Man kan sucka uppgivet åt till synes oöverstigliga miljöproblem. Eller göra som holländaren Boyan Slat, 19, som på kort tid har blivit en prisbelönad och internationellt känd miljöhjälte tack vare en till synes enkel men mycket genial idé.
Man kan sucka uppgivet åt till synes oöverstigliga miljöproblem. Eller göra som holländaren Boyan Slat, 19, som på kort tid har blivit en prisbelönad och internationellt känd miljöhjälte tack vare en till synes enkel men mycket genial idé.
Med de metoder och resurser som finns idag skulle det ta tusentals år och kosta otroliga summor att städa upp plastavfallet i världshaven. Plastavfall som beräknas ta kol på hundratusentals marina däggdjur och miljontals sjöfåglar varje år. En vetskap som får de flesta att skaka på huvudet och försöka tänka på något roligare.
19-årige Boyan Slat är övertygad om hans uppfinning kan göra världshaven renare.
Men för Boyan Slat blev just den vetskapen början på en intensiv efterforskning och utveckling av en till synes genial metod att städa världshaven. Under en semester med dykning i Grekland hade han siktat mer plastavfall än fisk i vattnet och nu fick det vara nog.
Han bestämde sig för att avsätta ett halvt år till att bara försöka förstå varför världens hav är så förorenade. Och vad man kunde göra åt det och en lysande idé började gro. Metoden att lägga tid och pengar på att åka runt och samla in sopor i haven var en feltanke. Bättre är att låta soporna samla upp sig självt med hjälp av vindar och strömmar.
Som alla pionjärer stötte han på skeptiker som tyckte att hans idé var för bra för att vara sann. Men med sin starka drivkraft har han nu vunnit allt mer mark och träffat allt fler sponsorer samt sakkunniga som börjat lyssna istället för att avfärda.
Boyan Slat och hans organisation har nu gjort en vetenskaplig studie som bevisar att det går att städa upp nästan häften av plastföroreningarna från norra Stilla havet på bara tio år med den nya metod. I siffror är det 33 gånger billigare och 7 900 gånger snabbare än vad som var möjligt tidigare.
Enkelt förklarat bygger metoden på en jättelik skräpuppsamlare bestående av en plattform med långa barriärer som placeras ut på ett lämpligt ställe dit strömmar och vågor för plastafallet. Skräpet silas och sorteras och tack vare att man använder just barriärer istället för nät gör att inget djurliv fastnar och går till spillo.
Många tester har genomförsts, både i havet och i laboratorium.
Boyan Slat har med andra ord gjort stora framsteg sedan Hamnen.se rapporterade om projektet för ett år sedan. Nu har man testat plattformen och barriärerna med tillfredsställande resultat. Men det krävs fortfarande justeringar och pengar för att sparka igång projektet i full skala.
På hemsidan The Ocean Cleanup kan man ge ett bidrag samt följa utvecklingen av en ovanligt driven tonårings strävan och steg mot att sanera världshaven från plastavfall.
