kulturhistoria. | Hamnen.se

Miljonstöd håller fartygen flytande

7 november, 20199 maj, 2011 av Redaktionen

Fartyget Mariefred får del av stödet. Foto: Karolina Kristensson/SMM

Nio välkända fartyg får i år dela på den miljon som Sjöhistoriska museet fördelar till kulturhistoriskt värdefulla fartyg. Passagerarångfartyget Mariefred (bilden) är ett av dem.

Foto: Karolina Kristensson/SMM
– Vi lägger stor vikt vid att stödet fördelas mellan olika kategorier av fartyg – till exempel segelfartyg, ångfartyg, bogserbåtar, fiskebåtar, motorfartyg och så vidare – men tar också hänsyn till geografisk spridning så att fartyg från olika delar av landet finns bland mottagarna, säger Claes Wollentz, intendent på Sjöhistoriska museet.

Deodar byggdes 1911 i Brixham, England, som en ketchriggad seglande trålare med rak stäv och flat akterspegel.

2011 års fartygsstöd har fördelats så här:

Segelfartyget Deodar (Stockholm): 100 000 kronor.
Ångfartyget Engelbrekt (Leksand): 100 000 kronor.
Segelfartyget Helene (Ystad): 100 000 kronor.
Segelfartyget Kartsita (Grundsund): 250 000 kronor.
Passagerarångfartyget Mariefred (Mariefred): 50 000 kronor.
Fiskefartyget Nordvåg (Träslövsläge): 50 000 kronor.
Segelfartyget Pamela (Ekenäs): 100 000 kronor.
Vedettbåten Sprängaren (Gålö): 200 000 kronor.
Motortorpedbåten T56 (Gålö): 50 000 kronor.

Totalt kom 27 ansökningar om sammanlagt 4 miljoner kronor in till Sjöhistoriska som delat ut fartygsstödet sedan 1991.

Det kan i första hand sökas av ägare till fartyg som k-märkts av museet. Beslut om fördelningen sker sedan i samråd med Arbetets museum, Riksantikvarieämbetet, Transportstyrelsen och rikstäckande föreningar för historiska fartyg.

Läs mer om k-märkning av fartyg och fartygsstödet på Sjöhistoriska museets webbplats.

Fler fritidsbåtar k-märkta

7 november, 201922 mars, 2011 av Redaktionen

Under båtmässan Allt för sjön delade Sjöhistoriska museet ut intyg till de senast k-märkta fritidsbåtarna från Mellansverige. Bland de sju som fick sina intyg finns Stjärnbåten “Gudingen”, salongsmotorbåten “Vi tre” och Andungen “Amanda”.

Sjöhistoriska museet k-märker fritidsbåtar sedan 2009.

Efter ansökan görs en bedömning där de båtar som anses kulturhistoriskt värdefulla blir k-märkta. Läs mer på museets hemsida.

18 fritidsbåtar blir k-märkta

24 november, 2009 av Redaktionen

Sjöhistoriska museet k-märker ytterligare 18 fritidsbåtar i Sverige. Museet vill därmed uppmuntra till bevararandet av en bit kulturhistoria.

I maj i år (2009) k-märktes de första åtta fritidsbåtarna. Nu läggs ytterligare 18 till listan över kulturhistoriskt intressanta fritidsbåtar.

– Vi hoppas att k-märkningen ska höja statusen på de äldre fritidsbåtarna. Få länder har så många bevarade träbåtar som Sverige och det finns ett stort intresse såväl nationellt som internationellt, säger Fredrik Blomqvist, intendent på Sjöhistoriska museet.

Under första halvan av 1900-talet fanns många träbåtsvarv med framstående konstruktörer runt om i landet. I folkhemmets tid utvecklades båtlivet till en folkrörelse genom en stor mängd ideella båtklubbar.

K-märkningen är en ren kulturhistorisk värdering, utan kopplingar till lagstiftningar eller andra regelverk.

Följande 18 fritidsbåtar har nu blivit k-märkta:

Motorbåten “Josefin” från 1963, Knivsta, Uppsala län:
En snipa som är välbevarad och i gott skick. Konstruerad och byggd av Rune Berntsson, Strömstad.

Segelbåten “Mia” från 1961, Torsby, Värmlands län:
En ungdomsbåt i mycket gott skick. Den berättar om ett allt folkligare seglarliv från senare tid. Konstruktör Gösta Svensson, byggd på Säffle båtbyggeri.

Motorbåten “Graziella” från 1932, Täby, Stockholms län:
Ritad av den välkände C G Pettersson. Båten har underhållits omsorgsfullt och återställts till sitt ursprungliga utseende. Byggd på Fröbergs varv, Lidingö.

Segelbåten “Taifun” från 1948, Sollentuna, Stockholms län:
En god representant för den senare typen av skärgårdskryssare där regeln utnyttjats till fullo. Den aktuella båten är konstruerad av en av de främsta på området, Knud H Reimers. Taifuns skick är dessutom gott. Byggd på Bröderna Erikssons båtvarv i Strängnäs.

Segelbåten “Fair Wind” färdig 1948, Lidingö, Stockholms län:
En god representant för kustkryssare konstruerade av Åke Améen, kända för sin goda sjöduglighet. Stora delar av båten är i ursprungligt skick samtidigt som åtgärden att redan 1958 plasta skrovet är en kulturhistoriskt intressant årsring. Byggd i Rossätra, Vätö.

Segelbåten “Aurora” från 1961, Östhammar, Uppsala län:
En havskryssare med många bibehållna originaldetaljer. Konstruerad och byggd av Harry Hallberg, Ellös, Orust.

Motorbåten “Fiorella” från 1912, Lidingö, Stockholms län:
En av mycket få exemplar av de tidiga snabbgående motorbåtarna. Dess historia såväl som det unika originalskicket gör båten i högsta grad skyddsvärd. Konstruktör C G Pettersson, byggd hos Bröderna Larsson, Kristinehamn.

“Pärlan” från 1961, Göteborg, Västra Götalands län:
En entypsbåt konstruerad i Norge av Thorvald Gjerdrum. Denna båt är byggd på Skåléns varv i Säffle och har seglats främst på västkusten och i Vänern.

Motorbåten “Pontus” från 1936, Örnsköldsvik, Västernorrlands län:
Ritades av den välkände C G Pettersson. Båten är fortfarande i ursprungligt skick. Byggd på N Sundins varv, Docksta. Båten finns i örnsköldsvikstrakten i medan ägaren idag är bosatt i Västerås i Västmanlands län.

Motorbåten “Else” från 1932, Fränsta, Västernorrlands län:
Båten är i bästa skick och helt bibehållen i sitt ursprungliga utförande. Konstruerad och byggd av Oskar Kjellberg, Trosa.

Salongsbåten “Taifun” från 1908, Norrtälje, Stockholms län:
En av landets äldsta bevarade motorbåtar som aldrig genomgått några omfattande förändringar. Konstruktör Albert Andersson, byggd vid Halldin & Co Mek Verkstad, örebro.

Motorbåten “Fisken” från 1960, Ludvika, Dalarnas län:
En plastracer som fortfarande efter nästen femtio år ser ut som den gjorde när den kom från fabriken. Konstruktör Olle Enderlein, byggd vid Malmö flygindustri.

Segelbåten “Tärnungen” från 1929, Torslanda, Västra Götalands län:
En klinkbyggd kosterbåt. Den har en väldokumenterad historik och är i gott skick. Konstruerad och byggd av Hjalmar Larsson, Kungsviken.

Segelbåten “Monsunen” färdigbyggd 1943, Torslanda, Västra Götalands län:
Båten har både en unik historia och en särpräglad konstruktion. Konstruktör A Laurin och Å Eliasson, byggd hos Arvidsson och Karlsson, Svineviken.

Motorbåten “Kristina” från 1961, Sollentuna, Stockholms län:
En sportbåt av en modell som var populär under en lång tidsperiod (1930-1960-talet). Den har under 2000-talet återställts till mycket fint skick. Konstruerad och byggd av Owe Forslund, Stockholm.

Segelbåten “Bums” från 1963, Göteborg, Västra Götalands län:
En nordisk folkbåt byggd på Orust. Båten är i välhållet ursprungligt skick. Konstruerad av Tord Sundén, byggd vid Seldéns båtbyggeri, Orust.

Motorbåten “Solavae” från 1921, Rimforsa, Östergötlands län:
Tillverkades vid AB Andrée & Rosenqvist OY i Åbo, Finland. Båten har inte byggts om utan är i ursprungligt skick. Konstruktör C S Andrée.

Salongsmotorbåten “Valkyrian” från 1910, Stockholm, Stockholms län:
En av de äldsta klassiska Petterssonbåtarna. Konstruktör C G Pettersson, byggd på Nymans verkstäder, Uppsala.

Sverige först i Europa med k-märkta fritidsbåtar

7 november, 20192 mars, 2009 av Redaktionen

Sverige blir först i Europa med k-märkning av fritidsbåtar.

Med det nystartade projektet K-märkt fritidsbåt vill Sjöhistoriska museet uppmärksamma de äldre fritidsbåtar som ingår i vårt flytande kulturarv och underlätta bevarandet av dem. Sverige blir därigenom först i Europa med att k-märka fritidsbåtar.

Från att under 1800-talet ha varit ett nöje främst för överklassen har intresset för båtägande ökat under 1900-talet. I folkhemmets Sverige öppnades möjligheten för många att skaffa sig en fritidsbåt.

Antalet har sedan ständigt ökat och intresset för båtliv är väldigt stort. Det innebär att en stor del av det flytande maritima kulturarvet är privatägt och inte förvaltas av museer eller andra traditionella, kulturhistoriska institutioner.

– Genom att k-märka fritidsbåtar vill vi uppmuntra det privata ägandet och brukandet och samtidigt öka kunskapen om de kulturhistoriska värdena och hur de bevaras på bästa sätt, säger Fredrik Blomqvist, intendent på Statens maritima museer.

– Vi hoppas att k-märkta båtar ska kunna ges förmåner av exempelvis klubbar, hamnar och varv och på så sätt göra ett spännande kulturarv mer synligt, underlätta bevarandet av det och höja statusen på den äldre fritidsbåtsflottan,

Sjöhistoriska museet driver bevarandefrågor när det gäller fritidsbåtar och förvaltar bland annat den stora samlingen av originalbåtar i Båthall 2 på Galärvarvet i Stockholm.

Sjöhistoriska ingår i Statens maritima museer som är den myndighet som formellt fattar beslut om k-märkning. Sedan 2001 k-märker Statens maritima museer i ett liknande projekt kulturhistoriskt värdefulla fartyg. Initiativet till k-märkning av fritidsbåtar togs i slutet av 2007 genom att ett förslag skickades ut på remiss till allmänheten.

– Vi är väldigt glada över det engagemang som båtföreningar och privatpersoner har visat. Trycket utifrån har varit stort och många är positiva till k-märkningen så det känns verkligen kul att projektet nu är igång på allvar, säger Fredrik Blomqvist.

Den första ansökningsperioden för K-märkt fritidsbåt är mellan den 16 mars och den 30 april 2009.

Här finns mer info om k-märkningen av fritidsbåtar.

“Perssans” nya Djurgårdsvarv

7 november, 20196 november, 2007 av Redaktionen

Per “Perssan” Wermelin är en riktig snajdare. Han fixar och grejar med det mesta, gärna med gamla träbåtar som har kulturhistoria. Nu är han mannen bakom Nya Djurgårdsvarvet.

Sedan några år tillbaka har Per “Perssan” Wermelin kämpat för att Beckholmen vid Djurgården inte ska förvandlas till ett exklusivt bostadsområde.

Per vill ha liv och rörelse för alla vid vattnet kring Djurgården och Beckholmen. Det ska vara träbåtsvarv mitt i Stockholm, segelmakare och kapellmakare, museum och skola för framtida båtbyggare.

Låter som en svår dröm att realisera, i synnerhet när ett stort byggbolag ägde marken och hade helt andra planer.

Beckholmssundet i dag, med Djurgården till vänster och Beckholmen till höger.

Snajdaren Perssan fixade, grejade och kämpade. Till slut fick han Länsstyrelsen i Stockholm med sig som beslutade att de ville se en fortsatt koppling till båtverksamhet på Djurgården och Beckholmen. Finito för exklusivt boende och fritt fram för Nya Djurgårdsvarvet.

Arbetet är i full gång och en av byggnaderna invigs redan nu i november. Om tre ? fyra år ska allt vara klart.

På beställning av Kungliga Djurgårdens Förvaltning utför FL Arkitekter uppdrag för det nya framtida “Nya Djurgårdsvarvet” vid Beckholmssundet. Uppdraget består i att rita förslag på utformning av gator, planteringar, vistelseytor, pir, kajer och hur båtar ska ligga vid kajerna i Beckholmssundet. I uppgiften ingår också att föreslå gestaltning av två nya byggnader inom Djurgårdsvarvet, dels en båthall vid östra Vattugränd dels ett klubbhus vid Beckholmsvägen

På Nya Djurgårdsvarvet skall man som besökare kunna gå in i verkstaden och se hur man renoverar mahognybåtar från tidsperioden 1850 – 1950. Dessa båtar är idag enligt Per eftersatta och måste tas om hand innan de försvinner till utlandet.

En R 8:a som renoverats av Perssan & Co på Djurö Båtvarv.

Jacob Wallenbergs Regina är en av många vackra segelbåtar som renoverats av Per Wermelins skickliga båthantverkare.