Båtorganisationer ratar ny havsplan: ”Fritidsbåtslivet är bortglömt”

Vindkraft-i-Ostersjon-FINE
Vindkraftverk_faglar_Vattenfall
Fritidsbåtslivet är bortglömt i HaV:s nya havsplaner, det menar flera av Sveriges båtorganisationer.

Flera svenska båt- och båtlivsorganisationer går hårt emot Havs och Vattenmyndighetens förslag till ändrade havsplaner. I sitt remissvar menar de att fritidsbåtslivet är bortglömt och att en prioritering av vindkraft utan bättre utredning kan utgöra säkerhetsrisker.

En dryg vecka innan jul löpte remissperioden för Havs- och Vattenmyndighetens (HaV) nya havsplaner ut. I samband med detta skickade oragnisationerna Svenska Båtunionen, Seglarförbundet, Kryssarklubben; Sweboat och riksföreningen Gästhamnar Sverige in ett gemensamt svar. I detta svar är man kritisk till hur de ändrade havsplanerna kan komma att påverka fritidsbåtslivet i Sverige.

– Vi är positiva till utbyggnaden av fossilfri energiutvinning såsom havsbaserad vindkraft. Men vill att fritidsbåtslivet och dess sjösäkerhetsbehov tas med i planerna och att konsekvenser för fritidsbåtslivet utreds ordentligt, skriver organisationerna i sitt remissvar.

Genom AIS-data framtagen med hjälp av Sjöfartsverket kan man visa hur flera av de utpekade områdena för havsbaserad vindkraft ligger där fritidsbåtar passerar till och från våra grannländer och till Gotland. Organisationerna hävdar att HaV inte använt tillräckliga medel i sin utredning för att undersöka påverkan på fritidsbåtslivet. Men det är inte bara där de menar att remissen brister.

Man vill även se bättre utredning om hur havsbaserad vindkraft hindrar fritidsbåtar från att söka nödhamn, om det kommer att finnas färdvägar separata från sjöfartens och om sjöräddning kan bedrivas i samma mån.

Slutligen poängterar organisationerna bakom remissvaret att en bättre utredning kring hur dessa vinkraftsparker skulle kunna påverka navigationsutrustning.

– Vi kan se att det är många fritidsbåtar i rörelse i de områden som pekas ut som lämpliga för vindkraftsparker. De facto att fritidsbåtarna kommer att hindras där tas inte alls upp i utredningen, skriver organisationerna.

Hamnen söker Havs och Vattenmyndigheten för en kommentar.

Få ljusglimtar i ny bedömning av den svenska havsmiljön

HaV_rapport_havsmiljon

HaV_rapport_havsmiljonEn handfull fiskarter, däribland hälleflundra och marulk, håller stadig kurs och fart på bättringsvägen. Detta enligt en ny rapport som i övrigt är fattig på ljusglimtar.

Tillståndet för de svenska havens arter och livsmiljöer är fortsatt kritiskt. Nyttjandet är inte hållbart. Det visar en bedömning av svensk havsmiljö som Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har gjort. Ett fåtal ljusglimtar finns dock.

Se också:
Tidöpartierna om EU:s fiskestopp: ”Otänkbart att acceptera”

HaV bedömer att de flesta marina däggdjur (tumlare och sälar), sjöfåglar och marina fiskar inte uppnår god miljöstatus. Belastningen på havsmiljön bedöms idag sammantaget vara för stor.

– God miljöstatus är ett tillstånd där haven är friska och produktiva på en tillfredsställande nivå vilket är en förutsättning för ett hållbart nyttjande av havets resurser, förklarar Mats Svensson, chef för HaV:s havsförvaltningsavdelning.

Trycket på haven ökar

Bedömningen visar att haven skulle kunna ge större samhällsekonomisk nytta om tillståndet var bättre. När haven inte mår bra kan de helt enkelt inte leverera så mycket ekosystem­tjänster som de skulle kunna om de var friska. Yrkesfiske, marin turism och rekreation är de näringar som mest påverkas av en försämrad havsmiljö, men de orsakar också stor påverkan. Därtill accelererar klimatförändringarna vilket ytterligare försämrar förutsättningarna för friska hav.

– Samtidigt ökar trycket på haven från växande verksamheter som energiproduktion, turism, transporter och exploatering i kustområdena, säger Mats Svensson.

Chans till återhämtning

Som helhet visar HaV:s bedömning att tillståndet för havens arter och livsmiljöer är fortsatt kritiskt. De ljusglimtar som finns, syns främst om man tittar på längre tidstrender.

Kommersiellt nyttjade fiskar och skaldjur uppnår inte god miljöstatus. Många fiskbestånd utsätts för ett för stort nyttjande. Men nio fiskpopulationer i Västerhavet, som varit mycket ovanliga, exempelvis hälleflundra och marulk, visar positiva trender.

– Det finns chans att dessa arter återhämtar sig i framtiden, förutsatt att nyttjandet minskar till hållbara nivåer vilket är ännu mer viktigt med ökade klimat­förändringar. För Östersjöns fiskbestånd ser det inte så ljust ut.

God miljöstatus uppnås inte heller när det gäller farliga ämnen i havsmiljön. Men över en längre tidsperiod har halter av flera farliga ämnen, till exempel flamskyddsmedel och DDT, minskat väsentligt.

Buller bedöms för första gången

För första gången har HaV gjort en bedömning av undervattensbuller, både det som är kontinuerligt (som främst kommer från fartygstrafik) och det som är impulsivt (exempelvis från sprängningar och undervattensarbeten). Buller stör till exempel de känsliga tumlarna. Knappt hälften av de bedömda havsbassängerna når god miljöstatus för det impulsiva undervattensbullret. Bara de nordligaste havsbassängerna i Östersjön når god miljöstatus för kontinuerligt buller.

– Vi har blivit säkrare i vår bedömning, och har nu en bättre helhetsbild. Det underlättar för oss på HaV när vi ska fatta beslut om miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för havsmiljön. Men naturligtvis återstår otroligt mycket att göra, både på kort och på lång sikt, säger Mats Svensson.

Fakta
Det är tredje gången som HaV gör en bedömning av miljötillståndet i svenska havsområden. Bedömningen ingår i arbetet med att genomföra havsmiljödirektivet i Sverige. Havsmiljödirektivet är EU:s gemensamma ramverk för havsmiljön och omfattar marina vatten. Det innebär också att EU:s alla medlemsländer med kust tar fram motsvarande bedömningar för sina marina vatten.

Ineffektivt bidrag för skrotning av utombordare

Bidrag_skrotning_utombordare

LOVA-bidraget för skrotning av gamla miljövidriga tvåtakts utombordare har visat sig vara utomordentligt ineffektivt då det bara lockade till 21 skrotade snurror under hela 2020.

Lämna in din gamla miljövidriga tvåtakts utombordare och få ett par tusenlappar för besväret. Allt för att den inte att bli ett ännu större miljöproblem än den redan har varit.

Se också:
Transportstyrelsen uppmanar – byt era motorer!

Det är så man önskade att LOVA-bidraget (Lokala åtgärder för bättre havs- och vattenmiljö) skulle fungera. Men så enkelt är det inte.

Inte för privatpersoner

LOVA-bidraget slussas från Havs- och vattenmyndigheten, HaV, till landets Länsstyrelser dit organisationer, klubbar och föreningar i sin tur kan ansöka. Något som alltså kräver en båtklubb har miljöfrågor högt på dagordningen.

Blott 21 snurror

Som om inte det vore nog hamnar “skrotning av tvåtakts utombordare med förgasare” inte alltid så högt på prioriteringslistorna hos landets länsstyrelser. Förra året fördelades 219 miljoner kronor ut till länen varav en försvinnande liten del gick till skrotning av tvåtaktare.

Betydligt bättre gick det gällande “strukturkalkning av mark, anläggning av tvåstegsdiken samt fastläggning och reducering av fosfor” för att nämna en del.

Inte plättlätt

– Det bästa hade som sagt varit om man helt enkelt fick en slant för att lämna in sin gamla tvåtaktare. Så är dock inte LOVA-bidraget är utformat, säger Fredrik Lindgren på Havs- och vattenmyndigheten.

Cristina Hallström på samma myndighet fyller i:

Täcker bara kostnaden

– Bidraget bygger alltså på ett initiativ från båtklubben som ska vända sig till länstyrelsen. För att undvika missförstånd kanske kan man kalla detta “ersättning för kostnader i samband med skrotning”.

– Uppmaningen till klubbar och organisationer är att vända sig till sin Länsstyrelse för mer information om vad som gäller, avslutar hon.

Båtskrotning – ny chans att skrota gratis!

Den som inte tog chansen att skrota sin gamla uttjänta båt kostnadsfritt, när tillfälle gavs, får nu en andra chans.

Höstens stora satsning på att rensa upp båtklubbar, industritomter och marinor på gamla uttjänta fritidsbåtar fick verkligen en rivstart.

Många passade på
Många var de som tog chansen att skrota sitt vrak under den begränsade tid som det kunnade göras utan kostnad för båtägaren.

Ohlsson 22 – efter och före den ganska hårdhänta processen.

Men nu är pengarna snart slut – det vill säga bidraget från Havs- och vattenmyndigheten som finansierade skrotningen av gamla fritidsbåtar. 

Bara början
Att skrota en fritidsbåt kostar annars i runda slängar 3 000 kronor per ton och enligt beräkningar ligger det fortfarande 2 000 båtar runt om i landet och skräpar.

Det mesta, men inte allt, blir bara flis. 

En god nyhet för alla som missade chansen är Havs– och vattenmyndigheten nu skjuter till ytterligare 1,2 miljoner för vidarer avgiftsfri skrotning.

Så länge pengarna räcker.

Först till kvarn…

Skrota båten gratis!

Nu finns möjligheten att kostnadsfritt lämna båtvrak till skrotning för såväl privatpersoner som företag.

Tack vare en ny skrotningspremie från Havs- och vattenmyndigheten och ett samarbete mellan Båtskroten Sverige AB, Sweboat (Båtbranschens Riksförbund) och Stena Recycling AB, finns nu möjlighet att skrota den gamla uttjänta båten utan kostnad.

Det kostar vanligtvis 3 000 kr per ton att skrota en båt och nu får man kostnaden täckt upp till tre ton. Alltså kan man maximalt spara 9 000 kr. Premien gäller till och med den 31 december i år.

Det finns 25 platser runtom i Sverige som kan ta emot skrotbåtar. 

Den som inte själv kan transportera sin båt till närmaste båtskrot kan få transporten ombesörjd mot en avgift.

Likaså kan sanering av båten komma att innebära en extra kostnad för båtägaren.

Men på det stora hela är detta ett unikt tillfälle att bli av med båtar som har gjort sitt.

Och som nu bara ligger oanvända och skräpar.

Mer info här.

Se också:
Snabb ökning av båtskrotar i Sverige.
Vrakpant – vrakens väg till återvinning.

Spår av kemiska stridsmedel i svensk fisk!

Undersökningar vid Måseskärsvraken på västkusten visar spår av kemiska stridsmedel i fisk och skaldjur. På bilden syns en sprucken bomb vid vraken.

Det rör sig om två former av det giftiga ämnet diphenylchlorarsine (Clark 1 och Clark 2)

– Vi har hittat väldigt låga halter i några av de individer som undersökts, men det här är ämnen som inte ska förekomma i havsmiljön, säger Christer Larsson på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.

Något år efter andra världskriget dumpade de allierade ett 20-tal fartyg väster om Måseskär på cirka 200 meters djup. Undersökningar i början av 1990- och 2000-talet visade förhöjda halter av arsenik i bottensedimenten kring Måseskärsvraken, vilket kan tyda på att det finns senapsgas i området.

Senapsgas är en trögflytande och klibbig vätska som kan ge allvarliga brännskador vid direktkontakt med huden.

Struntar i varningarna
I sjökortet är området vid Måseskär utpekat som olämpligt för fiske, men data som Havs- och vattenmyndigheten och Sjöfartsverket tagit fram visar att det bland annat trålas mycket här. Vraken är även populära för fritidsfiske.

– Det kan röra sig om så mycket som 100 tråldrag om året i området vid Måseskär. Vraken fungerar som rev och fisk trivs i sådana områden, säger Christer Larsson, utredare på enheten för havsplanering och maritima frågor på HaV.

Bilden föreställer en sönderrostad och sprucken bomb vid vraken vid Måseskär. Foto: Sjöfartsverket.

Havs- och vattenmyndigheten har nu undersökt om även fisk och skaldjur i området kan vara påverkade av giftiga ämnen. I höstas fiskades exemplar av torsk, rödtunga, havskräfta och valthornssnäcka upp och undersöktes för ämnen som ingår i kemiska stridsmedel.

– Proverna visar inga spår av senapsgas i de fiskar som undersöktes. Men vi hittade alltså spår av två andra kemiska stridsmedel i rödtunga och havskräfta, det hade vi inte trott att vi skulle hitta, säger Christer Larsson.

Angriper slemhinnor och orsakar kräkningar
De kemiska stridsmedel som HaV nu hittat spår av kommer med all sannolikhet från bomber som rostat sönder och som läcker ut sitt innehåll. Ämnena angriper i första hand slemhinnor och lungor och kan orsaka nysningar, hosta, huvudvärk, salivavsöndring och kräkningar hos människor.

– Det är allvarligt att vi hittat kemiska stridsmedel i fisk och skaldjur och i ett område där vi vet att det både pågår ett intensivt yrkes- och fritidsfiske. Vid trålning rörs även bottensediment upp som kan sprida de giftiga ämnena vidare, säger Christer Larsson.

Nödvändigt med ett förbud
– Vi ser gärna att det införs ett fiskeförbud i området vid Måseskär och vid andra dumpningsområden, men det är fråga som Sverige inte själv råder över.

HaV:s studie vid Måseskär omfattar 20 undersökta individer och i tre av dem hittades spår av Clark 1 och 2. Det rör som om låga halter, mellan 5 och 30 nanogram per gram, vilket är strax över de i dag lägsta mätbara nivåerna. I de undersökta torskarna och snäckorna hittades inga av de ämnen som mättes.

– Det går i dag inte att dra några slutsatser om varför vi inte hittade spår av kemiska stridsmedel i torsk och snäckor. Studien är för liten för att till exempel slå fast att de arterna inte kan ta upp de giftiga ämnena, säger Christer Larsson.

Tusen gånger värre i Japan
Medlen Clark 1 och 2 har hittats i grundvatten i Japan där man även sett genetiska effekter främst på småbarn. Halterna i de japanska proverna var dock cirka tusen gånger högre än de som nu hittats i fisk och skaldjur vid Måseskär.

– De funna halterna är inte farliga, men ämnena ska inte finnas i maten och fynden stödjer rekommendationen att inte fiska i området. Det är också viktigt att fortsätta undersöka vilka ämnen som finns i fisk och skaldjur i området, säger Salomon Sand, toxikolog på Livsmedelsverket.

Gamla krigsfartyg och ammunition dumpades inte bara på västkusten efter andra världskriget, även söder om Gotland finns ett stort dumpningsområde.

Totalt i Östersjön beräknas det finnas cirka 50 000 ton och i Nordsjön och Atlanten flera 100 000-tals ton. Sedan 1972 är det förbjudet att dumpa kemiska stridsmedel i havet.

Fynden vid Måseskär innebär att även fisken i Östersjön kan vara påverkad av kemiska stridsmedel. Där är det också betydligt större områden som använts för dumpning av ammunition.

Viktigt med nya undersökningar
– Vi behöver självklart gå vidare med nya undersökningar där vi tittar på fler arter, större områden och kanske även andra platser, säger Frida Åberg, utredare på enheten för havsplanering och maritima frågor på HaV.

– Det här är också frågor som berör flera myndigheter och det pågår också ett stort internationellt projekt om hur dumpade kemiska stridsmedel ska hanteras.

Analysen av farliga ämnen i fisk och skaldjur vid Måseskär kommer att ingå i en större rapport om Måseskärsvraken. Det finns runt 17 000 vrak längs Sveriges kuster.

Ett trettiotal vrak är akuta miljörisker
Av dem är 300 klassade som miljöfarliga och ett trettiotal av dem bedöms utgöra en akut miljörisk. som riskerar att läcka miljöfarliga ämnen som kan skada växter, djur och människor.

HaV ansvarar för att samordna arbetet med undersökning och sanering av sjunkna vrak i svenska vatten. I år inleds saneringen av ett av vraken, fiskefartyget Thetis i Skagerrak.

Foto: Sjöfartsverket

Vattenmyndigheten – giftfärgerna ska bort!

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har sett över riktlinjerna för båtbottentvätt av fritidsbåtar. Nu är målet att helt få bort användningen av giftig bottenfärg.

De nya riktlinjerna innehåller bland annat förtydliganden om när spolplatta med reningsanläggning behövs för att uppfylla miljökraven.

– Målet med riktlinjerna är att minska och på sikt få bort användningen av giftig bottenfärg som kan skada djur och växter i våra hav och sjöar, säger Christer Larsson, utredare på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.

De flesta målar fortfarande
Även om användningen av giftiga färger minskar så målar de flesta båtägare fortfarande botten med så kallade biocidfärger. Skälet är att det minskar påväxten av alger och havstulpaner vilket bevarar båtens köregenskaper och håller nere bränsleförbrukningen.

Baksidan är som bekant att de verksamma gifterna i färgen sprids i vattnet och skadar de marina och limniska miljöerna och deras känsliga ekosystem och organismer.

Det var för fyra år sedan som Havs- och vattenmyndigheten fick i uppdrag att – i samråd med Naturvårdsverket och Transportstyrelsen – kartlägga och utreda hur hav och sjöar påverkas av båtbottentvättning.

I uppdraget ingick också att ta fram riktlinjer och riktvärden för hur detta bör ske. Rapporten ”Båtbottentvättning av fritidsbåtar (2012:9)” är en redovisning av kartläggningen medan rapporten ”Båtbottentvättning av fritidsbåtar (2012:10)” innehåller riktlinjerna.

Tydligare nu
– Riktlinjerna har i vissa fall tolkats som föreskrifter och det har inte varit helt tydligt vilken myndighet som har tillsynsansvaret för utformningen av en anläggning i en båtklubb eller hamn. I denna reviderade version förtydligar vi vem som ansvarar för vad och att det rör sig om riktlinjer, våra rekommendationer, säger Christer Larsson.

Också ett sätt att hålla botten ren. 

Kommunens miljönämnd (eller motsvarande) har ansvaret för tillsyn av anläggningar för båtbottentvätt och bestämmer vilka miljökrav som ska gälla. Verksamhetsutövaren ansvarar för att anläggningen sköts och uppfyller miljökraven. Naturvårdsverket ansvarar för att ta framtillsynsvägledningen och HaV ansvarar för att ta fram riktlinjer som ett stöd, en rekommendation för kommunerna.

– Vi skiljer mellan båtar som är målade med giftig och med giftfri färg. De som målats med giftfri färg kan tvättas på fler och lättare sätt, på land utan särskild anläggning eller genom borsttvätt i vatten, säger Christer Larsson.

– Båtar som är eller har varit bottenmålade med giftfärg bör inte rengöras i borsttvätt eftersom utläckaget av gifter ökar om ytfilmen tas bort. Båtar som målats med giftig färg bör tvättas på spolplatta med en reningsanläggning.

Måste hanters rätt
Vid tvätt av båtar som är målade med biocidfärger, eller där rester av gammal biocidfärg finns kvar, behöver spolvattnet renas innan det släpps åter till miljön. Enligt riktlinjerna ska både organiskt och oorganiskt material som uppstår vid tvättning av ett båtskrov målat med biocidfärg omhändertas och hanteras på rätt sätt.

Behovet av medel mot påväxt skiljer sig geografiskt och HaV menar att det är viktigt att hitta bra, lokala lösningar. Enligt riktlinjerna kan kommunerna bedöma när en båt får anses som giftfri. Exempelvis kan en båt som inte målats senaste säsongen bedömas som ren vilket innebär att en hamn inte behöver bygga en spolplatta med avanserad reningsutrustning.

HaV:s riktlinjer avser endast båtbottentvätt. Det kan finnas andra sätt att minska både användningen av biocidfärg och spridningen av gifter från båtar i vattnet eller uppställda på land.

Giftrfritt är målet
– På sikt bör biocidfärger helt fasas ut. I denna process är utvecklingen av båtbottentvättar en viktig del. För att nå målet om en giftfri fritidsbåtkultur måste båtägare, båtklubbar och andra intressenter verka tillsammans för en minskad användning av biocidfärger och en ökad användning av giftfria metoder, säger Christer Larsson.

Läs HaV:s reviderade riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar här.

Djupens ljud ska upp till ytan

Ljuden under ytan ska kartläggas. Foto: Nicklas Liljegren

Ljuden under ytan ska kartläggas. Foto: Nicklas LiljegrenHavs- och vattenmyndigheten satsar 11,5 miljoner kronor på studier om hur ljud påverkar fisk och däggdjur i Östersjön och Västerhavet.
– Sverige är ett av få länder inom EU som studerar ljudbilden till havs, säger Peter Sigray, forskningschef på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, som ska göra undersökningen.

Foto: Nicklas Liljegren

Nere i havet är fiskarnas syn begränsad och hörseln är därför viktig för att de ska kunna orientera sig, kommunicera med varandra och hålla koll på faror i omgivningen och undvika att bli uppätna.

Fiskar har visserligen öron, men de saknar trumhinnor och hör i stället med ett speciellt organ som kan uppfatta rörelse i vattnet och tryckförändringar.

Det finns forskning som visar att höga ljud i havet kan skada, till och med döda, fiskar och däggdjur. Därför ska nu ljud som skapas av människor studeras ytterligare.

Fiskar undviker fartygsbuller. Foto: Nicklas Liljegren

Ljud skapade av människan stör fiskar och däggdjur i haven. Foto: Nicklas Liljegren

– Det finns flera exempel på att fisk och andra djur i haven undviker fartygstrafik och dör eller skadas allvarligt på grund av de höga ljudnivåer som byggen till havs kan medföra, säger Bertil Håkansson, enhetschef för havsförvaltning vid den nya Havs- och vattenmyndigheten som startade den 1 juli i år.

– Än så länge vet vi alltför lite inom det här området, men vi har stora förhoppningar om att projektet ger oss ett bra underlag som kan vara till hjälp vid framtida havsplanering, säger han.

Enligt Peter Sigray på Försvarets forskningsinstitut, FOI, är Sverige ett av få länder inom EU som studerar ljudbilden till havs.

– Eftersom sikten under vattenytan är dålig är ljudet den främsta kommunikationskanalen mellan många djur. Starka ljud kan till exempel störa torskbeståndets fortlevnad om torskhonan inte kan uppfatta hannens grymtande, säger han.