriver Mattias Petersson, kapten på isbrytaren Oden i sitt resebrev.

Trots forskning finns även tid för skoj

Men trots att skeppet ligger stilla är det full aktivitet såväl på isen som ombord på isbrytaren.

– Vi har nu legat vid detta flak/station i fyra dygn och minst ett dygn till vill man vara kvar i området. Jag hoppas på att finna bättre vägar genom isfältet och norrut efter all rörelse vi sett de senaste fyra dagarna.

När arbetsdagen är slut hittar besättning och forskare andra sätt att fördriva tiden på. Tillsammans har man hunnit med att ha en välkomstmiddag och en Eurovisionfinal där det finska bidraget besegrade det svenska. Allt detta med en besättning ovetandes om att det i verkligheten blev det tvärt motsatta resultatet.

– Gruppen verkar ha funnit sig till ro och vi har en mycket trevlig och gemytlig stämning tillsammans ombord på vårt fina fartyg, skriver Mattias Petersson.

Här kan du följa Odens forskningsresa i realtid!