Vi står inte ensamma när mörka moln tornar upp sig i horisonten. Det blev extra tydligt när HMS Queen Elizabeth besökte Göteborg.
Uppställningen var stor, för att inte säga enorm, när det brittiska hangarfartyget HMS Queen Elizabeth möttes upp och eskorterades av den svenska Försvarsmakten sista biten in till Göteborg.
Rejäl svensk uppslutning
Bidragande till showen var i allra högsta grad sålunda svenska stridsflyg, korvetter och patrullfartyg från Tredje sjöstridsflotiljen samt stridsbåtar och bevakningsbåtar från amfibiebataljonen och 17:e bevakningsbåtskompaniet. Men också sjöpolisen, Kustbevakningen och enheter från Sjöfartsverket.
Flottans flaggskepp
Det brittiska hangarfartyget är ett av två hangarfartyg i Queen Elizabeth-klassen och är tillsammans med sitt systerfartyg, Prince of Wales, det största örlogsfartygen som byggts för den brittiska flottan.
En mäktigt syn när det 280 meter långa och 65 000 ton tunga hangarfartyget HMS Queen Elisabethav besökte Göteborg. Foto: Daniel Klintholm/Försvarsmakten och Royal Navy/HMS Queen Elizabeth.
Besöket är en del i försvarssamarbetet JEF (Joint Expeditionary Force) där tio länder är med och snabbt kan agera vid kris och krig.
”Visar vårt stöd till Sverige”
– Men vi är också här som en del av det militära samarbetet och men speciellt fokus på Sverige inför Natoanslutningen. Det här visar vår styrka och vårt stöd till Sverige under utvecklingen, deklarerade James Blackmore, stridsgruppchef UK Carrier strike group.
Marinövningen Höst 23 är i full gång i Stockholms skärgård där Sverige, Finland och Storbritannien övar på att bemöta olika typer av undervattenshot.
Övningen kommer att pågå fram till och med den 18 oktober i i Stockholms skärgård och Gotska sjön. Höst 23 är en trilateral övning som genomförs tillsammans med marina enheter från Finland och Storbritannien. Alla tre länderna är medlemmar i det multinationella försvarssamarbetet Joint Expeditionary Force (JEF) som snabbt kan agera vid kris och krig antingen självt eller ihop med NATO.
– Finland är vår närmaste försvarsstrategiska partner. Samverkan och partnerskap med andra länder ökar den operativa effekten och är krigsavhållande. Genom att öva med andra nationer stärker vi vårt samarbete, interoperabillitet och militära förmåga, vilket i sin tur ökar stabiliteten och säkerheten i Östersjöområdet, säger kommendör Anders Bäckström, chef 4.sjöstridsflottiljen.
Viktigt med mängdträning
– Marinen har en väl utvecklad förmåga att upptäcka och bemöta olika undervattenshot. Genom den här övningen får dels våra besättningar, sensor- och vapenoperatörer mängdträning, och dels träning i att lösa den här typen av uppgifter tillsammans, både i sammansatta förband och tillsammans med andra nationer, fortsätter Anders Bäckström.
– Mötet och örlogsbesöket följs av fortsatta JEF-övningar för att tillsammans stärka förmågan att möta fientliga angrepp i Västerhavet och Östersjöregionen, säger Anders Bäckström.
Syftet med övningen är att träna på att tillsammans upptäcka och bemöta olika typer av undervattenshot.
Nya basbataljoner
Marinövning Höst 23 är även det första tillfället som Försvarsmakten får möjlighet att öva den grundläggande lednings- och underhållskedjan inom marinen med de nya marina basbataljonerna, som etablerades i början av oktober.
Mäktiga HMS Queen Elizabeth
Parallellt med Marinövning höst pågår omfattande marin verksamhet både i Östersjön och Västerhavet. Bland annat träffas ledarna för de tio JEF-länderna i Visby på fredag och på lördag ankommer brittiska hangarfartyget HMS Queen Elizabeth till Sverige.
Nu på fredag den 11 november kommer tre NATO-flaggade fartyg att gästa Stockholm. Samtidigt har också HMS Artemis, Sveriges nya signalspaningsfartyg (bilden ovan) kastat loss för sina första provturer.
På fredag, den 11 november, kommer tre fartyg att lägga till i Frihamnen i Stockholm. Det är det nederländska fregatten HNLMS Tromp, det danska fregatten HDMS Esbern Snare och det norska underhålls- och bunkerfartyget HNoMS Maud. Fartygen går under Natoflagg och ingår i Standing Nato Maritime Group One (SNMG1).
SNMG1 är en av fyra stående grupper med fartyg från olika allierade länder. Fartygen kommer in för att fylla på sina förråd och vila sin personal. De stannar till den 14 november. Allt enligt försvarsmaktens hemsida.
Samtidigt rapporterar Första ubåtsflotoljen att HMS Artemis har nu kastat loss för sina första provturer. HMS Artemis är marinens nya signalspaningsfartyg som ska ta över efter trotjänaren HMS Orion som varit operativ sedan 1984.
Fartyget som ännu så länge tillhör Saab Kockums och skall efter de första testerna överlämnas till Försvarsmakten. Efter överlämningen kommer fartyget att anpassas till marinen med bland annat installationer av olika typer av sensorer.
Det nya signalspaningsfartyget HMS Artemis har precis påbörjat sina första provturer.
HMS Artemis primära uppgift precis som HMS Orions är att utgöra plattform och stöd för andra myndigheters informationsinhämtning och det främst genom signalspaning.
Lite bättre på allt
Det nya signalspaningsfartyget är lite längre, lite bredare och lite högre än sin föregångare, men framför allt är hon betydligt mer tekniskt avancerad i alla avseende.
Namnet Artemis kommer från den grekiska mytologin, där Artemis var jaktens gudinna och moder till allt levande.
Foto: Sofia Löveborn, Försvarsmakten (Artemis)
Foto: www.marine.nl (HNLMS Tromp)
Uppståndelsen inför marinövningen Baltops 22 var som bekant stor men hur den sedan avlöpte är mindre känt. Hamnen ringer upp marinens kommunikationschef Jimmie Adamsson.
Sverige har deltagit i marinövningen Baltops sedan mitten av 90-talet. Aldrig har dock det svenska avtrycket varit så stort som i år. Landstigningar på Gotland, amfibiestrid i Stockholms skärgård och minröjning i Skåne är bara en del av det som de 16 deltagande nationerna övade under 12 dagar.
Att intresset för övningen var extra stort i år är naturligt med tanke på Rysslands invasion av Ukraina.
– Ingen kan längre blunda för att samarbetet med våra partnerländer måste fortsätta att stärkas. Att övningen sedan genomfördes i vårt närområde är i sig också en markering mot Ryssland, skriver Försvarsmakten på sin hemsida.
Nyttigt för Nato
Vidare gav övningen i vårt speciella farvatten många nyttiga erfarenheter till våra gäster.
– Jo det stämmer. En nog så viktig del i detta var att våra utländska partners fick inblick i hur det är att strida i vår världsunika skärgård som hör till världens mest svårnavigerade, säger Jimmie Adamsson, kommunikationschef för marinen.
Speciella förhållanden
– Att strida på öppet hav är en sak men på våran hemmaplan blir allt från radarekon till ljudutbredningsförhållanden vid ubåtsjakt annorlunda och det var värdefullt för våra gäster att få erfara. Det är som bekant fullt av grund och alla slags ekon studsar väldigt speciellt i våra farvatten.
Jimmie Adamsson igen:
– Sedan vill jag påminna om att Baltops 22 inte är initierat av det oroliga världsläget eller Rysslands invassion av Ukraina. Däremot skapade det en extra spets och nerv i årets övning som måste betraktas som en väldigt lyckad upplaga, avslutar Kommunikationschefen.
Under Baltops 22 deltog Sverige tillsammans med ett antal Nato-anslutna länder genom ett partneravtal med Nato. Övningen genomförs varje år i och kring Östersjön och Sverige har deltagit sedan mitten av 1990-talet.
Inledningsbilden föreställer den 257 meter långa USS Kearsarge. Foto: Loke Johansson.
Den norska korvetten KNM Skjold var en mäktig syn i Malmö i samband med totalförsvarsdagen. En 50-metersbjässe och ett mellanting mellan en katamaran och en svävare.
Fartyget har en besättning på runt 20 sjömän och i lugn sjö kan det köra i 60 knop. Den norska marinen har sex stycken fartyg av den här klassen. Beväpningen består bland annat av en allmålskanon för att bekämpa mål på ytan, marken och i luften. Dessutom har den både sjömålsrobotar och luftvärnsrobotar.
Knyter band med Nato
– Vi har bjudit in norska försvaret för att vi tillsammans vill manifestera Sveriges solidaritet med Nato och att vi menar allvar med vår ansökan, säger CG Schultz, projektansvarig för totalförsvarsdagen.
KNM Skjold har precis avslutat sitt deltagande i övningen Baltops 22 och efter stoppet i Malmö fortsätter hon sin resa till hemmabasen i Norge.
Kustkorvett
Skjold-klass är en klass av kustkorvetter, eller robotbåtar, i Norska Flottan, ursprungligen benämnda motortorpedbåtar. Sex fartyg byggdes för att ersätta de fjorton robotbåtarna i Hauk-klass.
Den norska korvetten KNM Skjold är ett mellanting mellan en katamaran och en svävare.
Fartygen bygger på metodiken Surface Effect Ship, vilket innebär att de är ett mellanting mellan katamaraner och svävare.
Båtarna har katamaranskrov, men också en flexibel kjol mellan skroven samt lyftfläktar som lyfter merparten av båten ur vattnet och därigenom minskar motstånd mot skrovet i vattnet och möjliggör mycket höga farter.
Snabbast i världen
För att uppnå en så låg vikt som möjligt är fartygen byggda i glasfiberarmerad plast. Fartygen var med sin toppfart på 60 knop de snabbaste robotbestyckade örlogsfartygen i världen, när de togs i tjänst.
Typ: Robotbåt
Längd: 45,75 m
Bredd: 13,5 m
Djupgående: 2,50/0,80 m (fläkt av/på)
Framdrift: Vattenjet
Kraftkälla: Gasturbin
Maskinstyrka: 2×2 680 hk + 2×5 364 hk
Toppfart: 60 knop
Marschfart: 46 knop
När det 257 meter långa amerikanska amfibiestridsfartyget USS Kearsage gjorde entré i Stockholm var det många som släppte vad de hade för händerna för att beskåda spektaklet.
Baltopsövningens 45 fartyg, 75 flygplan samt cirka 7 000 personer från 13 länder i all ära. Men mäktigast av allt är ändå det amerikanska amfibiestridsfartyget USS Kearsage. Det var iallafall det som drog flest blickar till sig när det anlände till Stockholm igår. Hamnen var på plats och körde en närgången båttur.
Det 257 meter långa amfibiestridsfartyget USS Kearsage ingår i Stockholms stadsbild fram till söndag. Foto: Loke Johansson.
Då fartyget är för stort för att ligga i Frihamnen ligger det nu på Stockholms ström utanför Fotografiska muséet, tills det är dags att kasta loss på söndag för deltagande i Natoövningen Baltops 22 som äger rum i mellersta och södra Östersjön. En övning som pågår till och med den 17 juni.
Här får vi höra statsministerns och försvarsministerns tankar kring besöket.
– Det är klart att det här året, med en Natoansökan från både Finland och Sverige, så blir det en annan laddning kring det. Det här blir en tydlig markering om stödet till Sverige och Finland. Vi kommer i helgen ha ett 40-tal fartyg representerade här i Stockholmsregionen med anledning av marinens 500-årsjubileum och bara det i sig är ju en kraftfull manifestation, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) till SVT.
500 svenskar med i militärövningen
Även om det är extra effektfullt i år och övningen fått otroligt mycket uppmärksamhet så genomförs övningen varje år. Sverige har deltagit sedan mitten av 1990-talet och ställer i år upp med två Visbykorvetter, två minröjningsfartyg, ubåt, fyra stridsflygplan, två helikoptrar och drygt 500 personer från marinstaben, första ubåtsflottiljen, tredje och fjärde sjöstridsflottiljen, Stockholms amfibieregemente, Marinbasen, Sjöstridsskolan, P18, K3, A8, F17 och Helikopterflottiljen, uppger Aftonbladet.
Om krigsfartyget USS Kearsarge
USS Kearsarge (LHD-3) är ett amfibiefartyg i Wasp-klass som tillhör USA:s flotta. Det har en enorm öppningsbar lucka i aktern för hantering av alltifrån lastbilar till svävare. Dess grundläggande uppgift är att kunna landsätta och ta ombord marinsoldater och dess utrustning.
Ett exempel på hur den stora akterluckan nyttjas ser vi på bilden ovan där en stor svävare är på väg att ta plats ombord. Luckan må vara stor med det är ändå en stor precisionsmanöver. Utrymmet kan fyllas med tre meter vatten, vilket gör det smidigt att ta ombord till exempel svävare.
Amfibiefartyget USS Kearsarge kan husera mängder av fordon. Här får vi se hur det går till när en svävare kör ombord i hårt väder. Svävarna används för att frakta soldater och fordon till och från land. Enligt uppgift kan de ta bära 72 ton och ändå komma upp i farter omkring 50 knop.
USS Kearsarge kunder syntes under sommaren i flera länder runt Östersjön. I Stockholm var man oroad för hur hon skulle få plats. Hon har egna vapen men är främst anpassad för att frakta fordon.
Besättningen består av 66 officerare och omkring 1 000 övriga besättningsmedlemmar. Fartyget kan ta omkring 2 000 marinsoldater och har ett flygdäck, som kan utnyttjas för olika typer av luftfarkoster. Det är 257 meter långt och 31,8 meter brett. Toppfarten är 22 knop. Fartyget sjösattes 1992 och togs i tjänst 1993.
Fyra Örlogsfartyg från Kanada, Holland och Tyskland har under fredagen anlänt Frihamnen i Stockholm. Styrkan har övat med svenska Försvarsmakten.
Hamnen har tidigare rapporterat om när ett amerikanskt Nato-fartyg anlände Frihamnen. Nu är det dags igen och den här gången är det alltså hela fyra fartyg som är på plats. Enligt dn.se deltar även ett franskt fartyg i övningarna men det har inte gått in i hamn.
De fyra stora fartygen från Nato ligger just nu bara ett par hundra meter från Hamnens kontor och de syns på MarineTraffic. Enligt ett ögonvittne anlände de under fredag förmiddag.
Hamnen har försökt nå flera kommunikationsansvariga hos Försvarsmakten och Marinen utan framgång. Till DN säger Marinens kommunikationschef Rebecca Landberg att fartygen är planerade att stanna till på måndag.
Övat med svensk ubåt
Tillsammans med svenska försvaret och specifikt en svensk ubåt har man på väg in mot Stockholm övat luftförsvar och ubåtsjakt.
Efter Stockholmsbesöket kommer nämnda fartyg att delta i ytterligare en övning tillsammans med Sverige. Den här gången tillsammans med HMS Carlskrona med målet att upprätta en lägesbild av vad som sker i Östersjöområdet.
Nato-fartyg från fyra länder
Styrkan består av två stora och två mindre fartyg. Det ledande fartyget är holländska fregatten De Zeven Provincien. Därefter kommer Erfurt och Halifax, fregatter från Tyskland respektive Kanada. Och till sist det tyska underhållsfartyget Spessart. Fartyget som inte kommit in i hamn, utan som fortfarande opererar på Östersjön, är den franska fregatten Latouche-Tréville.
Stärker samverkansförmåga
I ett pressmeddelande från Nato säger Ad van de Sande, kommendör vid holländska flottan, att han uppskattar övningarna som regelbundet genomförs tillsammans med svenska flottan.
– Det ger värdefulla möjligheter att arbeta tillsammans och det utvecklar vår samverkansförmåga.