“Kaos i fritidsbåtstrafiken”

Corona har lett till ökad båttrafik och flera läsare upplever skrämmande brist på sjövett och bävar inför sommaren. Hamnen.se pratar om läget med SSRS och Kustbevakningen.

Covid-19 har lett till att fler än vanligt stannar hemma i sommar och kör båt – många för första gången. Flera av Hamnens följare har hört av sig efter att de upplevt obehagliga situationer med mötande båtar, fortkörningar eller allmänn brist på sjövett vid framförande av motorbåtar.

– Det är total kaos när det gäller sjömanskap och i synnerhet brist på kunskap i ämnet väjningsregler. Det känns lite laglöst just nu, skriver en läsare som vistas mycket i skärgården på såväl vattenskoter som med segelbåt.

SOS alarm rapporterar om rekordmånga nödsamtal under midsommarhelgen, många med vattenrelaterade ärenden.

Hamnen.se kontaktar Svenska Sjöräddningssällskapet och Kustbevakningen med frågan – har ni märkt av samma sak?

– I Stockholmsområdet har våra stationer Stockholm och Munsö/Ekerö haft mycket att göra, men längre ut, som till exempel Möja, har det varit relativt lugnt och lite för att vara en midsommarhelg, säger Niklas Jendeby, presskontakt på SSRS, Svenska Sjöräddningssällskapet.

Flickor och gossar, vart ska ni åka?
 Vi ska till Möja, supa, slåss och bråka.

Men midsommaren 2020 stämde inte Cornelis ”Ångbåtsblues” med verkligheten.

Det hårdare trycket kring Stockholm beror till viss del på det vackra vädret. Men Corona och omställningen till semester på hemmaplan har bidragit till att fler väljer båten. För många är sjölivet dessutom en ny erfarenhet.

– Jag pratade med mina kollegor på SSRS Stockholm och bara under lördag och söndag i midsommarhelgen hade de 26 incidenter, säger Niklas Jendeby.

Fördubbling av antal larm till sjöss

I andra delar av landet har det också varit stor aktivitet, både på båtfolket och sjöräddarna. Svt rapporterar här från sjöräddarna i Helsingborg där en sjöräddare bland annat berättar om ett möte med ett par som fått en dålig start på båtlivet. Kvinnan pekade på sin man med hela armen och sa:

– Nu blir det torp!

Sjöräddningen i Råå vid Helsingborg rapporterar att de hittills haft dubbelt så många ärenden till sjöss, jämfört med förra året.

Vanligaste orsakerna till larm

De tre vanligaste orsakerna till enklare larm är soppatorsk, grundstötning och tamp i propellern.

– Känslan är att många som provar på båtlivet inte ger sig tid att lära känna sin båt. Många incidenter kan undvikas med lite bättre kunskaper om båten. Att bränsleförbrukningen skiljer sig mellan bilar och båtar är till exempel bra att ha koll på, säger Niklas Jendeby.

På västkusten har det också varit högt tryck, men incidenterna har varit mer utspridda längs Bohuskusten.

SSRS är en frivilligorganisation som lever på insamlade medel och räknar med att få mer än någonsin att göra i sommar. Men några ökade resurser finns inte att sätta in, man får husera med de medel som har kommit in via medlemsavgifter och donationer.

Det blir en tuff sommar.

Niklas Jendeby, Sjöräddningssällskapet.

– Vi insåg tidigt att det kommer att krävas mycket av våra frivilliga sjöräddare det här året. Det blir en tuff sommar, säger Niklas Jendeby.

Kustbevakningen märker ökning

Även Kustbevakningen har känt av ett ökat tryck. Hamnen.se når Mattias Lindholm, presstalesman på Kustbevakningen:

– Vi har vi märkt en tidig ökning av fritidsbåtstrafiken i år, som är relaterad till Coronasituationen, men även till det varma vädret. Midsommarhelgen förlöpte enligt förväntan, våra besättningar hade att göra som man kan förvänta sig av en helg med sommarväder.

Foto: Kustbevakningen.

Resultatet av riktade nykterhetskontroller

KBV nykterhetskontrollerEfter två perioder med riktade insatser har Kustbevakningen testat 337 besättningsmän på 143 fartyg. Högsta mätvärdet var hos en befälhavare med 2,76 promille i blodet.

Handelssjöfarten som trafikerar svenska hamnar följer nykterhetsgränserna. Det kan Kustbevakningen slå fast efter riktade insatser under 2018. På sammanlagt 143 fartyg har 337 besättningsmedlemmar kontrollerats. I endast tre fall har misstanke om sjöfylleri förekommit.

– Resultatet är positivt. Vi kan konstatera att på de fartyg som trafikerar svenska hamnar följer man de gränser för nykterhet som lagen anger. Det är en viktig förutsättning för en säker sjöfart, säger Johan Norrman, chef för operativa avdelningen på Kustbevakningen.

Alkohol faktor bakom flera incidenter
Bakgrunden till insatserna är erfarenheter av incidenter med större fartyg, till exempel grundstötningar, där det inte är ovanligt att alkohol är en bidragande orsak till att det gått fel. Ett sådant exempel under 2018 är Makassar Highway som gick på grund 23:e juli utanför Flatvarp i Östergötland och läckte olja som till slut också nådde land. Ytterligare ett exempel är fartyget Atlantic, som gick på grund utanför Oskarshamn 23 september 2017, den gången utan oljespill.

– Den typen av olyckor behöver vi kunna motverka ytterligare. Det kan ske incidenter och olyckor av olika anledningar, men kan vi få ner antalet där alkohol är inblandat så ökar säkerheten till sjöss och därmed också skyddet mot till exempel oljeutsläpp. De här satsningarna får också en brottspreventiv effekt, säger Johan Norrman.

Begränsning i hur nykterhetskontroller får genomföras
Fartygen som kontrollerats är sådana som anlöpt en svensk hamn. Fartyg på internationellt vatten och i ekonomisk zon omfattas inte av svensk jurisdiktion när det gäller nykterhetskontroller. Detsamma gäller fartyg på svenskt vatten, men under så kallad oskadlig genomfart, en inom folkrätten erkänd rättighet för främst örlogsfartyg och handelsfartyg att färdas genom en annan stats territorialhav.

Denna rättighet bygger på friheten att navigera och att kunna välja en efter omständigheterna lämplig rutt, till exempel beroende på väder och vind eller för att spara tid och bränsle.

Befälhavare hade 2,76 promille
Ett exempel på en incident där Kustbevakningen inte hade kunnat ingripa i ett tidigare skede är när bulklastfartyget BBC Lagos gick på grund söder om Helsingborgs hamn 3 augusti. Fartyget var under oskadlig genomfart när trafikövervakningen i Öresund upptäckte att fartyget låg på fel kurs.

– Lyckligtvis gick det bra, det blev inga personskador eller utsläpp. Men befälhavaren hade 2,76 promille i blodet, vilket visar på behovet av den här typen av kontroller, säger Johan Norrman.

Under sammanlagt fyra månader 2018 har Kustbevakningen utfört riktade insatser mot sjöfylleri på större fartyg. Samtliga kontrollerade fartyg har bordats i svenska hamnar slumpmässigt eller i samband med andra kontroller. Anledningen till kontrollerna är bland annat att förebygga brott.

‒ Nykterhetskontroller på större fartyg utför vi även i vanliga fall, men inte på det här sammanhållna sättet där vi har en inriktning att utföra ett större antal kontroller under en begränsad tid. I normalfallet gör vi det i samband med till exempel gräns- och tullkontroller, eller på förekommen anledning i samband med en incident, säger Johan Norrman.

Under två perioder under 2018 har kontrollerna utförts, dels under februari dels under perioden oktober-december. De metoder som arbetats fram har införts i det dagliga arbetet.

Källa: Kustbevakningen.
Foto: Marcus Månsson.