Efter ungefär ett år av stiltje i bloggen så kommer här en lite annorlunda uppdatering . Jag kommer (tyvärr) inte längre att rapportera om tropiska vatten och fartfyllda äventyr med spännande båtar, däremot lite från hemmaplan och vårens teoretiska och praktiska förberedelser inför sommarsäsongen.
Vem är jag? Jag är kvinna, 28 år och landskapsarkitekt. Har tidigare kappseglat med ett fantastiskt härligt gäng på Wasa 55an Vindile, hobbyseglat lite med vänner i Stockholms skärgård, gastat på ett gäng olika båtar i Karibien och semesterseglat med hyrd skeppare i Kroatien. Är dessutom uppvuxen sommartid i skärgården och rattat mindre motorbåtar under min uppväxt. Man kan kalla mig båtvan och jag refereras till som “hon-som-seglar” i min umgängeskrets – kul!
Men, här kommer kruxet, jag är i stort sett självlärd, vilket innebär att jag höftar rätt mycket kring sjöregler, är urusel på höger och vänster (inklusive högerregeln och babord-styrbord-väjningsregeln) och har kommit undan på ren flax de senaste åren.
Jag vill och behöver lära mig på riktigt och ska därför ta både förarintyg och kustskepparen under våren. Dessutom vill jag ha papper på att jag kan hantera större båtar för att själv sticka ut och segla med vänner både i Sverige och utomlands. Och eftersom jag är en stor förespråkare för fler kvinnor i den mycket mansdominerade båtvärlden så hoppas jag med bloggandet kunna inspirera alla, men främst kvinnor, att lära sig och vilja ta för sig mer av båtlivet, för det är ett härligt liv!
Så, första steget är att ta förarintyg.
(ps. Kul kurs i all ära men den gör sig inte så bra i bild, illustrerar därför detta inlägg med bilder på det sjukaste väderomslag jag varit med om, från blankt vatten och noll vind till storm, tromb och hagel på mindre än tio minuter. Fotograferat av Johan Danielsson på Vindile utanför Gotlands nordöstra kust under ÅF Offshore Race 2014, 2 juli).
Förarintyget är lite som ett körkort för båt. “Förarintyg för fritidsbåt är ett intyg om att innehavaren visat sig ha teoretiska kunskaper om att föra fritidsbåt inomskärs och i skyddade vatten samt hur man visar gott sjömanskap”. Förarintyget är numera också ett krav om man vill ta kustskepparintyg, eller skepparexamen som det tidigare kallades.
Jag valde att gå en intensivkurs under en helg med Svensk Båtutbildning (båtutbildning.se) tillsammans med en tjejkompis som till skillnad från mig inte har någon tidigare båterfarenhet. Det finns flera andra som också håller i förarintygskursen och då främst på kvällstid. Men en helgkurs passade oss bra. Kursen var två dagar, ca 9.30-17 och avslutades med att en examinator kom och gjorde provet med oss på söndagskvällen.
Alltså så himla bra! Vi var ett gäng på nio personer i blandade åldrar och med olika erfarenheter, bla en man som just köpt sin första större motorbåt, en pappa som kom med sina två tonårssöner med kravet att de skulle klara förarintyget innan de fick ta motorbåten själva (bra!) och så min kompis Lott vars kille har en båt som hon vill känna sig bekväm med att köra. Blandad skara alltså.
Första dagen gick vi igenom väjningsregler och navigering; hur man orienterar sig på sjökort, tar ut sin position, tar ut bäring, räknar hastigheter mm. Det är ett under att jag inte krockat med någon innan (och inte visste jag att en kabellängd var 185 meter (ursäkta till er som jag kappseglat med!).
Dag två pratade vi bland annat mycket om säkerhet, väder, sjömanskap, allemansrätt och båtvett. En ganska generell genomgång för mig som varit mycket till havs men väldigt matnyttig för dem med lite mindre erfarenhet.
Kursen avslutades med ett skriftligt prov (full pott yes!) och därefter fick vi en intygsbok. Enligt kursledaren Jacob så klarar ungefär 90% provet på första försöket och resterande på försök två.
Jag tyckte att det var en superbra och kul kurs och något som alla som vistas till sjöss borde gå, förstår inte att det inte är lagkrav på detta för framförallt snabba båtar. Min oerfarna kompis tyckte att det var en av de bästa helgkurserna hon gått, en bra introduktion och inte för svår. Nästa steg för mig blir att ta kustskepparintyg och därefter kanske klass-8 intyg, återkommer om det.
Alla foton: Johan Danielsson.
Lisas färd över Atlanten på 76-fotaren Freespirit med en norsk familj och en fransk konstnärinna fortsätter. Det blir “mid way party”, fiskfest, sömnproblem och tankar på nära och kära.
Lata dagar med lugn segling. Det blir mycket häng i sittbrunnen.
Noah är två år och lever ständigt rövare ombord. 
Att få upp fisk från Atlanten är verkligen en speciell känsla. Här är en dorado, en guldmakrill på ett par kilo, som vi sedan åt till middag.
Det är tradition med ett party när man kommit halvvägs över Atlanten, på väg mot Västindien. Vi firar med musik, frukt och drinkar.
Jag blev Rain-girl, under många dagar började det alltid regna under mina skift. I Norge använder man sydväst, function before fashion.
Man är fuktig så det räcker hela tiden när man seglar över Atlanten och när det kommer en rejäl skur åldras händerna snabbt!
När det är stiltje passar vi på att äta pinnekött med rotmos och akvavit – en norsk specialitet.
Stiltje på Atlanten. Motorn igång och första gången vi kan använda autopiloten.
Felix 1 år är den yngste deltagaren i ARC (Atlantic rally for cruisers) och en ständig källa till skratt.
Från bikinihäng och rödvinsdricka till ösregn, ofrivilliga gippar mitt i natten och knak från masten som ger rejäla rysningar. Lisas spännande deltagande i Atlantic Rally for Cruisers fortsätter.
