musselodling

Blåmusslor som laxfoder kan bidra till minskat klimatavtryck

av
Odlade blåmusslor kan komma att ersätta fiskmjöl och soja som föda till odlad lax. Foto: Norska Havsforskningsinstitutet.

Blåmusslor – i stället för fiskmjöl och soja – som föda åt odlad lax ser ut att avsevärt kunna minska klimatavtrycket från laxodlingar.

Det handlar om stora vinster när det gäller minskat klimatavtryck. Speciellt då inte mindre än 80 procent procent av koldioxidutsläppet i de norska laxodlingarna kommer från fiskens föda. Föda som idag består av Östersjösill, växtbaserad olja och soja som importeras från andra sidan jordklotet.

Se också:
Konstgjord lagun utanför Djurgården ska gynna fiskebeståndet

Idén är att byta ut födan fiskmjölet och sojan mot blåmusslor som odlas i de norska fjordarna. Men också att företrädesvis satsa på mindre blåmusslor med kortare odlingstid.

– Musslorna som används till djurfoder behöver inte ha stora vackra skal eller göras rent noga, som de vi har på tallriken, säger Nina Liland, forskningschef på Havsforskningsinstitutet till DN.

Bidrar till klarare vatten

Ytterligare en vinst med musslor är att de filtrerar bort plankton vilket i förlängningen gör vattnet klarare.

Än är det dock inte klart om blåmusslor kan bli odlade laxars nya föda. En nöt att knäcka är fortfarande huruvida de går att odla i tillräckligt stora mängder. En annan är om musslorna kan konkurrera med den billiga sojan ur ekonomisk synpunkt. Klart är dock att de ska vara en fullgod näringskälla till den odlade laxen.

Verkar fungera för laxen

– Tidigare tester visar att musslorna inte inneburit några problem för laxarnas matsmältning eller hälsa överlag, säger Ikram Belghit, forskare vid Norges Havsforskningsuniversitet, till DN.

Forskare – musselodlingars reningseffekt klart överskattade

av
Musselodling_Echopelag

Musselodling_EchopelagSatsningen på musselodlingar för att minska övergödningen i Östersjön är överskattad. Det menar enligt en grupp forskare på Stockholms Universitet Östersjöcentrum.

Alla insatser för minska övergödningen i Östersjön är naturligtvis angelägna och välkomna. Så långt är de flesta överens men när det gäller satsningen på musselodlingar och ett specifikt pressmeddelande gällande detta från om Premos och Apoteas i Stockholms skärgård känner sig en grupp forskare Stockholms Universitet Östersjöcentrum manade att kommentera.

Se också:
Ny forskning – maneter borde ingå i vår naturliga kost

I pressmeddelandet framgår att sagda företag tillsammans har bidragit med ytterligare en miljon till musselodlingar i Stockholms skärgård. Och att summan nu uppgår till sammanlagt 3,5 miljoner kronor av insamlingen. En insamling som bygger på att en krona För varje Apotea-paket som Premo levererar går till Ecopelag som driver musselodlingarna.

– Stödet från Miljönen (som projektet heter reds. anm.)  är helt avgörande för oss. Utan det skulle det vara mycket svårare att skala upp antalet odlingar för att accelerera reningen av Östersjön, säger Martin Reutgard, projektledare på Ecopelag.

Fel fokus

Risken är bara att de långsiktiga lösningarna för att minska näringsbelastningen från land inte åsidosätts. Det och att musselodling prioriteras vid fördelning av resurser för att minska övergödning”, menar en grupp forskare och analytiker vid Östersjöcentrum.

Så här skriver forskarna i en kommentar:

“Ecopelag uppger att den nya miljonen i stöd ger 20 000 meter nya odlingsrep i havet och att man under en 20 årsperiod skulle kunna skörda 600 ton musslor, varav 360 ton blir djurfoder. Upptaget av 600 ton musslor menar Ecopelag neutraliserar fosforutsläpp som motsvarar 20 000 stockholmare.

Dessa siffror kan dock ge en bild av att musselodlingarna är mer effektiva än de faktiskt är. Den som läser pressmeddelandet till slutet förstår att det i själva verket handlar om utsläppen av renat avloppsvatten från endast 1 000 stockholmare per år i 20 år.

En droppe i havet

I faktiska tal motsvarar skörden av de musslor som kan odlas med hjälp av de nya repen omkring 20-30 kg fosfor per år. Det kan sättas i relation till de årliga svenska utsläppen till Egentliga Östersjön, vilka idag ligger på omkring 706 000 kg per år.

För att nå målen i BSAP måste de svenska utsläppen minska med 186 000 kg per år. Den nya musselodlingen kan alltså stå för 0,013 procent av denna minskning – en droppe i havet.”