Få, om ens några, andra militära fartyg är så snabba, manöverdugliga och samtidigt så tungt bestyckade som amerikanska Mark VI Patrol Boat. Se videon som också zoomar in svenska Stridsbåt 90.
Specialist på snabba transporter av soldater. Men också på snabba vändningar, tvärnitar och halsbrytande manövrar. Så kan Mark VI Patrol Boats egenskaper sammanfattas. Med detta sagt hör den också till en av den amerikanska flottans mest spektakulära flytetyg. Den är mycket större än den svenska Stridsbåten men manöveregenskaperna påminner om varandra.
Utmärkande är också att de jobbar nära kusten och ända in i de grundaste och trängsta av floder och kanaler. Detta med en väl tränad besättning på tio personer. I videon får vi en inblick i livet ombord och hur man utnyttjar båtens speciella egenskaper maximalt. Inte minst när det gäller just skarpa girar, snabba vändningar och så kallade crash-stops.
På samma tema zoomar man också in den markant mindre svenska CB90, en uppdatering till den gamla trotjänaren Stridsbåt 90. En båt som med sina dubbla motorer och vattenjetaggregat fortfarande anses vara mycket potent, trots att den i grunden har nått en aktningsvärd ålder.
Fler hästar och missiler
I samband med uppdateringen fick motorerna en välkommen påökning i antalet hästkrafter. Vidare utrustades den nya modellen även med en ny bogramp i fören och en förstärkt vapenplattform som ska klara av att avfyra missiler. Precis som Mark VI Patrol Boats är Stridsbåt 90 också ett snabbt, smidigt och grundgående fartyg som lämpar sig för strid i skärgård eller floddeltan.
Kulsprutor och sjunkbomber
Stridsbåt 90 kan utrustas med två 12,7 mm kulsprutor i fören (avfyras från förarplatsen), en 12,7 mm kulspruta alternativt en granatspruta i ringlavetten på mellandäcket (avfyras av skytt på däck) samt minor och amfibiebataljonens kontrollerbara minsystem M9, alternativt sjunkbomber.
Från Kramfors till Förenta Staterna. Stridsbåt 90 fick till och med den amerikanska försvarsmakten att öppna plånboken. Runt om i världen betraktas båten från Dockstavarvet som en av de främsta i sin kategori.
Med toppmoderna hangarfartyg, kryssare, och jagare är den amerikanska flottan i en klass för sig. Det är dessutom ofta till dessa vattnets vidunder tankarna går apropå just USA:s flotta. Men bland alla dessa mångmiljardfartyg finns de mer anspråkslösa men ack så viktiga farkosterna.
Däribland den svenska Stridsbåt 90 som tillverkas av Saab på Dockstavarvet i Kramfors.
Men vad är det som gör denna förhållandevis lilla stridsbåt relevant för världens största militärmakt?
Täcker ett glapp ingen annan farkost gör
Det amerikanska försvarets mångsidighet skapar behov för farkoster som existerar i ett slags läge mellan de stora transportfartygen och de kvicka, grundgående och lättmanövrerade gruppbåtarna.
Med en besättning på två till tre personer tar Stridsbåt 90 upp till 18 soldater som tack vare vattenjetsystemet kan gå väldigt långt in i grunda vikar vid landsättning.
Nyligen uppdaterad
Under 2021 kom en uppdatering till den gamla trotjänaren Stridsbåt 90, en ny modell som fick komma att heta Combat Boat Docksta CB90. Ser man bara till utseendet så är det inte mycket som har ändrats under de 30 år modellen varit i tjänst. Men vid en närmre titt är de moderna egenskaperna hos den nya Docksta-modellen snudd på häpnande.
Motorerna fick sig en välkommen påökning i hästkrafter samtidigt som de flyttades för att öka stabilitet. Bortsett från detta utrustades den nya modellen även med en ny bogramp i fören och en förstärkt vapenplattform som ska klara av att avfyra missiler.
Se fler fascinerande inslag från Youtube-kanalen Fluctus!
Omvärldsläget är som bekant allvarligt och marinen genomför en stor övning som är uppdelad på ost- och sydkusten.
Marinens vårövning är den första större övningen för året. Den genomförs i en tid av ett osäkert omvärldsläge där intresset för Försvarsmaktens verksamhet är stort. Flera marina enheter samt landbaserad personal kommer att delta i en dryg veckas tid.
Totalt ingår femton fartyg, samt landbaserad personal i övningen på ostkusten. Sammanlagt deltar cirka 250 medarbetare från marinen under perioden trettonde till nittonde mars.
Fokus på ubåtsjakt och minröjning
– Vi kommer i huvudsak fokusera på att utveckla våra förmågor inom ubåtsjakt och minröjning, säger kommendörkapten Emil Rolenec, chef för 42:a minröjningsdivisionen och den som leder övningen till sjöss.
Emil Rolenec är chef för 42:a minröjningsdivisionen och leder vårövningen till sjöss.
Förstärkt sjöövervakning
Syftet med övningen är att träna enskilda operatörer i sin respektive tjänst, detta för att operatörerna ska bli ännu bättre inom sina stridsområden. I samband med detta förstärker marinen också sjöövervakningen i områdena. Övningen berör i huvudsak området mellan Oxelösund och Västervik, både utomskärs som inne i skärgården.
Bra resurser
– Jag ser fram emot samarbetet med de andra enheterna. Med de resurser vi har i övningen kommer våra operatörer kunna öka sin förmåga inom sina stridsområden, säger Emil Rolenec.
Ytstrid på sydkusten
Utöver den huvudsakliga undervattenstridsövningen, kommer även ytstrid och luftförsvar att övas, men på sydkusten, i huvudsak Hanöbukten. Ytstridsfartyg och kustrobotenhet tränar på att bekämpa mål till sjöss. Marinbasen övar stabs- och ledningsstjänst samt logistikförsörjning. Här deltar fem ytstridsfartyg, helikoptrar samt landbaserade enheter, totalt 300 personer.
Håll avstånd!
Marinens vårövning är den första av flera större övningar för året. Mellan trettonde och nittonde mars kan större örlogsfartyg och mindre militära båtar röra sig i Blekingeskärgården i högre utsträckning än vanligt. Vi ber att du som möter oss till sjöss tänker på att hålla avstånd till örlogsfartygen.
Det började för 500 år sedan på initiativ av Gustav Vasa. Sedan dess har marinen bevakat, försvarat och patrullerat rikets farvatten vilket nu firas med en dokumentärserie i sju delar. Se inslaget!
“Marinen 500 år – ett halvt årtusende med hav, människor och konflikter är en dokumentärserie i sju delar med havet som huvudperson. Serien handlar om försvarsgrenen marinen och dess verksamhet i fred, kris och krig. Dessutom skildras historien om varför marinen skapades och havets betydelse för Sverige, svenska intressen och dess välfärd.”
Gustav Vasas verk
Det är försvarsmaktens egna ord om sin nya serie på YouTube och till dags dato har två av sju delar hunnit släppas. Här får vi se utvecklingen från Gustav Vasas idéer om strider till sjöss till dagens moderna krigföring.
Amiral på toaletten
Som en extra bonus får vi veta vad i helsike en gammal amiral från fornstora dagar gör inne på Hamnens toalett på redaktionen.
Rysslands invasion av Ukraina sätter sina spår även i de svenska skärgårdarna. Här är Försvarsmaktens råd till båtfolket inför sommaren.
Som Hamnen tidigare rapporterat så Marinens närvaro i skärgården ökat samtidigt som sjöövervakningen blivit allt mer intensiv. Båtfolket uppmanas att tipsa om misstänkta ubåtar och samarbetet med utländska försvarsmakter trappas upp.
På Försvarsmaktens hemsida finns det också tips till båtfolk och skärgårdsboende om hur försvaret och allmänheten ska kunna samsas till sjöss på ett säker sätt.
Man övar och genomför insatser året runt där fartyg framförs i höga hastigheter både i och utanför farleder. Ombord på dessa fartyg hålls alltid skärpt uppsikt mot båtar och bryggor och fartneddragning görs vid behov.
Gott sjömanskap
Svallvågor kan orsaka stora skador på exempelvis förtöjda båtar. Försvarsmakten ska följa rådande bestämmelser, fartbegränsningar samt iaktta gott sjömanskap.
Man vill dock uppmana befälhavare på andra båtar att tänka på följande (från Försvarsmaktens hemsida):
Se upp för svall
Försvarsmakten framför fartyg med hög fart både i och utanför farleder. Ombord på dessa fartyg hålls alltid skärpt uppsikt mot båtar och bryggor, och fartneddragning görs vid behov. Svallvågor kan orsaka stora skador på exempelvis förtöjda båtar.
Förtöjning vid bryggor
Förtöj alltid väl, särskilt vid oskyddad brygga, eller i närhet av farled som inte är fartbegränsad. Var särskilt försiktig om bryggan är skymd av en udde till exempel.
Förtöjning i naturen
Förtöj endast vid öar i skyddat vatten och se till att avståndet till land såväl som under kölen är tillräckligt så att svall inte kan skada båten. Tänk på att ett relativt litet svall kan åstadkomma stor förödelse om flera båtar ligger förtöjda vid sidan av uppankrat fartyg.
Vid ankring
Använd tillräckligt lång ankarlina, 3 – 5 gånger djupet. Ankra på tillräckligt stort djup. Observera att ett större snabbgående fartyg utanför en vik suger ut vattnet och riskerar att tömma en grund vik på en stor del av vattnet. En båt som ligger till ankars i en sådan vik riskerar bottenslag med skador som följd.
I mörker…
Använd föreskrivna gång- och fartygsljus. Genom att använda ankarljus vid ankring eller förtöjning ökar möjligheten för andra fartyg/ båtar att få syn på din båt i tid.
Vid möte med örlogsfartyg
Tänk på att sänka farten och stäva mot svall från större fartyg för att minska risken för skador på båt och besättning.
Särskild försiktighet bör iakttas vid följande platser där Försvarsmaktens fartyg ofta framförs:
* Stockholms södra skärgård, främst Hårsfjärden, Mysingen och nordvart mot Dalarö, Långbälingssund, Järnholmssund och Gåsstensfjärden.
* Stockholms mellersta skärgård, norr och syd om Björkö Kroksö, området runt Korsö, Träsköfjärden och området runt Lådna Låren.
* Gryts och Valdemarsviks skärgård.
* Stockholms norra skärgård, området runt Söderarm.
* Karlskronas yttre redd.
* Göteborgs skärgård, främst mellan Björkö och Tistlarna.
Håll avstånd
Marina fartyg har ofta utrustning i vattnet. Det kan vara undervattensfarkoster för minröjning, minsvepning eller olika sonarer för ubåtsjakt. Det gör att fartyget inte kan manövrera helt fritt, vilket du bör tänka på. För allas säkerhet bör du minska farten när du passerar och iaktta försiktighet. Håll så stort avstånd som möjligt, helst uppåt 1 000 meter. Mer om hur marina fartyg och deras flaggor och ljussignaler här.
Skjutning och övning med laser
Försvarsmakten genomför ofta skjutningar med olika typer av vapensystem. Det kan vara alltifrån artilleriskjutningar till sjunkbombsfällning och kontrollerade sprängningar av sjöminor. Man håller alltid extra utkik i riskområdet under skjutningar.
Riskområden till sjöss är i allmänhet redovisade i sjökort. Vid avlysning av riskområde till sjöss meddelas sjöfarten genom en notis i Ufs.
HMS Gotland har gjort det. HMS Uppland likaså. Nu står också HMS Halland, den tredje ubåten i Gotlandsklassen, inför en rejäl uppdatering för att ytterligare vässa klorna i en osäker tid.
Ja, vi kallar dem för superubåtar för att de har förtjänat det. Inte minst vid en övning i USA då en av dem lyckades smyga sig på och sänka självaste USS Ronald Reagan, ett av världens mäktigaste och mest högteknologiska hangarfartyg. Något som rörde om rejält i den amerikanska flottan och som de länge hade svårt att förstå. Se videon närmast nedan.
Se videon om hur en svensk ubåt ur Gotlandsklassen sopar banan med jänkarna och sänker hangarfartyget USS Ronald Reagan(!).
För nog kan man tycka att de tre ubåtarna i Gotlandsklassen skulle stå sig slätt mot många moderna atomubåtar. Men icke! HMS Gotland har liksom HMS Uppland och HMS Uppland kvaliteter som är väl så sluga.
Uppdaterar systemen ombord
Nu har alltså Försvarets materielverk, FMV, har tecknat kontrakt med Saab för att genomföra en så kallad halvtidsmodifiering av HMS Halland. Något som innebär en omfattande modernisering där många system ombord kommer att ersättas.
Samma som i Blekingeklass-ubåtarna
Det handlar om lednings- och sensorsystem, men de skeppstekniska systemen uppgraderas också. Flera av de system som installeras på gotlandsubåtarna är samma som de som kommer att finnas på de två nya Blekingeklass-ubåtarna. Dessa byggs just nu och FMV ska leverera dessa till Försvarsmakten. Ubåtens främsta uppgift är, som bekant, dold underrättelseinhämtning. Kunskap om motståndaren och den verksamhet som förekommer i insatsområdet är av största vikt.
Gotlandsubåtarna byggdes under åren 1990-1997. Klassen består av tre ubåtar som samtliga tidigare har genomgått enklare modifieringar under den första delen av deras livstid. HMS Gotland och HMS Uppland sjösattes efter halvtidsmodifieringar 2018 och 2019.
Den säkerhetspolitiska omvärldsutvecklingen har skärpts och det finns en hotbild. Det är den enkla förklaringen till att Sverige nu stärker Marinen med nya krigsförband.
Behovet av en stark och robust logistikförsörjning som uthålligt fungerar i alla olika konfliktnivåer är och förblir en avgörande faktor för framgång i försvaret av vår frihet och rätt att leva som vi själva väljer.
Nya marina basbataljoner
För att Marinen uthålligt ska fortsätta säkra Sveriges vatten och kuster, genom ständig övervakning och beredskap, förstärks den marina logistikfunktionen med utvecklingen av två nya krigsförband i form av marina basbataljoner. Bataljoner som rörligt och oförutsägbart ska kunna försörja marina enheter både från land och till sjöss.
De nya krigsförbanden ska med eget skydd ha förmågan att verka flexibelt och rörligt där de behövs för att leverera logistikstöd som teknisk tjänst, förnödenhetsförsörjning, sjukvård och transporttjänst. Med andra ord det som ryms inom begreppet marin bastjänst.
Marinens förband växlar ständigt mellan skarpa uppgifter och övningsverksamhet, detsamma gäller därför för de marina basbataljonerna. Bataljonerna som till storlek kommer uppgå till nära 750 personer, kommer därför till betydande del bestå av kontinuerligt anställd personal i form av officerare, sjömän och soldater.
Dessa kommer att hantera det vardagliga behovet av logistik från marinens enheter men även stödja i produktionen av värnpliktiga. Bataljonernas första värnpliktiga kommer att rycka in i Karlskrona och på Berga under sensommaren 2023.
Bataljonerna kommer att ha sina respektive hemmahamnar i Karlskrona och på Berga och ska bemannas av befintlig personal från samtliga marina förband, i syfte att med beprövad kunskap och erfarenhet möta alla marina förbands logistikbehov.
– Det är viktigt att komma ihåg att övergången från nuvarande organisation till den nya ska ske så sömlöst som det går. Vi i Marinen ska fortsatt kunna lösa våra skarpa uppgifter, säger David Saflind, etableringsledare.
Levererar logistikstöd
Tre kompanier inom bataljonen har till uppgift att leverera logistikstöd till övriga marina enheter, baskompani mark, baskompani sjö och marint sjukvårdskompani. Baskompanierna kommer ha förmåga att leverera logistikstöd på land och till sjöss. Sjukvårdskompaniet kommer att vara länken mellan de stridande enheterna och civila sjukvårdsresurser.
Ett bassäkerhetskompani med både markstrids- och spaningsförmåga ska bidra till lägesbild och att säkra områden inför logistikförsörjningar. Det kommer även att ingå ett stab- och trosskompani för bataljonens ledning och för den interna uthålligheten. En bataljonsstab kommer att utgöra ledningen av krigsförbandet.
Två nya fartyg på gång
Marinen står i begrepp att anskaffa (cirka femton) ett stort antal nya logistikfartyg och sista fartyget ska vara levererat 2030. Ett exempel på de nya fartygen är så kallade trängfartyg som kommer att ha en generell logistikförmåga avseende transporter och förnödenhetsförsörjning.
Trängfartygen kommer att vara flexibla och ha möjlighet föra med sig containrar, till exempel verkstadscontainer eller sjukvårdscontainer – allt beroende på uppgiften och marinchefens prioriteringar.
Anskaffning av trängfartyg, arbetsfartyg, hamnbogserare och bunkerfartyg kommer att innebära en större logistisk kapacitet och en högre marin operativ effekt.
Ger stöd åt hela Marinen
Bataljonerna kommer att vara maringemensamma och ska försörja samtliga marina förband från land och till sjöss. De kommer att ha kompetens och materiel för logistikstöd till ubåtsvapnet, sjöstridsförbanden och amfibiekåren.
– Marina basbataljoner ska utgöra ”navet” för överlämning från bakre till främre nivå vad avser förnödenheter, detta ska fungera i fred, säkerhetspolitisk kris och under en väpnad konflikt. Flexibiliteten, kapaciteten och möjligheterna kommer att bli större – helt enkelt en bättre logistikfunktion, säger ställförträdande marinchef Peder Ohlsson.
– Logistik är en komplex process och är viktig för att alla krigsförband ska få den tillgänglighet, rörlighet och uthållighet som krävs för att lösa sina uppdrag. Den nya logistikfunktionen kommer att göra oss mer robusta och kan stödja övriga krigsförband redan i vardagen, men samtidigt ha förmågan att skala upp vid den eventuella väpnade konflikten, avslutar han.
Kinas redan starka militärflotta växer så det knakar. Senaste tillskottet är tre toppmoderna krigsfartyg som sjösattes samtidigt på självaste julafton.
Av de tre nya krigsfartygen behåller Kina enligt uppgift dock bara ett. De båda andra exporteras till Thailand respektive Pakistan. Klart är ändå att landet är på offensiven med sina drygt 20 skeppsvarv.
De nya krigsfartygen ska, enligt InceptiveMind, vara mycket avancerade med såväl målsökande missiler som landningsplattformar för helikopter. Tillsammans med ytterligare ett 30-tal liknande fartyg ska de nya fartygen utgöra ryggraden i den kinesiska ytstridande flottan.
Störst men inte starkast
Enligt Pentagons “2020 China Military Power Report” har Kina den största miltärflottan i världen med totalt cirka 350 ytfartyg och ubåtar. Något som kan jämföras med amerikanska flottan som består av drygt 290 fartyg.
Atomdrivna hangarfartyg
Den amerikanska flottan består dock, enligt samma källa, av mycket mer kraftfulla och tekniskt avancerade fartyg, inklusive ett dussintal atomdrivna hangarfartyg.
En 80-årig kämpe från andra världskriget är nu ute på sin jublileumsresa längs Sveriges kust med start och mål vid museipiren på Djurgården.
Hon byggdes mitt under brinnande världskrig och sjösattes den 1 december 1941 på Neglinge varv i Stockholm. En kämpe och trotjänare med skrov i ädlaste Hondurasmahogny och däck i Oregonpine.
80 års tjänst som minsvepare, skolfartyg med mera har dock satt sina spår och under den gångna vintern genomgick hon en omfattande renovering på Beckholmen i Stockholm.
Åter i sjövärdigt skick seglar hon nu ut på en längre jubileumsresa runt Sveriges kust från Stockholm till Göteborg upp till Strömstad och tillbaka genom Göta kanal.
– Under resan besöker vi ca 25 hamnar bland annat Västervik, Borgholm, Karlskrona, Simrishamn, Helsingborg, Varberg, Göteborg, Skredsvik, Käringön, Väderöarna, Strömstad, Vänersborg och Vadstena. Även Köge i Danmark kommer att besökas. M 20 är tillbaka i Stockholm igen den 1 augusti, säger entusiasterna kring minsveparen M 20 i ett pressmeddelande.
Ströplatser för passagerare
Syftet med resan är att ge medlemmar och allmänheten möjlighet att besöka fartyget och även åka med fartyget en sträcka. Fartyget kan ta 20 personer ombord varav 12 passagerare.
Intresset har varit väldigt stort för att få uppleva fartyget till sjöss. Resan är i princip fullsatt och det finns endast några ströplatser kvar.
Däremot finns goda möjligheter att beskåda och besöka M 20 vid hamnbesöken. Fartyget kommer i möjligaste hålla fartyget öppet för besökare i varje hamn.
Varför kör man rakt mot en elak storm med en dåres envishet? För att man kan! Se när de engelska båtjournalisterna plågar stridsbåten Safehaven Barracuda som bara vill ha mer.
Hamnen.se har tidigare publicerat flera videoklipp med tester av den irländska båttillverkaren Safehaven Marines stryktåliga båtar.
Det har varit extremt hårda tester i lika extremt hårda väderförhållanden med brottsjöar som anfaller från alla håll. Inte minst ovanifrån.
Gemensamt för de tidigare testerna är också att de har gjorts i varvets egen regi.
Den här gången är det den engelska båttidningen Motor Boat & Yachting som tar pulsen på Barracuda som, i vårt tycke, är Safehaven Marines allra ballaste “flygande stridsvagn”.