maserati | Hamnen.se

RORC Caribbean 600 – livesändning från spektakulära starten

22 februari, 202222 februari, 2022 av Gustav Morin

När världens snabbaste och största kölbåtar gör upp och 74 båtar ska samsas i startområdet, så blir det spännande. Se reprisen från giganternas kamp.

Hela 74 lag med över 700 seglare från 32 länder startade igår i den 13:e upplagan av Royal Ocean Racing Clubs 600-mila race runt 11 karibiska öar. Det blev en spektakulär start med 15-20 knops vind från nordost.

Sverige representeras av Jonas Grandér på Matador.

– Det är fantastiskt att vara på plats här i Antigua. Det är som att segla i paradiset. Vi ser fram emot racet. Vi är ett riktigt bra gäng ombord, alla medelålders halvsura gubbar, men vi har kul och det är viktigast, sa Jonas Grandér, innan de gav sig ut mot starten.

Comanche i full fart mot land

Starten i klassen IRC Super Zero var minst sagt spektakulär med Comanche som seglade i full fart mot Pillars of Hercules, för att sedan ta innerlinjen farligt nära klipporna (se ca 30 min in i livesändningen). VO65 Groovederci Racing, också kallad Sailing Poland, hack i häl. Besättningen på denna båt är spännande med 57-åriga kvinnan Deneen Demourkas vid rodret och flera tonåringar i besättningen.

Här är livesändningen från giganternas kamp.

När de två ledarna slog ut korsade de den massiva ClubSwan 125 Skorpios (MON) och Volvo 70 Ocean Breeze som kom in mot land för styrbord.

Spektakulär start för flerskrov

I starten för flerskrovsbåtar gjorde Peter Cunninghams MOD70 PowerPlay (CAY) en wheelie vid den sista inflygningen (se från 38:50 i livesändningen) innan han sprängde fram i ledningen med en stor vattenkaskad sprutande från läskrovet i farter över 25 knop.

Kölbåt i 42 knop!

Fyra timmar in i racet ledde Giovanni Soldinis Multi70 Maserati (ITA) Multihull Class över Peter Cunninghams PowerPlay och Jason Carrolls Argo (USA).

En av de häftigaste båtarna i racet är den danska VO70.an Trifork som byggts om med lättare köl och en stor foil. Toppfarten som de nått under testerna, innan racet, är 42 knop! Foto: Rick Tomlinson.

Här är ett häftigt sammandrag med mäktiga bilder från starten.

Skorpios i ledning

I racet att ta line honours (först över linjen) bland kölbåtarna. Ledde Dmitry Rybolovlevs ClubSwan 125 Skorpios, skeppare av Fernando Echavarri. I skrivande stund leder de fortfarande.

VPLP/Verdier 100 Comanche, med skeppare av Mitch Booth var och är fortfarande tvåa.

Här får vi hänga med ombord på en av racets snabbaste båtar, MOD 70:an Powerplay.

– Vi fortsätter att fokusera på säkerhetsaspekterna ute på tävlingsbanan. Det kommer att vara olika väderförhållanden och vissa delar av banan är ganska förrädiska. För RORC Race-teamet handlar det om att hålla flottan säker, med 24-timmarsövervakning på varje båt, kommenterade tävlingsledaren Chris Stone.

Följ racet via Caribbean600.rorc.org.

Rekord över Atlanten med världens snabbaste kölbåt

13 februari, 20221 februari, 2022 av Elias Johansson Rimsby

Den helt vansinniga fartmaskinen Comanche slog nytt rekord över Atlanten i årets upplaga av RORC Transatlantic Race. Likväl var den inte snabbast.

Vänta, den motsägelsefulla ingressen kan förklaras. Comanche klarade sträckan Lanzarote – Granada på 7 dygn, 22 timmar och 24 sekunder vilket är nytt rekord. Men bara för kölbåtar.

Se också:
Sydney to Hobart – höjdpunkterna!

Att den foilande trimaranen Maserati sedan var ännu snabbare var inte mycket att göra åt. Oavsett båttyp var det stort att bara komma i mål i RORC Transatlantic Race då förhållanden var ovanligt stökiga. Att Comanche trots detta lyckades slå nytt rekord är sålunda inget mindre än en bragd.

Se inslaget!

Maserati ska bli först att foila över Atlanten

10 oktober, 201928 november, 2016 av Gustav Morin

I detta nu kappseglar två av världens absolut häftigaste trimaraner över Atlanten. Maserati har foils och tidigare så framgångsrika Phaedo seglar utan.
Följ den hisnande kampen i farter över 40 knop!

Italiens galnaste seglare (!) Giovanni Soldini köpte VO 70:an Ericsson 3 efter Volvo Ocean Race 2008-2009.

Hans mål var att ställa upp i påföljande upplaga av Volvo Ocean Race men av olika anledningar satsade han istället på att segla så snabbt som möjligt till och från olika platser och under vägen sikta på att sätta ett gäng rekord.

Uppenbarligen förstod han snart att kölbåtar är lite för tröga och gjorde det enda vettiga draget – att satsa fullt ut på fart genom att köpa sig en trimaran.

Men det blev inte vilken trimaran som helst utan den som Team Gitana utvecklat för att foila över världshaven (skrolla en bit ner i artikeln).

Gitana lämnade projektet för att helhjärtat gå vidare med sin foilande kölbåt som nu seglar non-stop runt jorden i Vendée Globe.

Nu siktar Giovanni och hans MOD 70 Maserati på att bli den första båten som foilar över Atlanten. Som om inte det vore nervkittlande nog så har de rekordslaktaren Phaedo 3 som påhetsare.

Starten för RORC Transatlantic gick vid Lanzarote och de båda MOD 70-trimaranerna Maserati och Phaedo ledde flottan.

Precis som i pågående Vendée Globe går nu spännande spekulationer kring om foiling på havsgående trimaraner funkar. Om det är det snabbaste alternativet eller bara rakt upp och ner (bokstavligt) livsfarligt.

Efter första dagarna är separationen stor mellan båtarna men det beror mest på att de valt helt olika vägar och att de fastnat i olika vindar. Routingen säger att de snart kommer att mötas igen och det kan till och med bli lite av en omstart.

Giovanni Soldini har tidigare jagat rekord med en VO 70. Nu är han första att satsa på foiling över Atlanten.

Giovanni Soldini rapporterade följande efter två dygn ombord:

– Vi har haft väldigt ostadiga vindar men ändå fått en bra känsla för båten. Vi har foilat fint i de långa Atlantvågorna och är riktigt nöjda med hur foilsen tacklar de stora sjöarna. Vi hade bra vindar under natten och trots totalt mörker loggade vi mellan 33 och 36 knop med en topp på 38 knop. Det var ganska spännande.

Phaedo 3 har slaktat rekord under 2015 och 2016 i såväl Västindien som i Medelhavet, runt Irland och olika Brittiska öar.

Så här såg det ut när starten gick utanför Arrecife.

Maseratis högsta uppmätta toppfart innan racet startade var 43,5 knop. Phaedo har mycket mer erfarenhet och har avverkat otroligt många mer sjömil på sin optimerade MOD 70 än vad Maserati hunnit med. Och även om hon kanske inte har samma toppfart så har hon bra chans att bli först till målet i Grenada.

Följ trimaranernas kamp i RORC Transatlantic här!

Galna rekord

7 november, 201916 januari, 2013 av Redaktionen

Alla älskar rekord. Just nu satsar Maserati, gamla Ericsson 3, på att slå rekordet för enskrovsbåtar mellan New York och San Francisco. Det är en klassisk sträcka och ett klassiskt rekord. Under 135 år var en tjej rekordhållare på just den sträckan. Det här är hennes märkliga historia.

Det är lätt att tro att tävling och rekord är en galenskap av i dag. Springa baklänges över USA. Förste blind att skida till Nordpolen. Simma Kuba – Florida utan skydd mot hajar.

Fånigt! Men inte historielöst! Att vara först och bäst och bli berömd för det är inte nytt. Hjältarna i gamla Grekland tävlade i allt från brottning till retorik. Och så har det fortsatt.

Men låt oss börja där vi började. Snabbaste segling. New York – San Francisco runt Cap Horn. År 1847 hade San Francisco några hundra innevånare. Och tio skepp hittade dit varje år. 24 januari året efter fann James William Marshall guld i Kalifornien. Då startade den berömda guldruschen och 49:ers blev ett begrepp. 90 000 guldgrävare ombord på 775 skepp drog dit redan 1849. Och naturligtvis gällde det att hänga på. Det blev tävling. Snabbaste skepp gav snabbast vinst till redare och kapten. Världens första annonskrig bröt ut.

Snabbast av dem alla var klipperskeppet Flying Cloud. År 1854 seglade hon sträckan på 89 dagar och 8 timmar. Rekordseglingen betraktades som oslagbart i över etthundra år och stod sig till 1989, alltså i 135 år. Den som knäckte gamla Flying Cloud var ultramoderna racern Thursday´s Child. Hon seglade samma sträcka på 80 dagar och 19 timmar. Bara nio dagar snabbare trots allt. Förutsättningarna var naturligtvis helt olika, inte minst vad gäller navigation och information om väder. Båten var konstruerad av Paul Lindenburg och byggdes av svenskarna Lasse Bergström och Svenne Ridder. Lasse var dessutom med under rekordseglingen. Skeppare var amerikanen Warren Luhr och en tredje besättningsman Courteny Hazelton.

Sen dess har rekordet pressats ytterligare två gånger. År 1994 seglade fransyskan Isabelle Autissier på 62 dagar och 5 timmar och 1998 Yves Parlier på 57 dagar och 3 timmar. Och nu talar vi alltså hela tiden om enskrovsbåtar.

Märkligare än Lasses och hans kompisars prestation var dock Ellen Creesys. Det var hon som navigerade Flying Cloud under rekordseglingen 1854 och det var till stor del hennes förtjänst att Flying Cloud verkligen flög fram. Ellen är värd att minnas både som seglare, navigatör och kvinna.

Ellen föddes 1814 i en sjöfartsfamilj från Marblehead, Massachusetts. Hon blev pappas flicka och lärde sig tidigt allt om navigation. När hon var 27 år, 1841, gifte hon sig. Maken var sjökapten, Perkins Creesy, och bröllopsresan firades naturligtvis ombord på ett seglande skepp.
Ellen seglade sedan, som navigatör, tillsammans med sin make på världens alla hav. De två tillbringade långt mer tid ombord än i land. Och när Perkins blev kapten på nybyggda Flying Cloud 1851 var det självklart att Ellen fanns med ombord.

Med sig hade hon oceanografen Matthew Fontain Maurys nyutkomna bok: Explanations and Sailing Directions to Accompany the Wind and Current Charts. Maurys bok gav ny kunskap om strömmar, vågor och vind, och blev så småningom oumbärlig för alla navigatörer. Men på 1850-talet var det ny kunskap och Ellen var en av de första som utnyttjade den effektivt.

Enda möjligheten att få en säker position var vid denna tid genom astronomisk navigation och observation av sol, måne eller stjärnor. Om det var molnigt eller dåligt väder gällde död räkning, där skeppets fart, vågor, strömmar, vindriktning och kurs måste vägas samman. Allt är en kombination av matematik och känsla – och Ellen behärskade båda.

När hon på eftermiddagen den 31 juli satte sig ner för att räkna på det senaste dygnets seglade distans trodde hon inte på sina egna siffror. 374 nautiska mil. Hon räknade en gång till, men kom fram till samma resultat. 374 nautiska mil på 24 timmar blir ungefär 15,5 knop i snitt. Så fort hade inget segelfartyg seglat tidigare. När hon berättade det för sin make fick hon en kram – i alla fall enligt författaren David W. Shaw som skrivit en bok om rekordseglingen.

Och vad gjorde Ellen och Flying Cloud efter rekordseglingen. Fortsatte segla förstås, först till Kina för att lasta och sedan åter till New York – dit hon anlände den 3 mars 1853. En månad senare bar det iväg mot San Francisco igen! Och det blev ytterligare resor på samma rutt fram till 1857 då den amerikanska ekonomin kollapsade. I ytterligare fem år seglade Ellen tillsammans med sin man på andra klipperskepp, men 1862 gick de båda iland och köpte en bondgård i Massachusetts.

Trist avslutning på ett seglarliv tycker jag.

Flying Cloud höggs upp 1875. Ellen Creesy blev 85 år och dog den 25 augusti 1900. Maseratis rekordförsök kan du följa sekund för sekund på maserati.soldini.it

Gamla Ericsson 3 runt Kap Horn igen

13 december, 2012 av Gustav Morin

Nu ska gamla Ericsson 3, numera Maserati, försöka slå det gamla guldruschrekordet mellan New York och San Francisco – 13 225 sjömil. Rekordet att slå är 57 dagar, 3 timmar och 2 minuter som sattes 1998. Första rekordet sattes av 235-fotaren Flying Cloud år 1854 med 89 dagar.

Den som driver satsningen är italienaren Giovanni Soldini som köpte Ericsson 3 strax efter att den gått i mål i Volvo Ocean Race 2008-2009.
Sedan dess har han modifierat båten med bland annat två extra vattenballasttankar i aktern och förlängt kölblad och lättad bulb.

Detta borde ge båten ännu bättre undanvindsegenskaper, inte minst i hårdvind då fören inte lär dyka lika lätt.

Soldinin har värvat en besättning om åtta man, huvudsakligen från italien men också från Tyskland, USA, Spanien och China.

Besättningen är nu samlad i New York och väntar på rätt väderfönster.

– Det bästa boer att ge oss av när ett lågtryck kommer ner från Canada med iskalla vindar på 15 m/s, säger Soldini till Sail Racing Magazine.

Teamet förväntas tillbringa julen till havs och beräknas nå San Francisco i mitten av februari. Följ dem via tracking på maserati.soldini.it.