Upprop från 78 svenska forskare: Så kan vi rädda haven

Idag är det världshavsdagen och avstamp för FNs årtionde för havsforskning. I samband med detta går 78 svenska forskare ut i en gemensam debattartikel med budskapet att nu måste vi förändra vårt förhållande till havet. Väsentliga delar i uppropet har naturligtvis med båtlivet att göra.

Forskarna är ”djupt oroliga” över de dramatiska förändringar som sker även i Sveriges omedelbara närhet, med ”oöverskådliga konsekvenser för både människor och djur”.

  • Uppvärmningen av havet runt Sveriges sydliga kuster går snabbare än genomsnittet för planetens hav.
  • Överfiske har lett till att flera av våra lokala fiskebestånd är kraftigt hotade – inklusive arter som torsk som under årtusenden varit viktiga för kustbefolkningen.
  • I samband med uppvärmningen och i kombination med ökade transporter över haven har nya arter arter etablerat sig runt Sveriges kust, i vissa fall med allvarliga konsekvenser för våra ekosystem.

Forskarna pekar på ett antal konkreta åtgärder som måste vidtas samt att förändringen måste ske på flera plan inom politik, förvaltning, näringsliv samt hos individen.

10 saker som vi i Sverige kan göra!

 

Till att börja med bör Sverige verka för att genomföra de internationella avtal och åtaganden som redan beslutats om.

I Sverige kan, eller ska, vi göra följande:

  1. Bredda vårt val av hållbar mat från havet (till exempel arter som musslor och alger som påverkar miljön positivt och fler delar av fisken än filén).
  2. Utveckla och förenkla möjligheten för hållbart vattenbruk.
  3. Låta fler stora individer av fisk vara kvar i havet – de behövs för att återuppbygga lokala fiskebestånd och ger friskare ekosystem.
  4. Stödja hållbart fiske som bidrar till lokal livsmedelsförsörjning, särskilt i fattigare delar av världen.
  5. Sluta subventionera alla fossila bränslen och styra om till alternativa energisystem.
  6. Ställa om till ett mer hållbart båtliv och sjöfart genom att minska bränsleförbrukningen, störande undervattensbuller samt användningen av giftiga bottenfärger.
  7. Sluta producera och konsumera farliga kemikalier och produkter som kan hamna i havet.
  8. Sluta använda havet som en soptipp och utöka infrastrukturer för avfallshantering.
  9. Skydda särskilt våra känsliga grunda vikar från fysiska ingrepp, utsläpp av gödande ämnen och bekämpningsmedel.
  10. Restaurera kustnära livsmiljöer, såsom ålgräsängar, korallrev och viktiga lokala fiskbestånd.

Här finns debattartikeln i sin helhet.

Chockerande innehåll i magen på strandad val!

När forskarna öppnade magsäcken på en val som strandat vid ön Sotra i västra Norge väntade en trist syn. Se videoklippet!

Det visade sig att valen, en småhuvudval, hade fått i sig stora mändger plastavfall – däreibland inte mindre än 30 plastpåsar.

Enligt zoolog Terje Lislevand vid universitetet i Bergen är det högst troligt att valen led svåra smärtor innan på forskarna till slut tvingades avliva den.

Snabbt växande problem
Som Hamnen.se har rapporterat tidigare (se länkarna längst ner) så är plastavfall i världshaven ett stort hot och ett snabbt växande problem.

Enligt en färsk rapport från Ellen MacArthurs välgörenhetsstiftelse så kommer all plast i haven att år 2050 väga tyngre än världens samlade fiskbestånd.

Det här är för övrigt första gången som en småhuvudval har dokumenterats i Norge.

Se också:
Havens räddning – ny uppfinning samlar plast.
Boyan Slat – kan bli världshavens räddare.
Nyfunna bakterier kan hindra förorening av hav.
19-årig uppfinnare kan bli havets miljöhjälte.

Havens räddning – ny uppfinning samlar skräp

Den jobbar dygnet runt och kan kanske vända en ond trend. Se filmklippet om en liten men genial uppfinning.

Naturen är kapabel att bryta ner plast. Absolut. Men det tar i runda slängar 450 år.

Även om plast kanske inte är ett överhängande problem när vi ska ta oss ett dopp i de svenska skärgårdarna så kan det bli det framöver.

Här är uppfinningen som jobbar på dygnet runt och sanerar havet från äckligheter. Se filmklippet!

Nyfunna bakterier kan hindra förorening av hav

Världshav och stränder överfylls med skräpDet flyter runt enorma mängder av plastskräp i världshaven och uppfinnare arbetar hårt för att få bukt med problemet. Men ny forskning visar att naturen tagit saken i egna händer.

Foto: Plastic Ocean.

I en tidigare artikel på Hamnen.se beskrevs unge Boyan Slats kamp för att rädda världshaven. Hans fokus är främst att utveckla en maskin som kan rensa haven från skräp.

Det är inte en lätt uppgift. Hela tio miljoner ton av plast uppskattas bli dumpat i världshaven varje år. Enligt en nyligen färdigställd forskningsrapport flyter det omkring 600 000 ton av av plast bara i Nordsjön.

De största sopfältet sägs befinna sig i norra Stilla havet, ett område stort som Texas.

Det handlar inte om några sopberg, soporna sjunker eller finfördelas till små partiklar men finns i princip överallt. Och det är inte bara i haven. Plastpartiklarna utgör tillsammans med syntetiska fibrer från kläder en stor del av sanden som täcker världens stränder.

Tidigare har man ställt allt hopp om att rensa haven till maskinella uppfinningar. Men om Boyan Slat och andra uppfinnare inte finner en lösning har det nu skapats ett litet hopp om att naturen själv kan klara problemet.

Bakterier bryter ner plast
Enligt en ny studie gjord av en marinbiologisk skola i Massachusetts i USA visar att nyfunna bakterier faktiskt kan fästa sig vid platsskräpet och successivt bryta ner det.

De har konstaterat att de så kallade mikroberna ätit sig in i materialet och skapat hål lika stora som de själva.

Ytterligare forskning visar att över 1 000 olika typer av bakterier lever på skräpbitar, de flesta inte större än ett nålhuvud.

Några av bakterierna är av samma kolväteätande typ som enligt forskarnas beräkningar ska ha sugit upp 200 000 ton olja vid BP-katastrofen i Mexikanska golfen 2010.

En annan del av de nyfunna bakterierna innehåller ämnen som kan ge människor både kolera och magsjukdomar, och de sprider sig nu över hela världen. De fäster sig på plastpartiklarna och flyter till nya delar av världen. Under tiden de bryts ner når de till slut en perfekt storlek för att fiskar och andra havsvarelsers näringskedja ska kunna få i sig dem, vilket i sin tur påverkar oss människor. 

Klarar mer än havssopor
Nu hoppas forskarna att man ska kunna använda bakterierna för att även bryta ner sopor på land.

– Den senaste studien visar att organismer samlar sig på plastens yta och kan bidra till nedbrytning av dem, säger doktor Jesse Harrison till The Telegraph och tillägger:

– Bakterierna kan mycket visa sig klara samma uppgift i andra miljöer, men det är en fråga som fortfarande behöver besvaras. 

En film från organisationen Plastic Ocean som belyser problemet med nedskräpningen i havet.

Rockstjärnor räddar gäddor och fiskevatten

För cirka fem år sedan startade av några Sveriges mest kända och största musiker projektet “Ge fan i våra vatten”. Bland grundarna finns personer från banden Millencolin, Weeping Willows, Backyard Babies och The Hellacopters. Alla har sportfiske som fritidsintresse och kände att något behövde göras för att bevara deras fiskevatten.  De drog igång det här projektet tillsammans med organisationen Sportfiskarna med målbilden att att stödja och återbygga stammen med svenska östersjöfiskar, som de senaste decenniet har blivit extremt lidande av utfiskning och miljöförstöring.

Ovan ligger ett roligt klipp med gäddfiske från avsnitt 3 i “Ge fan i våra vatten-tv”. Fler avsnitt finns att hitta på youtube.

Besök även www.sportfiskarna.se/gefanivaravatten för mer info.

Rock on,

Fredrik Bäck, Fiskeguide och Millencolinfan.