Karibien

Hon har seglat 40 000 sjömil med 250 kvinnor

av
Langseglaren-Linda-Lindenau

Skeppare Linda Lindenau vågade ta klivet och segla jorden runt som ensam skeppare på en 14 meter lång båt. På vägen har hon också uppfyllt drömmar för 250 andra kvinnor. 

Det var på Rhodos i april 2016 som det började – Linda Lindenaus långa resa alltså. För det var då som hon kastade loss och tog klivet från att vara en drömmare i mängden till att bli en riktig världsomseglare.

Sedan dess har hon upplevt fler stormar, äventyr, möten, glädjeämnen och utmaningar än hon ens själv kan hålla reda på.

”Under mina möten har jag nästan alltid varit den enda kvinnan som skeppat en egen båt och alltid varit den enda med betalande besättning. Men jag möter inte längre ifrågasättanden, det märks nog på mig att jag är mer erfaren än de flesta, sade hon till Hamnen.se redan för ett år sedan.

Läs också:
Linda Lindenau: “Så skonar du båt och besättning under långsegling”

Nu har hon precis avslutat sin världsomsegling på Rodney Bay på St Lucia i Karibien efter 40 000 sjömil, ett femtiotal länder och fyra oceaner.

Efter otaliga utmaningar och upplevelser så ska Linda Lindenau nu kliva iland ett tag. Men hon siktar på att fortsätta att utbilda och inspirera. Mer om det på hennes sajt TaRodret.nu.

– Under dessa tre år har ca 250 kvinnor seglat med, kortare eller längre sträckor, och uppfyllt sina drömmar om att segla i turkost vatten, besöka avlägsna öar och dela de upplevelserna med andra kvinnor, berättar Lindenau i ett pressmeddelande.

Hon fortsätter:
– Kvinnorna i besättningen har seglat Peristera, en segelbåt på 14 meter, i alla väder, dag som natt. Om de inte redan varit seglingskunniga när de kommit ombord så har jag lärt jag ut det de behövt veta. Deltagarna har kommit varandra nära, pratat om sina liv och uppmuntrat varandra att våga sådant de inte gjort förut.

Det varit både njutning och hårt arbete.

Linda Lindenau, jordenrunt-seglare.

– För många har seglingen varit en utmaning, något de drömt om att göra men inte tidigare vågat. Andra har seglat med mig många gånger, och för dem är Peristera en bekant plats där de har sina favoritställen. Några har gjort sin egen jordenruntsegling genom att delta i utvalda etapper.

– För mig har det varit både njutning och hårt arbete. I tre år har jag varit bunden av en tidplan. Jag har vetat mer än ett år fram i tiden vilka datum jag måste anlända till en viss plats, för då kommer det att stå sex kvinnor på bryggan med sina väskor och sin förväntan.

Lindas båt är en Beneteau Oceanis 473 från 2001 som hon köpte och rustade för långfärd 2013.

– Nya deltagare ska undervisas och göras hemmastadda, administrationen ska skötas och tusen ting ska repareras, medan Peristera fortsätter sin färd mellan kulturer och över hav. Men mellan reparationerna, några dagar in på varje etapp när grupperna formats, då sitter jag också och tittar på natthimlen, eller snorklar med valhaj och sköldpaddor.

– Under åren har jag lärt mig mycket om kvinnor. Om kvinnor som glömmer vilka drömmar de hade som barn. Om hur andra prioriterar ner sina drömmar, för vardagens uppgifter tar all tid. Och om hur en del ser sin pappa ta brodern ut på alla de där äventyren som flickan också drömmer om, men hon får inte följa med.

– Min verksamhet har gett många av mina deltagare det mod och den inspiration de behövt för att ta nya steg i livet. Jag hoppas kunna fortsätta det arbetet även efter jordenruntseglingen, avslutar Linda Lindenau.

J-Class – svindlande uppgörelse i Karibien

av

Några av världens vackraste och dyraste jakter har precis avslutat en kappsegling i St Barth. En mäktig uppgörelse på många sätt.
Se reportaget!

J-Class är inte bara levande seglingshistoria när den är som bäst och i förra veckan avslutades den prestigefyllda regattan St Barths Bucket där den 42 meter långa och sagolikt vackra Hanuman till slut lyckades ta hem totalsegern.

Klassen må vara gammal och anrik men båtarna kappseglas aktivt med fullblodsproffs i besättningarna. proffsbesättningar från America’s Cup och Volvo Ocean Race syns ofta ombord.

I detta videoklipp frossar vi i vackra seglingsbilder och konstaterar samtidigt att segling på denna nivå måste vara en av de dyraste hobbies man kan ägna sig åt.

Eller vad sägs om att besättningarna består av upp till 40 personer? Eller att en gennaker är mäter kring 1 000 kvm?

Häng med!

Foto: Michael Kurtz

Mer om J-class:
Tung uppgörelse i J–Class.
En syn för gudar – J–Class i kraftfull kamp.
Världens vackraste båtar i mäktig uppgörelse.
J–Class för 120 miljoner kr.

Världens största passagerarfartyg färdigbyggt!

av

HarmonyHarmony of the Seas har nu provkörts med 500 övervakande ingenjörer ombord och är klar för sin första tur med passagerare.

I maj kastar hon loss för sin första resa med passagerare ombord. Det är också då som detta, världens största kryssnings/passagerarfartyg på 362 meter och 227 700 ton får stoltsera med sina attraktioner.

Som exempel kan nämnas att fartyget har en tio våningar hög vattenrutschbana, en vattenteater för dykshower, skridskobana, pool med surfvåg, klätterväggar och en bar där personalen utgörs av robotar.

Enligt uppgift så förses var och en av de upp till 6 410 passagerarna med varsin GPS-klocka för att inte gå vilse på fartygets 18 våningar och labyrintlika innandöme.

Pris på nio miljarder
Harmony of the Seas byggdes av det franska varvet Chantiers de l’Atlantique och lär ha kostat i trakterna kring nio miljarder kronor att färdigställa.

Första kryssningen går i Medelhavet varpå denna bjässe stävar vidare för att upptäcka den karibiska övärlden.

En kryssning i Medelhavet under sju dagar kostar i runda slängar 14 000 kronor, inklusive allt. 

Harmony of the Seas under konstruktion.

Harmony of the Seas – första provturen.

Harmony of the Seas – en titt ombord.

Baltic 115 klarade 28 knop under provturen!

av

Den 35 meter långa och snabbseglande finska kolfibercruisern Nikata är nu klar för leverans, lagom till kappseglingssäsongen i Karibien.

Det var under en av de första testseglingarna när båten lämnade sina hemmavatten i Finland och satte kurs mot Karibien som man noterade en fart på imponerande 28 knop.

Men så är det också ett extremt kolfiberbygge med ett särdeles lätt och styvt skrov samt lyftköl. Trots att den är 35 meter lång och 88 ton tung så ska hon också vara särdeles lätt att hantera även med en liten besättning.

Inte minst tack vare finesser som high-speed vinschar och avancerade trimsystem för segel och rigg.

Racing i Karibien
Nu är siktet inställt på framgångar under kappseglingssäsongen i Karibien som drar igång med buller och bång med Royal Ocean Racing Club’s Caribbean 600 Race den 22 februari.

Men kappsegling är inte allt. Under Nikatas rena och lättarbetade däck och sittbrunn döljer sig en särdeles lyxig inredning som bjuder en hög komfort när det ska cruisingseglas mellan racen.

Det 240 man starka finska båtbygglaget i Jakobstad har gjort sitt yttersta för att skapa en höglassig cruiser med snickerier i världsklass samt åtta sängplatser.

Baltic 115 Nikata  
Längd ö a: 35,00 m
Längd v l: 32,60 m
Bredd: 8,07 m
Djupgående: 3,65/5,85 m
Vikt: 88 000 kg
Kölvikt: 33 000 kg
Design: judel/vrolijk & co
Mer info: www.balticyachts.fi

Livet som skeppare på jollen till en lyxjakt

av

Känns det mörkt att kliva in i december? Kanske borde du göra som Mattias Rudewald och arbeta som skeppare på en tenderbåt – i det här fallet en Wally 47 – som alltid befinner sig där solen skiner. Hamnen.ses chefredaktör seglar över Atlanten på moderskeppet – en Wally 100 – och möter Mattias för en intervju i Karibien.

Många ägare av lyxjakter ser alltid till att ha sina båtar på världens härligaste seglingsvatten. Men de har sällan tid att ta hand om sin båt och än mindre att segla den till dessa platser. Istället betalar de en skeppare och besättning för att både vårda båten och se till att den kommer till platserna som ägaren önskar att tillbringa sina semestrar på. 

Wally 100:an Indio ligger ofta i Medelhavet men under 2010–2011 ville den italienska ägaren ta den runt jorden och bland annat fira jul i Karibien.

Hamnen.ses Gustav Morin fick chansen att segla med över Atlanten (se hela resan här och läs mer här) och väl på andra sidan, närmare bestämt vid British Virgin Islands, träffar han svenska Mattias Rudewald som arbetar som skeppare på “jollen” till den stora segeljakten. Hans uppgift är att alltid hålla båten i toppskick, se till att den följer Indio till världens alla hörn och ständigt vara redo att frakta ägaren och hans familj.

Ett drömjobb?
I videon ovan får ni följa med en stund på resan över Atlanten och sen träffa Mattias som berättar om sitt liv som skeppare på lyxjollen.

Hur fick han jobbet? Hur är arbetstiderna? Är det ett liv i lyx? Hur mycket tjänar man? Vi ställer alla frågor du behöver svar på för att veta om “drömjobbet” är värt att omvandla till verklighet.  

Wallys 47-fotare är en perfekt båt för dagsutflykter i varmt väder med stora yttre ytor och stabila sjöegenskaper. Dessutom är den tack vare sina IPS-motorer en fröjd att med joystick finmanövrera mellan lyxjakter i trånga hamnar.

Wally Power 47
Längd: 14,70 m
Bredd: 4,50 m
Djup: 0,60–0,96 m
Vikt: 11 800 kg
Antal kojer: 2 gäster och 1 besättningsman
Toppfart: 38 knop
Räckvidd: 440 sjömil i 30 knop
Motor: 2 x Volvo Penta IPS 600
Bränsletank: 1 950 liter
Mer info: www.wally.com

Lyxhäng på Antigua

av

Lisa är framme i vad som nog kan kallas Karibiens lyxbåtscentrum. Hon njuter av tillvaron och ser fram emot ett eventuellt äventyr på en väldigt extrem båt.

19 januari. Falmouth Harbor, Antigua.

Nu har jag varit några dagar på Antigua och börjar förstå hypen – snacka om en lyxjaktsoptimerad hamn!

Hamnen består nästan bara av olika professionella besättningar och “dayworkers”, inte en ägare så långt ögat kan nå. Detta skapar ju såklart en ganska avslappnad stämning.

Vid fyratiden på eftermiddagarna slutar alla sina pass och då är det full aktivitet som gäller. Vissa seglar Laser, många tjejer trippar iväg med yogamattan under armen, några snörar på sig löparskorna och andra går direkt till närmsta bar. Det finns aktiviteter för alla smaker.

På ett sätt är Antigua en smått bisarr plats. Marinan är väldigt modern och många av jakterna som ligger här är värda flera hundra miljoner kronor. Samtidigt finns det många till synes fallfärdiga hus i närheten och här och var sitter rastafaris och tar det cool. Kort och gott är det väldiga kontraster.

Bilderna är tagna i Falmouth Bay, Antigua. Solen går ner över Shirley Hights, en utkiksplats sju km från English Harbour.


Idag är det lördag och vi ska till stranden och bada. Jag bor fortfarande på Swan 82:an Berenice men tänker att jag flyttar på mig efter helgen.

Jag har träffat ett gäng som driver den gamla VO70-båten Green Dragon som deltog i Volvo Ocean Race 2008-2009. Den ligger i hamnen och rycker otåligt i sina förtöjningar.

Jag har hängt lite med besättningen och det verkar som att jag kan få chansen att segla med dem till Dominikanska Republiken. Jag hoppas verkligen att det blir av. Det hade varit grymt kul och en väldig omställning från att segla Swan. Från luftkonditionerad lyxhytt, stort pentry och dusch till en båt som i princip är ett tunt kolfiberskal. För att inte tala om vilken skillnad i fart och seglingsupplevelse det lär bli!

Förhoppningsvis blir det mer om det senare. Om det inte blir av ska jag höra mig för om möjligheten att följa med på en annan båt. Eller så tackar jag för mig och flyger tillbaka till Sverige. Vi får se.

På nordvästra delen av ön finns den mest fantastiska stränderna. Det finns en del stora mataffärer på ön och det märks att det är en brittisk ö.

Lisa lever Swandrömmen i Västindien

av

Lisa fortsätter sina äventyr i Karibien. Efter ett skönt julhäng på Grenadinerna genomför hon en mardrömsresa för att komma till Curacao där hon mönstrar på en lyxig Swan 80.

Efter tre veckors jul- och nyårsfirande i Grenadinerna fortsätter nu mitt äventyr i Karibien. Bloggen tar vid på dag tre i Curacao, en ö utanför Venezuelas kust dit jag flugit för att segla en Swan 80 till Antigua.

Curacao 6 januari:
Det är nu min andra dag på ”Berenice”, en Swan 80 byggd 2010. Jag bordade den Curacao i fredags, efter några hemska dagar på Trinidad.

Men vi tar det från början.

Jag slutade min slappsemester och lämnade Bequia och tryggheten på bed and breakfast och restaurangen Devils Table den första januari och tog färjan till St. Vincent. Väl framme tog jag in på hotell och sov gott (efter att ha blivit blåst på taxiresan dit, 500 m, 15 EC-dollars, suck!).

Tillbringade jul och nyår med vänner på Bequia, ett riktigt paradis i Karibien. Rekommenderas starkt som semestermål för er som likt mig blir avskräckt av all-inclusivekomplex och överexploaterade stränder.

Gick upp tidigt och begav mig till flygplatsen och landade säkert i Trinidad vid åttasnåret efter en dryg timmes flygresa. Väskan var kvar i St. Vincent. Eller eventuellt på väg till Barbados. Dubbelsuck. Började dessutom känna mig febrig och allmänt krasslig.

Utsikt från litet propellerflygplan över Los Roques, en atollö utanför Venezuela som kan ha världens vackraste snorkling.

Flygpersonalen lovade att väskan skulle levereras samma eftermiddag och därefter tog jag en taxi till Maracas Bay, ivrigt påhejad av turistinformationspersonalen. Ursäkta språket, men vilket jäkla skitställe. Mitt i ingenstans, febrig med en trolig halsfluss, inget internet, massor av mygg och dånande musik dygnet runt från stranden. Som dessutom var skitful.
Mardrömsstrand i Trinidad. Inte ens vädret var bra.

Ja, det var lite synd om mig. Tillbringade två nätter där med feberfrossa. Väskan kom lagom tills att jag skulle åka därifrån. Kul.

Lämnade Trinidad efter en förvånande trevlig taxiresa till flygplatsen och landade på Curacao fredag eftermiddag. Vilken skillnad!

Äntligen framme i Curacao och huvudstaden Willemstad. Curacao, eller de Nederländska Antillerna, har väldigt mycket av den typiska arkitektur som karaktäriserar bland annat Amsterdam. Fint och färgglatt.

En välorganiserad, ren och trevlig flygplats var precis vad jag behövde. Jag sov en natt i stan och hann med lite shopping och god mat. Sedan var det dags att mönstra på Swan 80:an Berenice.

Mötte upp Alfonso, skeppare och ny vän från Las Palmas, på lördag eftermiddag. Jag hann precis hälsa på ägaren och hans familj innan de flög tillbaka till Italien.

Curacao 7 januari:

Idag började jobbet. Min deal ombord på Swan 80:an Berenice är att jag får resan hit till Curacao från Bequia betald, samt alla mina omkostnader när jag är ombord. Jag får alltså ingen lön, men det känns fair ändå.

Jag ska hjälpa dem att transportera upp båten till Antigua och därefter får vi se.

Berenice är en Swan80 byggd 2010 och är en fantastiskt vacker båt. Rena, fina linjer, extremt lyxigt och skandinaviskt inredd och väldigt fina seglingsegenskaper. En drömbåt för dem som har råd. Just Berenice går under Brittisk flagg men ägs av en Italiensk familj.

Första dagen gjorde vi inte mycket nytta. Rocio och Gaspar heter ett ungt par från Belgien och Spanien som också jobbar ombord. De åkte iväg på äventyr och jag och Fonzi chillade på båten. På eftermiddagen åkte vi och badade på utsidan av hamnen och blev stoppade av polisen. Ingen flytväst och inga pass, bara att vända och åka tillbaka och hämta.

På hemvägen räddade vi en kille som ramlat av sin kompis vattenskoter och på grund av hans väl tilltagna kroppshydda inte kom upp igen.

Pasta Carbonara till lunch och Red Snapper till middag. Gott.

Jag mötte Alfonso på bryggan i Las Palmas när jag sökte båt för överfarten. Berenice hade inget utrymme just då men vi bestämde oss för att höras i St. Lucia vilket vi också gjorde. Där erbjöds jag jobb som stewardess för resten av säsongen men tackade vänligt nej. Däremot ville jag gärna komma ner för transport till Antigua och här är jag nu.

Okej, idag har jag städat ur hela köket, tvättat och strukit och fixat vattenpump. Tvättat lite till och torkat bänkar. Berenice är en båt som ska hållas i toppskick konstant och just nu är det massor att göra.

Imorgon ska alla förvaringsutrymmen under durken skuras och organiseras, alla lakan och överdrag ska tvättas, torkas och strykas (!?) och hela båten ska dammsugas och våttorkas. Mycket jobb med andra ord. Känns dock bra att göra något vettigt efter mina tre veckor av glidarsemester i Grenadinerna.

 “Sprang” för första gången sedan september igår. ASJOBBIGT. Dog efter ca 2 km, pinsamt dålig form just nu.

Vi hoppas kunna lämna hamn på fredag. Just nu blåser det 25 knop i nosen och det vill vi helst undvika. Hoppas att det mojnar något till helgen. Ser verkligen fram emot att segla igen, ska bli kul att segla en så stor och modern båt.

Fartfyllt lyxrace i Karibien

av

Peter Aschenbrenner's 63 ft trimaran RORC 600Några av världens snabbaste och mest spektakulära lyxbåtar dundrar nu fram i RORC 600 som startade utanför Antigua i måndags.  Den 63-fot långa trimaranen på bilden slåss mot svängkölade 100-fotare. Coolast är en 66-fots Lamborghiniorange katamaran. Och mest otippat är att en dansk olympier hankar sig fram i en 40-fotare. Se bildspel och videor.

Hela 53 båtar med besättningsmedlemmar från totalt 31 länder startade måndagen den 18:e februari från English Harbour, Antigua och går hela vägen till St Martin och sedan söderut till Guadelope via Barbuda, Nevis, St Kitts, Saba och St Barths.

Det är ganska utmanande förhållanden med över 12 m/s och ett par meter höga vågor.

– Det här kommer att bli ett snabbt och ganska tufft race, sa Eddie Warden, VD för Royal Ocean Racing Club, innan start.

Först iväg var flerskrovarna med Peter Achenbrenners tuffa trimaran Paradox för babords halsar. Den fullkomligt flög fram men var ändå tvungen att ducka för flottans kanske coolaste båt – den Lamborghiniorangea Gunboat 66:an Phaedo som är helt byggd i kolfiber. Den klarar lätt att snitta över 20 knop för hård undanvind men lär vara väldigt mycket bekvämare än sin kombattant med tre skrov.
Här är en stilstudie på Gunboat 66:an Phaedo som bäst beskrivs som en lyxig lägenhet med panoramautsikt och utsläppslösa fartresurser på 25 knop +.

Foto: Tim Wright/Photoaction.com

I andra starten drog 22 båtar iväg med en Swan 44 och en Swan 53 i täten. Därefter var det dags för Class 40-båtarna där den danske seglarkändisen Jesper Bank valt att göra havskappseglingsdebut.

Han har vunnit två olympiska guld och ett brons och seglat för både Sverige och Tyskland i America’s Cup men aldrig seglat mer än 140 sjömil tidigare.

– Även om det är varmt i både vattnet och luften så tror jag att detta kommer att bli riktigt tufft. Inte minst på kryssen. Det här kommer att bli mitt livs längsta race och totalt annorlunda från den segling jag är van vid, berättar han i ett pressmeddelande.

Efter småbåtarna var det dags för storpamparna. Farr 100:an Leopard tog snabbt täten. Strax efter kämpade 100-fotaren Liara som strax efter skottet tappade riggen. Besättningen klarade sig och båten kunde sikta mot hamn för egen maskin.

Sist iväg var de klassiska superyachterna med de vackra skonarna Athos och Adele, som ni kan se i bildspelet.

Första natten kommer båtarna att få häftig undanvindssegling.

Kapten på en Wally – hårt slit eller liv i lyx?

av

Mattias Rudewald arbetar som skeppare på tenderbåten till en Wally 100, en Wally 47. Här berättar han om livet som skeppare i Karibien och Medelhavet.
Vad fick honom att börja, vad tjänar man och vad kan man tvingas utstå som skeppare åt de minst sagt välbärgade ägarna? .