Den kraftiga storm som drog över Italien igår har ställt till det rejält. Inte minst i Rapallo vid den liguriska kusten där ovädret har rört runt bland ett 300–tal lyxbåtar. Se videoklippen!
Uppgifterna spretar men klart är dock att att det extremväder som drog in över i Ligurien på den italienska Rivieran igår orsakade stor skadegörelse.
Vi nås hela tiden av nya uppgifter om vidden av skadorna och en färsk siffra talar om att 300-talet större lyxbåtar ska ha totalförstörts i Rapallo vid den liguriska kusten.
När Carnival Vista skulle lämna Messinas hamn i Italien gick det snett på alla sätt. Se videoklippen!
Exakt vad som orsakade incidenten är oklart än så länge. Men av videoklippen att döma så ävar det vinden som trycker ner fartyget mot småbåtshamnen och enda sättet att förhindra en total katastrof var att köra sidopropellrarna för fulla trumpeter.
Men även det ställde till stora materiella skador för motsvarande en bra bit över två miljoner kronor.
Enligt uppgift ska fartyget också ha fortsatt sin resa efter det inträffade som om ingenting hade hänt.
Sol, bad och party. Det är vad Cranchi 30 Endurance och lillasyster 27 Endurance utstrålar mest av allt. Hamnen.se kliver ombord och tycker till.
Cranchi har gjort sig känt för sina lyxiga solskensracers och fortsätter sin inslagna bana. Dessa båda modeller är riktiga sol- och badbåtar med allt vad det innebär av soldynor och jättelika badbryggor.
Men så skiljer de sig också från mängden genom att vistas i gränslandet mellan daycruiser och en walkaround. Frågan är om det är ett genidrag? Eller bara en kompromissmiss?
Tio snabba frågor till Bengt Johansson som är i full färd med att bygga en egen Riva Aquarama hemma i garaget.
Hur går det? – Ganska bra, faktiskt. Jag tog en paus när det var som kallast ute. Men nu är jag igång igen. Alla spant är på plats och nu är det fokus på akterspegeln.
Hur kom du över ritningarna? – Jag letade aktivt på nätet men fann inte vad jag ville ha till en början. Men så snubblade jag över ritningarna över en Riva Aquarama via ett forum där jag fick ett bra tips.
Vad säger Riva-varvet i Italien, som numera ägs av Ferretti, om att du bygger en egen Riva där hemma? – Ingen aning. Jag kommer inte att informera dem. Jag kommer heller inte att kalla min båt för Riva. Dessutom blir min båt tjugo procent mindre än originalet på ritningen.
Vad är eller blir svårast med bygget? – Det blir nog att hälla intresset uppe och verkligen gå i mål med projektet. Att inte ledsna på vägen. Det blir nog roligare när jag kan vända på den och när det börjar se ut som en båt.
När tror du att det är klart för sjösättning? – Oj, vad ska jag dra till med…? Våren 2018?
Vad blir det för motor i ekipaget? Det blir en begagnad V8 av något slag som kan stämma upp i en skön sång och behaga alla motoröron runt omkring.
Vem är du som ger dig in i och verkar kunna ro iland ett så här pass svårt projekt? – Jag har ett stort båtintresse, har seglat mycket, inte minst olika typer av jollar. Men så är jag också tekniker och mekaniker och har bland annat jobbat med tillverkning av gevärskolvar. Man kan nog säga att jag är ganska händig på det hela taget.
Vad kostar det att bygga en egen Riva? – Oj! Det har jag inte funderat på. Jag har heller inte skrivit upp några kostnader än så länge. Jag tror inte att jag vill veta vad det kostar.
Hör du av dig till Hamnen.se när det är dags för sjösättning? – Absolut!
För 20 år sedan byggdes den sista mahognyskrovet på Riva-varvet i Italien. Men det innebar för den skull inte slutet på det goda hantverket. Här lutar vi oss tillbaka och njuter vackra Riva Aquariva Super med plastskrov och mahognydäck.
En ung, hungrig och nyutbildad skeppsbyggare får hjältestatus efter att ha reparerat Sarnicos fiskebåtar efter en förödande storm. Det blir starten på båten, myten och legenden – Riva.
Våren 1842 drar en förödande storm in över Sarnico vid sjön Iseo i norra Italien. Fiskebåtar skadas och därmed blir också ett stort antal fiskare av med sin födkrok.
Räddningen blir Pietro Riva, en ung skeppsbyggare, som gör en heroisk insats i att reparera båtarna så att det viktiga fisket kan få en fortsättning.
Han blir hjälte i Sarnico, knyter viktiga kontakter varpå de första Riva-båtarna tar form. Sonen Ernesto Riva tar över och förser Riva-båtarna med förbränningsmotorer.
Så här långt har Riva-varvet mest hållit sig till att bygga transport och passagerarbåtar. Det var först efter första världskriget som näste man i Riva-klanen, Serafino Riva, formgav och byggde motorbåtar för fritidsbruk.
Satsade på racing Serafinos stora intresse kom under hans tid som varvets ägare att gälla racerbåtar. Under årens lopp förfinade han sina konstruktioner och nådde allt högre farter. Under 30-talet kom hans Rivabåtar att dominera tävlingsverksamheten i Italien.
En glad Carlo Riva.
Det var dock först när Serafinos son, Carlo Riva, fick inflytande över varvet som de första Riva-båtarna såsom de flesta känner dem, tog form.
Receptet var, enkelt beskrivet, en kraftigt negativ akterspegel och fribord samt rundade övergångar mellan fribord, däck och akterspegel.
En tung milstolpe var 1996 då de sista träbåtarna slutade tillverkas. Idag ingår Riva i den stora Ferrettigruppen som också inkluderar flera andra stora varv.
Nu består produktionen i huvudsak av större båtar i plast och i storlekar från 50 fot och uppåt. Se videon med “The Riva Fleet 2015” nedan.
Italienska Otam har gett sig fanken på att bygga världens snabbaste motorbåtar i tungviktsklassen. Hamnen.se har redan rapporterat om 18,70 meter långa Otam 58 som gör 55 knop. Nu kommer Otam 80 som är en knop långsammare. Men sju meter längre!
Ett superlätt och välsvarvat kolfiberskrov i kombination med fyra stycken MTU-dieslar på vardera 1 724 hk och ytskärande propellrar.
Det är hemligheten bakom båtens höga toppfart. Dessutom lär den, enligt ryktet och trots att den är närmare 26 meter lång, ha en acceleration som känns i maggropen när alla 6 896 hästar släpps fria samtidigt.
Djärv men varm Invändigt är hon sparsamt möblerad och trots sin storlek har designerteamet undvikit att falla för frestelsen att proppa in maximalt med hytter och kojer. Nej tre av det förstnämnda och åtta av det senare fick räcka.
Av alla mäktiga detaljer och lösningar så är det kanske förarplatsen som smäller högst. Eller vad sägs om fyra stolar i bredd, där förare, navigatör och ytterligare två förståsigpåare kan husera?
Allt medan gästerna minglar omkring i salongen som präglas av ädelträ i varma färger och ett frosseri i led belysning.
Vad detta flytetyg kostar är oklart. Men den som känner på sig att den kanske är i dyraste laget kan spara en slant på att beställa båten med två blygsamma MTU-dieslar 2 600 hk som ger en toppfart på futtiga 50 knop.
I den ständiga jakt på nya, häftiga, fula, usla eller på annat sätt uppseendeväckande båtar zoomar vi här in skönheten Maxi Dolphin MD51 från Erbusco i norra Italien.
Maxi Dolphin, som på våra breddgrader kanske mest har gjort sig känt för sina segelbåtar, kan bevisligen också tillverka snygga motorbåtar. Eller vad sägs om Maxi Dolphin MD51? En nästan 15,5 meter lång skönhet som enligt varvet är en motorbåt som har ritats utifrån ett segelbåtsperspektiv.
Därför har den ingredienser som rak stäv, långa svepande linjer och såväl skrov som däck och överbyggnad i moderna kompositmaterial. På så sätt har man lyckats hålla vikten nere till smått imponerande 10,5 tom inklusive två feta inombordsdieslar.
Linjerna är inspirerade av motorbåtar som vi minns dem från 30-talet. Men som en skön kontrast till detta har den allt av modern marinelektronik, teknologi och navigationsutrustning som man kan tänka sig.
En genomgående stil, såväl utvändigt som invändigt, är stora öppna ytor. Förarplats, wetbar, en rejäl soffgrupp och två jättelika solsängar utvändigt. Luftig salong, en ägarhytt och två toalettutrymmen (varav det ena längst fram i fören) invändigt.
Men – det är bara ett förslag. För den som investerar i en Maxi Dolphin MD51 köper också rätten att själv komma med förslag hur båten ska se ut när det gäller planlösningen. Varför inte en extra hytt med sovplatser för gäster? Eller strunta i kojer helt och ha båten som dagtursbåt? Valet är fritt så länge man hostar upp 1 100 000 euro i grundpris och betalar extra för alla utsvävningar.
Maxi Dolphin MD51 rekommenderas med två stycken Volvo Penta IPS 600 på vardera 435 hk som tillsammans förmår putta på i upp till 38 knop. Bäst trivs hon dock i trakterna kring 30 knop då man kommer undan med en förbrukning på förhållandevis låga 100 liter diesel per timme.
När Genua Boat Show slår upp portarna den 6:e oktober har den italienska båttillverkaren Sacs Marine tänkt slå båtvärlden med häpnad med en RIB utöver det vanliga. Eller vad sägs om Sacs Strider 15?
Man behöver inte ha doktorerat i ämnet RIB (Rigid Inflatable Boat) för att se att Sacs Strider 15 är någonting alldeles extra. Eller vad tycks om denna över 15 meter långa skapelse? Dess väl tilltagna storlek gör att man har kunnat inreda den som en fullfjädrad bobåt med fyra kojplatser, pentry, toalett och allt annat som krävs för det.
Men mest imponerar den ändå med alla sina utvändiga sittplatser, sina gång-/lastytor och en badbrygga som känns stor som ett salsgolv. Som sig bör på en solskensracer. Under hardtopen och bakom vindrutan finns tre sittplatser i form av djupt skålade och mycket väl stoppade stolar som helt klart är inspirerade från racingvärlden. Som förare kontrollerar man två 8,3-liters Cummins turbodieslar som ger en marschfart på 40 knop. Och som kan knuffa på i upp till 45 knop om så önskas.
Enligt tillverkaren ska skrovet balansera mycket väl. Men skulle man ändå landa litet snett i en luftfärd i grov sjö så ligger det som bekant i RIB:ens natur att snabbt räta upp sig eftersom pontonerna då fungerar som ”stödhjul”. Tillverkaren lovar också att havet ska vara bra upprört för att man ska känna sig manad att slå av på gasen för komfortens skull. I de flesta lägen upplevs med andra ord färden i denna RIB som mycket odramatisk, vilket skulle kunna tolkas som tråkigt. Frågan är om en båt av denna kalliber inte skulle kunna stå pall för ännu mer pulver i motorrummet?
I övrigt är Sacs Strider 15 mycket väl utrustad redan i grundpriset högklassig marinelektronik och ett kapell som täcker hela båten från midskepps och akteröver. För att nämna en del. Men så är grundpriset också cirka 600 000 euro. Sacs Marine har i och med denna lansering 7 modeller i storlekar från 8–15 meter.
Data: Sacs Strider 15: Längd: 15,30 m Bredd: 4,50 m Djup: 0,80 m Vikt: 11,6 ton Bränsle: 960 l Vatten: 150 l Max pers: 10 Toppfart: 45 knop Motor: 2 x Cummins HO GS (600 hk) Drev: Arneson ytskärande Mer info: www.sacsmarine.it
“Va bene, bravissimo!”. För er som gillar Italien och italiensk design finns nu Sly 42. Pastan, parmesanosten och Sangiovese-druvan smakar säkert ännu bättre här ombord. I synnerhet soliga sommardagar när cabriolet-taket är nerfällt.
Sly är ett italienskt varv som startade sin verksamhet 2005. Nu har varvet fyra modeller, från 42 till 53 fot.
Ultramoderna, snabba “glidar-cruisers”. De är kappseglingsutrustade, men hanteras ändå enkelt av endast två personer.
Samtliga modeller har väl tilltagna sittbrunnar och öppen akterspegel. Mast, bom och det utskjutbara bogsprötet är gjorda i kolfiber. Skrov och däck i epoxy har en del förstärkningar i kolfiber.
Med mycket segelyta i förhållande till vikt och möjlighet att sätta stora gennakrar har Sly 42 fartpotential.
42:fotaren finns i två varianter, standard och Fun. Den senare är tänkt som en stor daycruiser med extra stor sittbrunnen på bekostnad av utrymmet under däck.
Sittbrunnen har ett uppfällbart tak á la cabriolet. Ramen till rufftaket har en del som kan lyftas upp och fästas under bommen för att sedan kunna spänna upp duken till ett sittbrunnstak.
Under däck fortsätter Sly 42 sitt italienska design-tänk. Mycket vitt, uppblandat med mörkbetsade durkar, bord och lister.
Sly 42 är nominerad till årets båt i den näst största klassen.
