De rusande bränslepriserna blev ett hårt slag för Gotlandsbolaget som redovisar närmare en halv miljard i förlust. Frågan är om vätgasdrift kan vara lösningen för framtiden?
De skenande bränslepriserna gör tillvaron svår för färjerederierna. Det gäller inte minst Gotlandsbolaget som redovisar närmare en halv miljard i förlust. Koncernen består av sex olika verksamheter. De tre bolag som bedriver färjetrafik, Destination Gotland och Hansa Destinations, hade ett negativt justerat rörelseresultat på hela -417,2 miljoner kronor.
Bytte bränsle
Under verksamhetsåret bytte Destination Gotland bränsle av två viktiga strategiska skäl. Dels för att möta kostnadsökningarna men också för att slippa vara beroende av rysk energi. Numera kör man på MGO istället för LNG som tidigare.
– Det kommer att ge ett hack i kurvan på vår klimatfärdplan. Vi har för avsikt att återgå till fossilgas och biogas så snart prisbilden medger och vi kan säkerställa gasens ursprung, säger Rederi AB Gotlands vd Håkan Johansson till Sjöfartstidningen.
Vätgas är framtiden
Redan 2009 tog Gotlandsbolaget fram det första visionsfartyget som skulle kunna drivas med vätgas. En allra första skiss fanns på ritbordet, men många delar i tekniken saknades fortfarande. Sedan dess har utvecklingen gått snabbt framåt inom flera viktiga områden idag finns det detaljerade planer för att utveckla och bygga Sveriges första vätgasdrivna passagerar- och fraktfartyg – Gotland Horizon.
Gotlandsbolagets nya Gotland Hydrocat ska inte bara minska utsläppen radikalt utan också korta restiderna markant.
Gotlandsbolaget lanserar konceptfartyget Gotland Hydrocat som sägs vara världens första storskaliga, snabbgående katamaran med vätgasdrift. Målet är att sätta Hydrocat i trafik från 2030.
– Tillsammans med Gotland Horizon kommer vi kunna erbjuda ännu snabbare, flexiblare och mer hållbara resor till Gotland under årets alla månader. Gotland Hydrocat kan komplettera Gotlandstrafiken under högsäsong när resandet är som störst. Gotland Hydrocat kommer ha en toppfart om 35 knop – vilket innebär en överfartstid mellan Gotland och fastlandet på under tre timmar.
Överfartstiden ska sänkas till under tre timmar
Horizonserien bygger på snabbgående passagerar- och fraktfartyg och lanserades som konceptmodell under 2021 med Gotland Horizon i spetsen. Både Gotland Hydrocat och Gotland Horizon utvecklas för att minimera utsläppen från sjöfarten. De två fartygsmodellerna ska kunna erbjuda ännu snabbare, flexiblare och mer hållbara resor till och från Gotland.
Vätgas är i ropet som en lösning på sjöfartens stora utsläpp. Gotlandsbolagets lösning heter Gotland Horizon.
Med katamaranskrov och låg vikt ska Gotland Hydrocat korta restider och minska utsläpp för alla som reser mellan fastlandet och Gotland.
Gotlandsbolaget satsar på två nya typer av fartyg. Till vänster ser ni Horizon som rymmer många personer och stor last. Det heter Gotland Horizon. Till höger är snabbfärjan Gotland Hydrocat som har katamaranskrov och optimerats för att vara lättdriven. Båda kan drivas av vätgas.
– Vi tycker inte Gotland ska behöva välja mellan överfartstid och klimatnytta. Därför utvecklar vi nu nästa generations fartyg – Horizonserien – som genom ny teknik kommer möjliggöra en ännu bättre service och kapacitet samtidigt som utsläppen minskar markant, säger Håkan Johansson, vd Gotlandsbolaget.
Gotland Hydrocat är 130 meter lång, klarar hela 35 knop och korta restiden markant. Bränslet är primärt vätgas och drivlinan är vattenjet. Överfarten mellan Gotland och fastlandet ska betas av på 2 timmar och 50 minuter.
Gotlandsbolaget har som mål att Gotlandstrafiken ska vara klimatneutral senast 2045. Ett av de viktigaste initiativen för att nå målet om en klimatneutral Gotlandstrafik – Destination Zero – är utvecklingen av nästa generations fartyg.
– Horizonserien är vårt enskilt viktigaste initiativ för att minska avtrycket från sjöfarten. Vi har en lång tradition av att utnyttja den senaste tekniken och ständigt modernisera vår fartygsflotta.
Jonas Moberg är tekniskt ansvarig för utvecklingen av nya fartyg på Gotlandsbolaget. Här svarar han på hur viktigt det är med en hög verkningsgrad för att klara skiftet till en fossilfri överfart:
– För att minimera energibehovet krävs en energieffektiv design och hög verkningsgrad. Därför utvecklar vi energisnålt skrov, minimerar vikt, ser över energiförbrukare och effektiviserar drift och flöden i hela fartyget.
Gotland Horizon kan precis som Hydrocat köras på flera olika bränslen men tanken är att vätgasen ska vara det primära valet. Räckvidden är optimerad för omkring 100 sjömil. Fartyget kan bära 1 900 passagerare, 600 bilar eller 100 lastbilar. Toppfarten är 28 knop.
Kommer fartyget drivas med 100% vätgas?
– Gasturbinerna ska kunna gå på 100 procent vätgas. Där ligger utvecklingen långt fram och vi ser nya framsteg hela tiden. Ambitionen är såklart att Gotland Horizon ska gå på bara vätgas, men det är avhängigt av att det också finns en stor tillgång.
Hur ser arbetet med infrastruktur kring vätgas ut?
– Vi jobbar på infrastruktur för vätgas. Vi har flera projekt igång, bland annat tillsammans med Uppsala universitet. Målet är att säkra tillgången på vätgas till sjötrafiken senast 2030.
Och om det inte finns vätgas att tillgå?
– Vi kan köra på olika gaser och andra bränsletyper. Till exempel skulle biogas och vätgas vara en bra kombination.
Med turbiner, vattenjet och vätgas ska Gotlandsbolaget se till att resorna till Gotland blir både snabba och klimatsmarta.
Sjötrafiken står idag för stora delar utsläpp. Gotlandsbolaget vill ta sig ur den sitsen med vätgasdrift.
Vätgasdrift och hög fart. Det ska Gotlandsbolagets nya Hydrocat erbjuda.
Gotlandsbolagets nya Hydrocat ska klara att gå på olika typer av bränslen. Ambitionen är att skapa tillräcklig tillgång på vätgas och bara köra på det.
Vilka olika framdriftsekniker har ni diskuterat?
– För olika transportslag och transportbehov ser valet av teknik väldigt olika ut. Elmotorer i kombination med bränsleceller, traditionella kolvmotorer eller turbiner för gas och flytande bränsle är några olika exempel som ofta diskuteras.
Vilka plus och minus ser du för de olika teknikerna?
– För korta sträckor med lågt energibehov kan batterier vara lämpligt om elproduktionen är ren, för områden utan infrastruktur med flytande gas kan bränslen i vätskeform vara att föredra. Vätgas kräver stora volymer eller extrem kyla och är svårt att transportera och kommer vara lämpligt om det finns att tillgå nära förbrukaren.
Gotland Horizons teknik i korthet:
1. Gasturbinen drivs av vätgas och har en mekanisk drivlina till fartygets växel.
2. Den varma gasen från gasturbinen leds genom en ångpanna för att skapa vattenånga i skorstenen.
3. Vattenångan driver i sin tur en ångturbin som kopplas till en generator för att generera elektricitet.
4. Elektriciteten driver en elmotor som också kopplas in i samma växelsystem som gasturbinen driver.
5. Kombinationen blir en elektrisk och mekanisk drivlina som blir både flexibel och effektiv.
Är turbinen verkligen ett effektivt alternativ?
– Gasturbinen uppfattas ofta som energikrävande, men i kombination med en ångturbin når vi en verkningsgrad som är likvärdig, eller till och med högre än en dieselmotor. Det gör att gasturbinen i samverkan med ångturbinen i en så kallad ’combined cycle’ har flera fördelar för Gotlandstrafiken och liknande sjöfartsbehov. Vi kan med detta upprätthålla samma hastighet som idag, samtidigt som vi kan köra på 100% “fossilfri” gas. Den egenskapen saknar de flesta andra teknikvalen.
Vad menas med combined cycle?
– Combined cycle innebär att vi kombinerar gasturbinerna med en ångturbin. Ångturbinen tar tillvara på restenergin från gasturbinen och genererar elektricitet för att hjälpa till att driva fartyget framåt. Tillsammans skapar vi ett kraftverk på fartyget som ökar verkningsgraden från omkring 30 procent (enbart gasturbin) till 50 procent.
Vätgasfartyg i drift 2030
Arbetet med att utveckla all nödvändig teknik pågår och ambitionen är att Gotland Hydrocat ska kunna beställas senast 2025 för att tas i trafik senast 2030. Modellen och designen för Gotland Hydrocat är framtagen av Gotlandsbolaget i samarbete med Austal, ett av världens ledande varv för konstruktion och byggande av katamaraner.
Det brinner ombord på en passagerarfärja strax utanför Gotska Sandön. Enligt uppgift ska 300 personer befinna sig ombord. Kustbevakningen är liksom Sjöräddningssällskapet tillkallade.
Larmet om branden på Stena Scandica inkom idag klockan 12.40 då fartyget var på väg mot Nynäshamn.
– Passagerarna ombord är omhändertagna och det är en begränsad spridning på branden, jag kan inte specificera det mer just nu eftersom vi fortfarande håller på och skapar oss en bild av läget, säger Stefan Elfström till SVT Nyheter.
Under kontroll
Branden ska ha startat i en kylcontainer på bildäck och när nu under kontroll. Ett fåtal passagerare har evakuerats och än så länge är det oklart om det kommer att krävas evakuering i någon större skala.
Förutom Kustbevakningen och Sjöräddningssällskapet har även Destination Gotlands färja MS Visby lagt om sin ordinarie kurs för att assistera vid en eventuell evakuering.
Syns från Gotska Sandön
Tillsyningsmannen på Gotska Sandön, Magnus Lepschi, säger till SVT Nyheter Öst att han i nuläget inte har fått några uppgifter om att människor kan komma evakueras till ön men att man kan se fartyget i horisonten med ”blotta ögat”.
De rusande bränslepriserna blev ett hårt slag för Gotlandsbolaget som redovisar närmare en halv miljard i förlust. Frågan är om vätgasdrift kan vara lösningen för framtiden?
Gotlandsbolagets nya Gotland Hydrocat ska inte bara minska utsläppen radikalt utan också korta restiderna markant.
