hav | Hamnen.se

Få ljusglimtar i ny bedömning av den svenska havsmiljön

24 oktober, 202323 oktober, 2023 av Elias Johansson Rimsby

En handfull fiskarter, däribland hälleflundra och marulk, håller stadig kurs och fart på bättringsvägen. Detta enligt en ny rapport som i övrigt är fattig på ljusglimtar.

Tillståndet för de svenska havens arter och livsmiljöer är fortsatt kritiskt. Nyttjandet är inte hållbart. Det visar en bedömning av svensk havsmiljö som Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har gjort. Ett fåtal ljusglimtar finns dock.

Se också:
Tidöpartierna om EU:s fiskestopp: ”Otänkbart att acceptera”

HaV bedömer att de flesta marina däggdjur (tumlare och sälar), sjöfåglar och marina fiskar inte uppnår god miljöstatus. Belastningen på havsmiljön bedöms idag sammantaget vara för stor.

– God miljöstatus är ett tillstånd där haven är friska och produktiva på en tillfredsställande nivå vilket är en förutsättning för ett hållbart nyttjande av havets resurser, förklarar Mats Svensson, chef för HaV:s havsförvaltningsavdelning.

Trycket på haven ökar

Bedömningen visar att haven skulle kunna ge större samhällsekonomisk nytta om tillståndet var bättre. När haven inte mår bra kan de helt enkelt inte leverera så mycket ekosystemtjänster som de skulle kunna om de var friska. Yrkesfiske, marin turism och rekreation är de näringar som mest påverkas av en försämrad havsmiljö, men de orsakar också stor påverkan. Därtill accelererar klimatförändringarna vilket ytterligare försämrar förutsättningarna för friska hav.

– Samtidigt ökar trycket på haven från växande verksamheter som energiproduktion, turism, transporter och exploatering i kustområdena, säger Mats Svensson.

Chans till återhämtning

Som helhet visar HaV:s bedömning att tillståndet för havens arter och livsmiljöer är fortsatt kritiskt. De ljusglimtar som finns, syns främst om man tittar på längre tidstrender.

Kommersiellt nyttjade fiskar och skaldjur uppnår inte god miljöstatus. Många fiskbestånd utsätts för ett för stort nyttjande. Men nio fiskpopulationer i Västerhavet, som varit mycket ovanliga, exempelvis hälleflundra och marulk, visar positiva trender.

– Det finns chans att dessa arter återhämtar sig i framtiden, förutsatt att nyttjandet minskar till hållbara nivåer vilket är ännu mer viktigt med ökade klimatförändringar. För Östersjöns fiskbestånd ser det inte så ljust ut.

God miljöstatus uppnås inte heller när det gäller farliga ämnen i havsmiljön. Men över en längre tidsperiod har halter av flera farliga ämnen, till exempel flamskyddsmedel och DDT, minskat väsentligt.

Buller bedöms för första gången

För första gången har HaV gjort en bedömning av undervattensbuller, både det som är kontinuerligt (som främst kommer från fartygstrafik) och det som är impulsivt (exempelvis från sprängningar och undervattensarbeten). Buller stör till exempel de känsliga tumlarna. Knappt hälften av de bedömda havsbassängerna når god miljöstatus för det impulsiva undervattensbullret. Bara de nordligaste havsbassängerna i Östersjön når god miljöstatus för kontinuerligt buller.

– Vi har blivit säkrare i vår bedömning, och har nu en bättre helhetsbild. Det underlättar för oss på HaV när vi ska fatta beslut om miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för havsmiljön. Men naturligtvis återstår otroligt mycket att göra, både på kort och på lång sikt, säger Mats Svensson.

Fakta
Det är tredje gången som HaV gör en bedömning av miljötillståndet i svenska havsområden. Bedömningen ingår i arbetet med att genomföra havsmiljödirektivet i Sverige. Havsmiljödirektivet är EU:s gemensamma ramverk för havsmiljön och omfattar marina vatten. Det innebär också att EU:s alla medlemsländer med kust tar fram motsvarande bedömningar för sina marina vatten.

Delta i unikt forskningsprojekt – leta skräp på stränder

27 april, 202319 april, 2023 av Alfred Ahlberg

Plastskrap-unikt-forskningsprojekt-delta-Plastexperimentet

Mest plastskräp per kvadrat meter hittas på badplatser och ständer. Det är allt från cigarettfimpar till plastpåsar och mjuka plastförpackningar som dominerar. I forskningsprojektet Plastexperimentet uppmanas stora som små att vara med och kartlägga nedskräpningen.

Mikroplastföroreningar och flytande sopberg stora som öar har varit väl omskrivet under de senaste åren. Men allt detta kan ibland vara svårt att greppa eller kännas allt för långt borta trots att problemen även finns i våra svenska vatten.

För att kartlägga och få en bättre förståelse för plastskräp i naturen görs årligen ett rikstäckande medborgarforskningsprojekt kallat Plastexperimentet.

– Plaster är viktiga material, men den omfattande produktionen och användningen har blivit ett globalt problem som påverkar alla delar av våra liv, skriver Bethanie Carney Almroth, forskare vid Göteborgs universitet och vetenskapligt ansvarig i Plastexperimentet, i ett pressmeddelande.

Fjolårets resultat visade att badplatser och stränder var den undersökta naturtyp som registrerat de högsta medelvärden i såväl totalt antal som vikt av plastskräp per kvadratmeter.

Läs även:
Ocean Cleanup – summering för nya skräpsamlarmaskinen
Plastimist – första jollen av plastskräp från havet

Nu börjar nästa plastsamlingsperiod

Nu har årets insamling som ska ligga till grund för nästa studie börjat och vem som helst får delta.

Under insamlingstiden 17 april till 31 maj får anmälda deltagare bidra till kartläggningen. Det är upp till var och en att välja en av fyra naturtyper där man samlar in plastskräp läng en 100 meter lång sträcka. Skräpet ska sedan vägas och sorteras in i olika kategorier. Resultatet rapporteras sedan in via projektets hemsida.

Hur mycket plast finns det i naturen, vilken typ av plast är det, och hur varierar det mellan olika platser och naturtyper? Det är några av frågorna som man hoppas kunna besvara med hjälp av undersökningen.

– Jag vill komma ifrån synsättet att det är individen som skräpar ner som är problemet. Problemet är systematiskt och finns på alla nivåer i samhället, säger Bethanie Carney Almroth i en intervju med sajten Forskarfredag.

Tycker du att detta låter spännande, vill du kanske också delta? Isåfall går det fortfarande att anmäla sig till årets Plastexperiment här!

Sverige tar krafttag för att förbättra havsmiljön

17 januari, 202214 januari, 2022 av Elias Johansson Rimsby

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, som jobbar på regeringens uppdrag kavlar nu upp ärmarna för att förbättra havsmiljön med fjorton nya åtgärdspunkter.

“Åtgärdsprogrammet, som riktar sig till myndigheter och kommuner, är det andra som beslutats enligt havsmiljöförordningen och en del av det svenska genomförandet av EU:s havsmiljödirektiv.”

Så står det i ett pressmeddelande från HaV och i klartext innebär det att havsmiljön måste förbättras, att det är akut och att det är myndigheter och kommuner som ansvarar för att så sker.

Programmet består alltså av fjorton punkter där tillförsel av näringsämnen, uttag av arter genom fiske och tillförsel av farliga ämnen anses vara särskilt skadligt för havsmiljön.

Se också:
Fiskarnas rike – hopp och förtvivlan om svenska vatten
Trålgränsen flyttas – glädjande besked för sportfisket

Pressreleasen i sin helhet:

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, presenterar nu ett uppdaterat åtgärdsprogram för havsmiljön för åren 2022-2027. Programmet, som innehåller 14 nya åtgärder, tar upp allt från farliga ämnen och skonsammare fiskeredskap till invasiva arter och marint skräp. Det omfattar även åtgärder från det första åtgärdsprogrammet; vissa har modifierats medan andra fortsätter oförändrade.

– Det är en hel del vi behöver arbeta med för att nå god miljöstatus, och därigenom miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård, konstaterar Mats Svensson, chef för havsförvaltningsavdelningen vid HaV.

Riktar sig till myndigheter och kommuner

Åtgärdsprogrammet, som riktar sig till myndigheter och kommuner, är det andra som beslutats enligt havsmiljöförordningen och en del av det svenska genomförandet av EU:s havsmiljödirektiv. Det är också en uppdatering och komplettering av det första åtgärdsprogrammet som beslutades 2015.

Belastningar med störst påverkan

De belastningar som HaV bedömer har störst påverkan på den svenska havsmiljön är tillförsel av näringsämnen, uttag av arter genom fiske och tillförsel av farliga ämnen samt de kumulativa (sammanlagda) effekterna av dessa.
Uppdateringen av åtgärdsprogrammet har pågått sedan 2019. Hav har samarbetat med andra myndigheter, kommuner och intresseorganisationer.

– I processen har vi också haft en viktig dialog med andra länder inom EU och inom de regionala miljökonventionerna Helcom och Ospar, säger Mats Svensson.

De nya åtgärderna omfattar bland annat:
• möjligheten att inkludera invasiva främmande arter i skötselplaner eller bevarandeplaner för marina skyddade områden
• minska arealen trålsvept yta och öka användningen av selektiva och skonsamma fiskeredskap
• minska belastningen av farliga ämnen från sjöfart och fritidsbåtar, expertstöd för ett samordnat oljeskadeskydd samt motverka spridning av farliga ämnen i områden med dumpad ammunition och kemiska stridsmedel.
• hantering av fiskerelaterat skräp genom produktutveckling av fiskeredskap , stärkt tillsyn och förbättrad hantering av redskap inom fritidsfisket
• förhindra att seismiska undersökningar orsakar skadligt buller med negativa effekter på marina däggdjur, till exempel tumlare
• åtgärder för ekosystembaserad förvaltning, samt inrättande av förvaltningsråd för skyddade områden

Stärker biologiska mångfalden

– Det är viktigt att påpeka att alla åtgärder som riktas mot att minska miljöbelastningar också bidrar till att stärka den marina biologiska mångfalden, säger Mia Dahlström, chef för HaV:s havsmiljöenhet.

Nyttigare än dyrt

– Åtgärdsprogrammet är också en god miljöinvestering. Resultaten av vår konsekvensanalys visar att de nya åtgärderna sannolikt är en god samhällsekonomisk investering där nyttorna av de nya åtgärderna överstiger kostnaderna för att genomföra dem.

Startar 2022

Åtgärdsprogrammet har fastställts av HaV i december 2021 och rapporteras till EU-kommissionen i början av 2022. Från 2022 startar arbetet med att genomföra åtgärderna och följa upp genomförandet av det uppdaterade åtgärdsprogrammet.

Upprop från 78 svenska forskare: Så kan vi rädda haven

9 juni, 20218 juni, 2021 av Anders Nilsson

Idag är det världshavsdagen och avstamp för FNs årtionde för havsforskning. I samband med detta går 78 svenska forskare ut i en gemensam debattartikel med budskapet att nu måste vi förändra vårt förhållande till havet. Väsentliga delar i uppropet har naturligtvis med båtlivet att göra.

Forskarna är ”djupt oroliga” över de dramatiska förändringar som sker även i Sveriges omedelbara närhet, med ”oöverskådliga konsekvenser för både människor och djur”.

Uppvärmningen av havet runt Sveriges sydliga kuster går snabbare än genomsnittet för planetens hav.
Överfiske har lett till att flera av våra lokala fiskebestånd är kraftigt hotade – inklusive arter som torsk som under årtusenden varit viktiga för kustbefolkningen.
I samband med uppvärmningen och i kombination med ökade transporter över haven har nya arter arter etablerat sig runt Sveriges kust, i vissa fall med allvarliga konsekvenser för våra ekosystem.

Forskarna pekar på ett antal konkreta åtgärder som måste vidtas samt att förändringen måste ske på flera plan inom politik, förvaltning, näringsliv samt hos individen.

10 saker som vi i Sverige kan göra!

Till att börja med bör Sverige verka för att genomföra de internationella avtal och åtaganden som redan beslutats om.

I Sverige kan, eller ska, vi göra följande:

Bredda vårt val av hållbar mat från havet (till exempel arter som musslor och alger som påverkar miljön positivt och fler delar av fisken än filén).
Utveckla och förenkla möjligheten för hållbart vattenbruk.
Låta fler stora individer av fisk vara kvar i havet – de behövs för att återuppbygga lokala fiskebestånd och ger friskare ekosystem.
Stödja hållbart fiske som bidrar till lokal livsmedelsförsörjning, särskilt i fattigare delar av världen.
Sluta subventionera alla fossila bränslen och styra om till alternativa energisystem.
Ställa om till ett mer hållbart båtliv och sjöfart genom att minska bränsleförbrukningen, störande undervattensbuller samt användningen av giftiga bottenfärger.
Sluta producera och konsumera farliga kemikalier och produkter som kan hamna i havet.
Sluta använda havet som en soptipp och utöka infrastrukturer för avfallshantering.
Skydda särskilt våra känsliga grunda vikar från fysiska ingrepp, utsläpp av gödande ämnen och bekämpningsmedel.
Restaurera kustnära livsmiljöer, såsom ålgräsängar, korallrev och viktiga lokala fiskbestånd.

Här finns debattartikeln i sin helhet.

Båtskrotning – ny chans att skrota gratis!

7 november, 201926 november, 2018 av Redaktionen

Den som inte tog chansen att skrota sin gamla uttjänta båt kostnadsfritt, när tillfälle gavs, får nu en andra chans.

Höstens stora satsning på att rensa upp båtklubbar, industritomter och marinor på gamla uttjänta fritidsbåtar fick verkligen en rivstart.

Många passade på
Många var de som tog chansen att skrota sitt vrak under den begränsade tid som det kunnade göras utan kostnad för båtägaren.

Ohlsson 22 – efter och före den ganska hårdhänta processen.

Men nu är pengarna snart slut – det vill säga bidraget från Havs- och vattenmyndigheten som finansierade skrotningen av gamla fritidsbåtar.

Bara början
Att skrota en fritidsbåt kostar annars i runda slängar 3 000 kronor per ton och enligt beräkningar ligger det fortfarande 2 000 båtar runt om i landet och skräpar.

Det mesta, men inte allt, blir bara flis.

En god nyhet för alla som missade chansen är Havs– och vattenmyndigheten nu skjuter till ytterligare 1,2 miljoner för vidarer avgiftsfri skrotning.

Så länge pengarna räcker.

Först till kvarn…

Spår av kemiska stridsmedel i svensk fisk!

7 november, 201923 februari, 2017 av Redaktionen

Undersökningar vid Måseskärsvraken på västkusten visar spår av kemiska stridsmedel i fisk och skaldjur. På bilden syns en sprucken bomb vid vraken.

Det rör sig om två former av det giftiga ämnet diphenylchlorarsine (Clark 1 och Clark 2)

– Vi har hittat väldigt låga halter i några av de individer som undersökts, men det här är ämnen som inte ska förekomma i havsmiljön, säger Christer Larsson på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.

Något år efter andra världskriget dumpade de allierade ett 20-tal fartyg väster om Måseskär på cirka 200 meters djup. Undersökningar i början av 1990- och 2000-talet visade förhöjda halter av arsenik i bottensedimenten kring Måseskärsvraken, vilket kan tyda på att det finns senapsgas i området.

Senapsgas är en trögflytande och klibbig vätska som kan ge allvarliga brännskador vid direktkontakt med huden.

Struntar i varningarna
I sjökortet är området vid Måseskär utpekat som olämpligt för fiske, men data som Havs- och vattenmyndigheten och Sjöfartsverket tagit fram visar att det bland annat trålas mycket här. Vraken är även populära för fritidsfiske.

– Det kan röra sig om så mycket som 100 tråldrag om året i området vid Måseskär. Vraken fungerar som rev och fisk trivs i sådana områden, säger Christer Larsson, utredare på enheten för havsplanering och maritima frågor på HaV.

Bilden föreställer en sönderrostad och sprucken bomb vid vraken vid Måseskär. Foto: Sjöfartsverket.

Havs- och vattenmyndigheten har nu undersökt om även fisk och skaldjur i området kan vara påverkade av giftiga ämnen. I höstas fiskades exemplar av torsk, rödtunga, havskräfta och valthornssnäcka upp och undersöktes för ämnen som ingår i kemiska stridsmedel.

– Proverna visar inga spår av senapsgas i de fiskar som undersöktes. Men vi hittade alltså spår av två andra kemiska stridsmedel i rödtunga och havskräfta, det hade vi inte trott att vi skulle hitta, säger Christer Larsson.

Angriper slemhinnor och orsakar kräkningar
De kemiska stridsmedel som HaV nu hittat spår av kommer med all sannolikhet från bomber som rostat sönder och som läcker ut sitt innehåll. Ämnena angriper i första hand slemhinnor och lungor och kan orsaka nysningar, hosta, huvudvärk, salivavsöndring och kräkningar hos människor.

– Det är allvarligt att vi hittat kemiska stridsmedel i fisk och skaldjur och i ett område där vi vet att det både pågår ett intensivt yrkes- och fritidsfiske. Vid trålning rörs även bottensediment upp som kan sprida de giftiga ämnena vidare, säger Christer Larsson.

Nödvändigt med ett förbud
– Vi ser gärna att det införs ett fiskeförbud i området vid Måseskär och vid andra dumpningsområden, men det är fråga som Sverige inte själv råder över.

HaV:s studie vid Måseskär omfattar 20 undersökta individer och i tre av dem hittades spår av Clark 1 och 2. Det rör som om låga halter, mellan 5 och 30 nanogram per gram, vilket är strax över de i dag lägsta mätbara nivåerna. I de undersökta torskarna och snäckorna hittades inga av de ämnen som mättes.

– Det går i dag inte att dra några slutsatser om varför vi inte hittade spår av kemiska stridsmedel i torsk och snäckor. Studien är för liten för att till exempel slå fast att de arterna inte kan ta upp de giftiga ämnena, säger Christer Larsson.

Tusen gånger värre i Japan
Medlen Clark 1 och 2 har hittats i grundvatten i Japan där man även sett genetiska effekter främst på småbarn. Halterna i de japanska proverna var dock cirka tusen gånger högre än de som nu hittats i fisk och skaldjur vid Måseskär.

– De funna halterna är inte farliga, men ämnena ska inte finnas i maten och fynden stödjer rekommendationen att inte fiska i området. Det är också viktigt att fortsätta undersöka vilka ämnen som finns i fisk och skaldjur i området, säger Salomon Sand, toxikolog på Livsmedelsverket.

Gamla krigsfartyg och ammunition dumpades inte bara på västkusten efter andra världskriget, även söder om Gotland finns ett stort dumpningsområde.

Totalt i Östersjön beräknas det finnas cirka 50 000 ton och i Nordsjön och Atlanten flera 100 000-tals ton. Sedan 1972 är det förbjudet att dumpa kemiska stridsmedel i havet.

Fynden vid Måseskär innebär att även fisken i Östersjön kan vara påverkad av kemiska stridsmedel. Där är det också betydligt större områden som använts för dumpning av ammunition.

Viktigt med nya undersökningar
– Vi behöver självklart gå vidare med nya undersökningar där vi tittar på fler arter, större områden och kanske även andra platser, säger Frida Åberg, utredare på enheten för havsplanering och maritima frågor på HaV.

– Det här är också frågor som berör flera myndigheter och det pågår också ett stort internationellt projekt om hur dumpade kemiska stridsmedel ska hanteras.

Analysen av farliga ämnen i fisk och skaldjur vid Måseskär kommer att ingå i en större rapport om Måseskärsvraken. Det finns runt 17 000 vrak längs Sveriges kuster.

Ett trettiotal vrak är akuta miljörisker
Av dem är 300 klassade som miljöfarliga och ett trettiotal av dem bedöms utgöra en akut miljörisk. som riskerar att läcka miljöfarliga ämnen som kan skada växter, djur och människor.

HaV ansvarar för att samordna arbetet med undersökning och sanering av sjunkna vrak i svenska vatten. I år inleds saneringen av ett av vraken, fiskefartyget Thetis i Skagerrak.

Foto: Sjöfartsverket

Vattenmyndigheten – giftfärgerna ska bort!

7 november, 201912 maj, 2015 av Redaktionen

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har sett över riktlinjerna för båtbottentvätt av fritidsbåtar. Nu är målet att helt få bort användningen av giftig bottenfärg.

De nya riktlinjerna innehåller bland annat förtydliganden om när spolplatta med reningsanläggning behövs för att uppfylla miljökraven.

– Målet med riktlinjerna är att minska och på sikt få bort användningen av giftig bottenfärg som kan skada djur och växter i våra hav och sjöar, säger Christer Larsson, utredare på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.

De flesta målar fortfarande
Även om användningen av giftiga färger minskar så målar de flesta båtägare fortfarande botten med så kallade biocidfärger. Skälet är att det minskar påväxten av alger och havstulpaner vilket bevarar båtens köregenskaper och håller nere bränsleförbrukningen.

Baksidan är som bekant att de verksamma gifterna i färgen sprids i vattnet och skadar de marina och limniska miljöerna och deras känsliga ekosystem och organismer.

Det var för fyra år sedan som Havs- och vattenmyndigheten fick i uppdrag att – i samråd med Naturvårdsverket och Transportstyrelsen – kartlägga och utreda hur hav och sjöar påverkas av båtbottentvättning.

I uppdraget ingick också att ta fram riktlinjer och riktvärden för hur detta bör ske. Rapporten ”Båtbottentvättning av fritidsbåtar (2012:9)” är en redovisning av kartläggningen medan rapporten ”Båtbottentvättning av fritidsbåtar (2012:10)” innehåller riktlinjerna.

Tydligare nu
– Riktlinjerna har i vissa fall tolkats som föreskrifter och det har inte varit helt tydligt vilken myndighet som har tillsynsansvaret för utformningen av en anläggning i en båtklubb eller hamn. I denna reviderade version förtydligar vi vem som ansvarar för vad och att det rör sig om riktlinjer, våra rekommendationer, säger Christer Larsson.

Också ett sätt att hålla botten ren.

Kommunens miljönämnd (eller motsvarande) har ansvaret för tillsyn av anläggningar för båtbottentvätt och bestämmer vilka miljökrav som ska gälla. Verksamhetsutövaren ansvarar för att anläggningen sköts och uppfyller miljökraven. Naturvårdsverket ansvarar för att ta framtillsynsvägledningen och HaV ansvarar för att ta fram riktlinjer som ett stöd, en rekommendation för kommunerna.

– Vi skiljer mellan båtar som är målade med giftig och med giftfri färg. De som målats med giftfri färg kan tvättas på fler och lättare sätt, på land utan särskild anläggning eller genom borsttvätt i vatten, säger Christer Larsson.

– Båtar som är eller har varit bottenmålade med giftfärg bör inte rengöras i borsttvätt eftersom utläckaget av gifter ökar om ytfilmen tas bort. Båtar som målats med giftig färg bör tvättas på spolplatta med en reningsanläggning.

Måste hanters rätt
Vid tvätt av båtar som är målade med biocidfärger, eller där rester av gammal biocidfärg finns kvar, behöver spolvattnet renas innan det släpps åter till miljön. Enligt riktlinjerna ska både organiskt och oorganiskt material som uppstår vid tvättning av ett båtskrov målat med biocidfärg omhändertas och hanteras på rätt sätt.

Behovet av medel mot påväxt skiljer sig geografiskt och HaV menar att det är viktigt att hitta bra, lokala lösningar. Enligt riktlinjerna kan kommunerna bedöma när en båt får anses som giftfri. Exempelvis kan en båt som inte målats senaste säsongen bedömas som ren vilket innebär att en hamn inte behöver bygga en spolplatta med avanserad reningsutrustning.

HaV:s riktlinjer avser endast båtbottentvätt. Det kan finnas andra sätt att minska både användningen av biocidfärg och spridningen av gifter från båtar i vattnet eller uppställda på land.

Giftrfritt är målet
– På sikt bör biocidfärger helt fasas ut. I denna process är utvecklingen av båtbottentvättar en viktig del. För att nå målet om en giftfri fritidsbåtkultur måste båtägare, båtklubbar och andra intressenter verka tillsammans för en minskad användning av biocidfärger och en ökad användning av giftfria metoder, säger Christer Larsson.

Läs HaV:s reviderade riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar här.

Sagan om den okända ön

7 november, 201912 september, 2012 av Redaktionen

Det finns en bok som alltid finns i vår båt och som jag läst om och om igen, varje sommar i över tio år. Den är skriven av den portugisiske nobelpristagaren José Saramago och heter ”Sagan om den okända ön”. ”O conto da ilha desconhecida” på portugisiska.

Liten. Röd. 38 sidor. Och bland det innehållsrikaste och vackraste som skrivits om båt, hav , kärlek, längtan och alla äkta båtälskares drift att söka nya världar – i skärgården, på världshaven eller kanske inombords.

Första meningen är: ”En man kom och knackade på kungens port och sade, Ge mig en båt”.
Men det var fel port. Kungen var bara intresserad av Gåvornas port, av att motta gåvor, belöningar och uppskattning. Men vår man knackade på Porten för petitioner. Han ville ha, inte ge.

Redan på sidan tio får han träffa kungen. Det berodde inte på att kungen var nyfiken utan för att folk som bodde nära Petitionernas port började klaga över slamret av portkläppen i brons.

Vad är det du vill? Frågade kungen. Ge mig en båt! Sa mannen.
”Och varför vill du ha en båt, kan man få veta det,” sa kungen.
”För att ge mig ut och söka efter den okända ön, svarade mannen. Vad då för en okänd ö, frågade kungen och höll sig för skratt, som om det var en komplett galning han hade framför sig, en galning med mani på segling som det inte vore bra att säga emot så här i början, Den okända ön, upprepade mannen, Nonsens, det finns längre några okända öar, Vem har sagt dig det, kung, att det inte finns okända öar längre, De finns på kartorna allesammans, På kartorna finns bara de kända öarna, Och vad är det för en okänd ö som du vill söka, Om jag kunde säga dig det, då vore den inte okänd, Av vem har du hört talas om den, frågade kungen, som nu var allvarligare, Inte av någon,”

38 sidor, märklig kommaterad och nästan utan punkter och författad till en världsutställning i Lissabon på temat Oceanerna (bara en sån sak).

LÄS DEN!

Möt Magnus Woxén

2 april, 2009 av Redaktionen

Magnus “Bagi” Woxén har hav, skärgård och båt i blodet. Det verkar som om hela hans släkt är eller har varit båttokiga, från far och mor, till faster och farmors farmors bror. Men Magnus är släktens värsting, i alla fall när det gäller mångsidigheten i sitt förhållande till båtar och båtliv.

Text: Hasse Bauer
Foto: Oskar Kihlborg, Gustav Morin/ERT

Semesterseglare, högfartsnavigatör, expertkommentator i TV4, proffsseglare, matchracingseglare, modellbåtsmästare och konstruktör är bara några av de epitet som Magnus “Bagi” Woxén lever upp till.

– Mitt liv kretsar mycket kring båtar. Jag blir inte rik på det, men jag blir rik på upplevelser, säger Magnus, 37 år som bor på Älgö vid Saltsjöbaden.

Förra våren, strax före lövsprickningen, satte sig Magnus vid årorna på sin fars gamla segelkajak.

Han och kompisen Henrik Almstedt gav sig ut på en veckas tur i Stockholms ytterskärgård. De rodde och seglade, från Utö till Huvudskär och vidare till Grönskär och det yttre havsbandet.

De bodde i tält, riggade upp spritkök på kala hällar, öppnade en burk ravioli som sköljdes ned med en pilsner.

Här var det inte är fråga om någon sportprestation utan bara att försöka ta vara på livet och njuta av våren i Stockholms skärgård.

Solen sken hela veckan och Magnus minns turen i den 4.5 meter långa jaktkajaken som hans pappa lät bygga på Lunds båtbyggeri i Ekenäs, Ljungbyholm 1985.

– Det var min bästa båtupplevelse på länge. Jag gör det gärna igen, säger Magnus.

I år blir det inte av, det är en sak som är säker. När jag träffar honom i början av februari har det just blivit klart att han ska ut på de stora haven. Igen.

Han är i full färd med att packa seglarbagen för att flyga till Kina och kliva ombord på Ericsson 3 i Volvo Ocean Race. 12 000 sjömil från Qingdao i Kina till Rio de Janerio väntar honom.

Start i vinterklimat, ner till tropisk värme över ekvatorn, förbi Nya Zeeland, hämta upp de kalla stormvindarna i Södra Oceanen, runda Kap Horn och till slut om allt går bra upp till värmen och målgången i Rio.

“Bagi” till rors under sin fjärde jorden-runt-kappsegling och sin tredje rundning av Kap Horn. Foto: Gustav Morin/ERT

En liten nätt seglats på sisådär 35–40 dygn, ibland med en fart på 0,05 knop, andra gånger surfandes i 30–35 knop.

– Om vi kommer runt Hornet blir det tredje gången för mig, säger Magnus som har deltagit i fyra jordenruntkappseglingar Whitbread/Volvo Ocean Race, men som med SEB i 2001 års tävling bröt masten något dygn innan det var dags att runda Hornet.

Några problem med att på kort varsel bli kallad till en 12 000 sjömil lång och tuff segling har han inte. Tvärtom. Han ser fram emot att komma ombord och visa vad han går för, i synnerhet bakom ratten som rorsman.

Någon extra fysträning före avresan är det inte tal om, en god grundfysik i kombination med hockeyträningar två gånger i veckan samt längdåkning är tillräckligt, menar han.

Mycket är det som ska fixas på hemmaplan dygnet innan det är dags att ge sig iväg från Stockholm.

– Måste iväg till tandläkaren och gå en sjukvårdskurs, sen måste jag få ordning på mina personliga saker min bas här hemma.

I huset på Älgö har han vuxit upp och han övertog det efter sin far Harald. Harald Woxén är ett känt namn i båtkretsar, minst lika inbiten båtentusiast som sin son och en nestor vad gäller kunskap om fritidsbåtar. Pappa Harald jobbade bland annat som båtbesiktingsman under många år.

På några träpallar bakom huset ligger något som påminner om att Magnus är gränslös i sitt båtintresse. Det är en motorbåt, en Smuggler 28 närmare bestämt.

– Det är ett renoveringsobjekt som jag inte har hunnit komma igång med. Motor och hytt saknas men skrovformen är den bästa och det är därför jag hoppas att någon gång få tid till en renovering. Båten är min dröm om den perfekta motorbåten för skärgården. Om jag blir klar så kommer det att finnas många av mina egna idéer förverkligade i den båten.

Gillar motorbåtar? “Ja.” Gillar segelbåtar?” Ja.” Men Magnus gör ändå skillnad mellan de två sätten att ta sig fram på sjön.

– Med segelbåtar är jag mer noggrann att det både ska vara snyggt, praktisk och funktionellt. Med motorbåtar är det viktigaste att de fungerar. Jag har till exempel aldrig ägt en fin bil utan jag ser det som ett transportmedel för att ta sig från en plats till en annan. Samma med motorbåt, där är det målet som är det viktiga inte, som i segling, själva upplevelsen att ta sig till målet.

Det finns ett undantag från det påståendet. Likt pappa Harald är Magnus en duktig navigatör och ju fortare det går desto roligare och mer spännande tycker han att det är att navigera. Sedan behöver det nödvändigtvis inte vara på riktigt.

– Ett av mina jobb är att vara lärare åt Sjöfartsverket i deras högfartsutbildning för stora båtar. Vi kör mest på riktigt, men ofta sitter jag tillsammans med blivande båtsmän i en simulator och kör i 40 knop.

Ett annat av mångsysslaren Magnus jobb är att vara vaktkapten ombord på amerikanska 90-fotaren Rambler. Några gånger per år de senaste åren har han lämnat sitt hus på Älgö för att kappsegla regattor som Middle Sea Race, Voile les St Tropez, Newport–Bermuda Race.

Senast var det i januari då det var dags för Cape to Bahia Race, en kappsegling på 3 400 sjömil från Kapstaden i Sydafrika till Bahia i Brasilien.

– Den skönaste av alla långa seglingar i världen. I år var det behagligt hela resan, inga stormar, varmt och skön stämning ombord. “Champange-segling” brukar vi kalla sådana förhållanden. Sen att vi vann var ett ytterligare plus.

När Magnus seglade i mål i Bahia kom han till samma hamnstad som en släkting till honom också la till vid för ungefär 150 år sedan. Magnus farmors farmors bror hette Axel Hägg och med honom känner Magnus att han har mycket gemensamt med.

– Jag borde sätta nålar på världskartan på de platser där både han och jag har varit.

Utan någon större efterforskning kan Magnus pricka in Bahia, Rio, Kapstaden, Baltimore, New York, Sidney, Kap Horn, Godahoppsudden och nu när Magnus är på väg till Kina även någon nål där.

Men vem var han, denne Axel Hägg? Förutom att han var släkt med den kände marinmålaren Jacob Hägg så var han framför allt en sjöman, en ganska vild sådan.

– Han gick till sjöss som ung och seglade på världshaven i tolv år. Under den tiden hann han uppleva helt otroliga saker; blev jagad av ett brittiskt örlogsfartyg mitt på Atlanten när han som besättningsman seglade med slavar i lasten till USA, såg Napoleon III på parad i Marseille, smugglade opium utefter Kinesiska kusten och deltog i amerikanska inbördeskriget ? på bägge sidor.

– Sen tog han en vända runt Hornet när han seglade från New York till San Fransisco. Jag är en vekling i jämförelse med vad han upplevde. Det var så mycket tuffare då så att det känns löjligt att jämföra. Nu seglar vi visserligen på tid men även då var det viktigt att komma fram snabbt för att lossa lasten.

– Men visst finns det likheter. Havet, vågorna och vinden. När man väl är därute slåss man mot vädrets makter. Jag känner igen det. Det är samma sak för mig.

Känslan av att äntligen komma i land efter en lång tid till sjöss är också något Magnus har gemensamt med sin farmors farmors bror. Sen kommer förhoppningsvis Magnus berättelser inte vara lika dramatiska som de i det bevarade släktbrevet skrivet av Axel Hägg. Magnus kommer trots den frystorkade, näringsfattiga maten ombord på Ericsson 3 knappast drabbas av skörbjugg.

Så här skrev Axel Hägg hem till sin bror i Sverige när han beskrev hur det var att ha skörbjugg under en sex månader lång seglats:

“…då vi slutligen närmade oss Europa, kröp jag på händer och knän, alla mina tänder voro lösa och armar och ben förfärligt uppsvullna. O! det är en förskräcklig sjukdom, jag talar av erfarenhet. Tre man dogo och blevo begravda stax före vi kommo till England. Det dröjde sju veckor innan jag kunde lämna hospitalet i London. Du kan ej föreställa dig vilken förändring en enda veckas föda av mjölk, grönsaker, citronsaft och portvin kan uträtta i ett fall som detta.”

Sedan starten i Volvo Ocean Race i oktober har Magnus på måndagskvällar suttit som expertkommentator i TV4:s veckomagasin om tävlingen.

– Jag vill gärna ge en bättre förståelse för vad segling innebär och innehåller. Som media-ansvarig ombord på tidigare Volvo Ocean Race-seglingar ser jag det som en naturlig utveckling. Det finns så mycket att göra för att öka intresset för segelsporten och jag har några projekt på gång.

– Nej, hinner inte mer nu. Jag måste dra, har hur mycket som helst att göra innan jag åker ut till Arlanda.

Magnus lämnar och artikeln lider mot sitt slut. Då kommer hans halvbror Claes Olivecrona, annonsansvarig för På Kryss och nämner Magnus faster Iva.

– Hon var en riktig vilde på sjön. Inbiten Kryssarklubbare, seglade sin M25:a “Dana” hur många 48-timmars som helst och gärna ensam, säger Claes.

– En gång seglade hon förbi ett lik som låg och flöt på Kanholmsfjärden. Ensam drog hon upp liket och la det på akterdäck. Sen seglade hon till lotsbryggan i Sandhamn för att meddela lotsarna om sitt fynd. “Jaha, det här var ju intressant” sade mästerlotsen vid namn Rune Norman. “Men var ligger liket?” “I min båt, på akterdäcket”, svarade Iva.

Till historien hör att faster Iva och lotsen Rune senare blev ett par och förlovade sig.

Så frågan är vem som är släkten Woxéns värsting? Det finns många att välja mellan. Alla har de hav, skärgård och båt i blodet.

Men ingen har rundat Hornet så många gånger som junioren i sammanhanget – Magnus.

Magnus båtar
Linjett 30 “Agi”, hälftenägare
Ryds 600 hyttbåt
Smuggler 28 renoveringsobjekt
Jaktkajak
Laserjolle
Modellbåt IOM
“Sjögrisen”, transportbåt med aktersnurra

Magnus meriter
3 Volvo Ocean Race, 2 x Ericsson, SEB
1 Whitbread, Swedish Match
1:a Roslagsloppet
1:a Augustimånen
1:a Archipelago Raid, två gånger
Mästarnas Mästare 2006
10 ggr seglat över Atlanten
Flera segrar i Gotland Runt
Deltagit i kappseglingar som Sydney-Hobart Race, Cape-Rio Race, Admirals Cup, Maxi Worlds, Sardinien och Fastnet Race.

(Artikeln är publicerad i tidningen På Kryss nr 3, 2009.)